Noterar med viss förvåning och nyfikenhet det stora intresset för Jona-debatten, väldigt mycket folk har varit inne på min blogg senaste två dygnen. Har dock inte hunnit läsa igenom kommentarer så jag avvaktar, men skriver nog någon kommentar på kommentarer närmaste 1-2 dygnen.

Notera att jag den här veckan gästbloggar på Evangeliska frikyrkans pionjärblogg, där jag kommer att skriva lite intressanta reflektioner och dela personliga erfarenheter. Här är länken, http://pionjarbloggen.wordpress.com/

Jag skrev ett blogginlägg sen söndagkväll med lite kritiska reflektioner över Greger Anderssons artikel i Världen Idag om Jona bok. Greger är lärare vid Örebro missionsskola. Mitt blogginlägg har orsakat omfattande twitterdebatt under måndagen, och en del synpunkter här på bloggen. Jag ser mig nödsakad att något utveckla resonemanget.

Har det någon betydelse om Jona bok uttrycker något som faktiskt har hänt, eller om det enbart är en påhittad berättelse med ett budskap? Eller är det kanske så att boken innehåller en kärna av historisk sanning, det kanske fanns en profet som hette Jona, men sedan har författaren broderat ut bilden, lite blandning av historisk sanning och symboliska fantasier?

I Världen Idag-artikeln säger inte Greger klart och tydligt att boken är påhittad. Men han problematiserar bokens historiska bakgrund.  Han skriver: ”Jag vill ställa ett visst litterärt syfte som författaren har haft i kontrast mot uppfattningen att Jona bok är en bok i historia.” Han skriver vidare att ”Jona bok har inte till syfte att förmedla historisk information utan att framföra ett budskap”. Greger problematiserar under alla omständigheter en historisk tolkning av Jona bok, han vill istället betona författarens syfte med boken.

Det är uppenbart att vissa texter i Bibeln är fiktiva berättelser, de uttrycker inte historiska händelser. Det tydligaste exemplet är Jesu liknelser. Det viktiga är budskapet. Det är möjligt att det kan finnas bibeltexter som finns i en gråzon mellan att vara berättelse, eller fiktion i Gregers terminologi, och att beskriva historiska händelser.

Men en mycket centralt inslag i Bibeln är den historiska förankringen, att Gud har gripit in och verkat och talat i historien är en central tanke i det bibliska arvet. Att det faktiskt har hänt är ofta helt avgörande i många centrala kristna lärofrågor.

Den liberala teologin har kännetecknats av alltmer ifrågasättande av Bibelns historiska bakgrund. Det tycks vara en stegvis process, det börjar med vissa ifrågasättanden som t.ex. kan innefatta Jona och Noa som historiska personer, fortsätter man processen med att ”avhistorifiera” Bibeln är det Adam och Evas historicitet som ifrågasätts, och då börjar man röra vid grundläggande trosläror. Hur har synden kommit in i världen? Ett nästa steg är att ifrågasätta berättelserna om Jesu under, och då är man inne på ett spår att ifrågasätta sanningen och anspråken om Jesus. Det yttersta steget är att ifrågasätta historiciteten med Jesu uppståndelse.

Jag är ingen teolog så jag kan inte placera in ifrågasättandet av Jona boks historiska värde, i denna vandring utför, om det hör till de första stegen i att ifrågasätta Bibelns historiska värde, eller om det kommer längre ner på skalan.

Hur är det då med Jona? Har han existerat? Har det kommit en profet till Ninive som hette Jona? Inträffade den dramatiska omvändelsen och väckelsen i Ninive som Jona beskriver? Är det faktiskt sant att Guds dom inte drabbade staden? Hur ska man förstå hela den dramatiska berättelsen med Jona flykt, finns det inte yviga berättarinslag i detta?

En sak jag inte förstår med teologkommentarer jag har fått under dagen är att man ännu bättre kan förstå budskapet med boken om man inte läser den historiskt. Jag kan inte heller förstå att det inte har någon betydelse om det är historia, att det faktiskt har hänt, eller om det är en påhittad berättelse. Här följer mina reflektioner:

1. Boken är skriven som en historisk text. Jesus refererar till Jona bok som historiska händelser. 2 Kungaboken 14:25 refererar till Jona som en historisk person, med omnämnd fader och ursprungsort. Jag har svårt att se skälet till att inte se det som en historisk text. Jag antar – som jag skrev i mitt tidigare blogginlägg – att man vill frikoppla historiska kopplingen till boken är att den innehåller övernaturliga inslag som inte kan förklaras utifrån en världsbild med ett slutet materialistiskt universum där det inte finns en Gud som griper in i historien. Greger ger inte i artikeln skälen till varför man inte ska läsa boken som en historisk text. Enligt min mening bör man ha ganska mycket på fötterna när man väljer att läsa en biblisk-historisk text som endast allegorisk-fiktiv-skönlitterär.

2. Jag efterfrågade om det finns kyrkohistoriska belägg för att Jona bok inte har räknats som historisk text. Jag har inte hört några referenser idag vare sig till Luther, Calvin, Augustinus, Ireneus eller Tertullianus. Jag är inte tillräckligt teologiskt bevandrat för att själv känna till detta, men jag har inte hört något om det.

3. Boken innehåller en mängd utmanande budskap, och lärdomar, och de vattnas ur om man inte läser texten som en historisk text. Det finns många exempel i denna korta bok.

a. Den visar dynamiken i den profetiska tjänsten. En person predikar profetiskt, och en hel stad blir förvandlad. Har detta faktiskt hänt, är det ett fantastiskt vittnesbörd om vad Gud kan göra genom en enda motsträvig och besvärlig person. Är Jona bok bara skönlitteratur kan man inte göra några sådana kopplingar.

b. Boken visar på möjligheten till omvändelse för en hel stad. Har detta hänt är det ett vittnesbörd som skapar tro. Är det bara skönlitteratur är det en trevlig story, men inte något som skapar tro för oss, som inspirerar oss idag.

c. De mest spektakulära inslagen i boken, hur Gud beskyddar Jona både genom fisken och genom ricinbusken, antingen är det sant och då vittnar det om en Gud som är så god och trofast att han till och med kan bryta med naturlagar bara för att rädda livet på en motsträvig och besvärlig profet. Jesus gjorde ju liknande saker i NT. Är det bara fiktion har texten inte alls samma trosstärkande inslag.

d. Att omvändelse leder till utebliven dom, är det bara en fiktion, eller inträffade just detta, och är det en riktig kausalbeskrivning? Då är det en fantastiskt trosstärkande berättelse om hur historien kan förändras genom att vi troget följer och tjänar Gud och predikar hans ord i lydnad.

Notera gärna min ledare i Världen Idag, idag, om att vara en mångkulturell församling. Det är det kristna svaret på samhällets växande främlingsfientlighet och smygande rasism. Lyfter fram det kompendium som Evangeliska Frikyrkan har tagit fram om mångkulturella församlingar. Det är Stockholmspastorer som berättar om sina erfarenheter. Mycket läsvärt. Kan beställas via Evangeliska Frikyrkan.

Det var ett viktigt samtal på Örebro missionsskola 29 oktober om bibelsyn. Jag hade inga möjligheter att vara där, och de ljudinspelningar jag försökt lyssna på har varit för dåliga för att vara underlag för ett blogginlägg. Eftersom debatten fortsatt i Världen Idag kan jag därför kommentera Greger Anderssons text om Jona bok. Greger är lärare i Gamla Testamentet vid Örebro missionsskola. Han skriver följande text i Världen Idag. Anders Gerdmar har i en utmärkt artikel besvarat Greger Andersson i följande artikel i Världen Idag.

Greger menar och argumenterar för att Jona bok ska inte uppfattas som historia utan syftet är att föra fram ett budskap. Han menar att det inte är bibeltroget att läsa in för mycket fakta och historia i bibeltexterna, det är inte texternas avsikt. Greger skriver: ”Men att ta något som historia som inte var avsett att vara historia är inte att vara bibeltroende. Det är i stället att i grunden missuppfatta en text, att inte ta den på allvar, och att inte tro att den ”är sann i allt den påstår”.”

Självklart är budskapet det viktiga. Och hur budskapet ska tolkas och förstås, får vi viktiga hållpunkter i både själva texten, och i Jesu egna kommentarer om Jona bok. Är tveksam till Greger Anderssons resonemang om att man kan använda olika typer av tolkningsmodeller när man läser en bok som Jona,  en litterär ansats ger en annan tolkning än om man läser den som historia. Att använda en tolkningsmodell som medför att vissa delar av texten blir irrelevant, med vilken rätt och på vilken grund kan man göra detta? Bör inte en evangelikal bibeltolkare utgå från Bibelns helhetsvittnesbörd när man tolkar en bibeltext som Jona?

Jesus sade i Matt. 12:40,41: ”Ty liksom Jona var i den stora fiskens buk i tre dagar och tre nätter, så skall Människosonen vara i jordens inre i tre dagar och tre nätter. Män från Ninive skall vid domen träda upp mot detta släkte och bli det till dom eftersom de omvände sig vid Jonas predikan. Och se, här är mer än Jona”. Han nämner även i Matt. 16:40 om Jona tecken och i Luk. 11:29,30 säger han: ”Då folk strömmade till, sade Jesus: Detta släkte är ett ont släkte. Det begär ett tecken, men det skall inte få något annat tecken än Jonas tecken. Ty liksom Jona var ett tecken för folket i Ninive, så skall Människosonen var det för detta släkte”.

Här ger ju Jesus tydliga tolkningsnycklar till Jona bok. Dels visar både själva texten, och Jesu kommentar om Jona bok att det finns en historisk förankring. Hade det bara varit en fiktion, hade inte Jesus kunnat säga att folket vid Ninive kommer att få ”credit” vid den yttersta domen, därför att man lyssnade på Jona förkunnelse. Jesus talade om Jona i fiskens buk, Greger Andersson tycker tydligen att det är en mindre viktig del av Bibelboken. Vad har han för grund för att påstå det när Jesus helt tydligt uttrycker en annan uppfattning?

Greger Andersson kommer med ett märkligt påstående att den konservativa bibelsynen är en följd av upplysningen och den moderna bibelkritiken. Före 1800-talet var det inte så många som funderade över sanningshalten och historiciteten i många bibeltexter. Det är enligt min mening en mycket tveksam slutsats. Vad jag begriper har den helt dominerande kristna traditionen varit att tolka Bibeln som historisk text, sedan har det alltid kopplats bilder, liknelser och allegorier utifrån historiska bibeltexter, men inte som ett ifrågasättande av historiciteten. Den korta referens han ger i artikeln ger ju inget belägg för en sådan drastisk tes. Sedan finns det naturligtvis bibelböcker som inte är historiska i första hand, men som ändå har formats i ett historiskt sammanhang, t.ex. Gamla Testamentets poetiska böcker. De profetiska böckerna innehåller ju i stor utsträckning predikningar och budskap, en del med fokus på framtiden, men också med en hel del historiska referenser. Evangelierna och Apostlagärningarna har ju en tydlig historisk koppling. Visst kan det finnas enstaka texter där det kan diskuteras om de är historia eller fiktion. Men det är helt uppenbart att de historiska böckerna i Bibeln innehåller en mängd budskap till oss.

Att ifrågasätta Bibelns historiska förankring har ju varit en stående huvudtes inom den liberala teologin. Den historiska trovärdigheten är viktig för Bibelns egen inre konsistens. Paulus ger kopplingar till Adam och Eva i sin undervisning, till uttåget från Egypten, om Abraham – allt med exakta historiska kopplingar, och noggranna citat. En fråga man kan ställa till Greger är vilka texter i Bibeln som allmänt har uppfattats som historiska, som alltså inte bör klassas som historiska. Och utifrån vilka grunder då?

Varför vill inte Greger Andersson klassificera Jona bok som en historisk text? Han säger det inte i artikeltexten, han kanske utvecklade det resonemanget under bibelsynsdagen. Förmodligen beror det väl på att det finns inslag i boken som pekar på övernaturliga inslag, Jona i fiskens buk, ricinbusken, även de stormar som upplevdes på den båt där han flydde från profetuppdraget. Notera, detta är en hypotes från min sida, Greger säger inte detta uttryckligen i artikeln i Världen Idag.

En sådan eventuell tolkning är rent liberalteologisk (jag vet att en del menar att liberalteologi är ett förlegat ord, föreslå ett bättre ord i så fall för att beskriva vad jag menar), att det övernaturliga i texten gör att man uppfattar det som fiktion, inte som historia. Man utgår från ett materialistiskt slutet universum styrt av givna naturlagar. Det blir ett avgörande sanningskriterium, och avgör om en bibeltext är historia eller fiktion. Men det är ingen kristen världsbild. En kristen tro bygger på att det finns en Gud som talar, som har uppenbarat sig, som kan gripa in i universum och göra under, både skildrat i Bibeln men också i vår tid. Om Gud nu har skapat universum, så är han också mäktig att göra tillfälliga justeringar i rådande biologiska lagar och naturliga kretslopp, som vi ser exempel på i Jona bok. Ett problem med teologer som vill ”avmystifiera” bibeltexter som innehåller övernaturliga inslag, och förklara texter med övernaturliga inslag som icke-historiska, att det som konsekvens blir en minskande tro på en Gud som kan göra under. Är inte ens undren i Bibeln trovärdiga, vad har vi då för grund att tro på att Gud kan göra under idag? Den andliga kraftlöshet som drabbat stora delar av de liberala protestantiska kyrkorna i västvärlden, beror ju just på denna teologi.

Tycker inte heller att Greger Andersson tolkar det han kallar för huvudbudskapet i Jona bok på ett korrekt sätt. Han hävdar att: ”Om Guds barmhärtighet innebär att han till och med kan förlåta Nineve, vill jag i så fall över huvud taget leva i en sådan värld?  Orkar jag med en så kärleksfull Gud? Vad innebär det för min egen beredskap att förlåta?”

Det är ju en fragmentarisk tolkning av bokens budskap. Profetens sändes av Gud till Ninive, och predikade ett allvarligt budskap om bot och bättring. På grund av folkets omvändelse och bättring och bön till Gud visade Gud nåd och barmhärtighet.

Vi behöver alltid ha en ödmjukhet när vi tolkar Bibeltexten men Jona bok är skriven som en historisk text. Bevisbördan ligger alltid hos den som hävdar att en viss bibeltext inte är historisk. Det finns exakta beskrivningar av Jonas far, hans uppdrag, Guds tilltal till honom, om Ninive (en stad man kan hämta mycket historisk information om från andra källor) , boken tappar hela sin poäng om det inte har hänt det som boken handlar om. Självklart kan vi inte idag som bibelläsare, tvärsäkert avgöra om varje bibeltext om det är historia eller en mer symbolisk framställning. Men det sätt som Jesus talar om Jona bok menar jag är ett tillräckligt argument för en evangelikal kristen att se det historiska värdet i boken.

Fick för en stund sedan information om att Lasse PP Nylén har avlidit idag på förmiddagen. Lasse var en välkänd profil i svensk kristenhet, och har under många år gjort betydande insatser för kristet familjearbete. Han hade en passion för familjen och fungerande äktenskap, och har tillsammans med sin fru Marie gjort en betydande insats under många år genom Levande familjer. Har haft förmånen att känna Lasse och Marie, och vi har mötts vid åtskilliga tillfällen. Maries mamma och min mamma var kusiner, så jag har alltså varit släkt med Lasse.

Ber till Gud om att Lasses vision ska föras vidare, och mina och min frus tankar är hos Marie just nu, och vi vill särskilt lyfta henne och familjen i våra förböner.

Trots smärtan som även vi kristna upplever med döden, så handlar kristen tro om hoppet och uppståndelsen, att vi har fått det eviga livet som redan har övervunnit dödens makt. Vi vet att Lasse är hos Herren och ser fram emot att ses igen.

Kvällstidningar kan vara riktigt duktiga på att avslöja synd. Insatsen av Expressen idag att avslöja attityder och värderingar hos Sverigedemokraternas ledning, bra jobbat.

Det lönar sig att protestera. Migrationsverket har idag beslutat att stoppa utvisningen av Reza från Tenstakyrkan. Man kommer att pröva ärendet på nytt.

Det har varit många kommentarer efter mitt senaste blogginlägg. Jag skrev på DN debatt för fyra år sedan att Sverigedemokraterna säkert kommer att få insteg i kristna sammanhang. Då var det ingen som trodde på mig, fick bl.a. kritik från en känd statsvetare som menade att påståendet inte var verklighetsförankrat. Men bara debatten och kommentarerna efter mitt senaste blogginlägg visar att det är så.

Just nu kan jag inte göra en djupare analys av Sverigedemokraternas försök till anpassning och att bli rumsrena. I rötterna är det ett djupt rasistiskt parti, hade diskussioner med Sverigedemokrater redan för många år sedan. Naturligtvis försöker man tona ned de extrema dragen, men för mig räcker det med att läsa alla officiella dokument som fokuserar invandring som ett huvudproblem, och kan vi minska den dramatiskt så blir det mesta bra.Det är ett tänkande jag som kristen inte kan ställa upp på. Har varit pastor i Stockholm sedan åttiotalet och har alltid byggt församlingar som är mångkulturella, där vi alla är ett i Kristus oavsett etnisk, språklig, nationell bakgrund.

Expressens avslöjande idag om vad Erik Almqvist har sagt, visar ju bara hur värderingarna är i detta parti. Det finns ju massor av exempel på detta.

Men är beredd att återkomma i analysen av Sverigedemokraterna.

Hade en underbar söndag i min församling, Elimkyrkan, var med på tre av våra fem gudstjänster under gårdagen. Mötte många vänner med icke-europeisk bakgrund, och njuter av att dela gemenskap och liv med en så mångkulturell kyrka. Pastor Jean gör ett utmärkt jobb som pastor för vår kongolesiska församling och har helt återhämtat sig efter alla strapatser, bl.a. fängslad under fem månader av svenska Migrationsverket.

Måndag morgon möter jag de iskalla vindarna från extremhögern. Sverigedemokraterna har fått 11,2 procent i senaste opinionsmätningen. Alla mina vänner i Elimkyrkan med icke-europeisk bakgrund skulle aldrig få vara här om Sverigedemokraterna bestämde över migrationspolitiken.

Vi kämpar nu en intensiv kamp för Reza från Tenstakyrkan, som kan utvisas när som helst. Han är iranier och har konverterat från islam till kristendomen. Med ännu starkare Sverigedemokrater är det kört för den typen av personer.

Sverigedemokraterna verkar tro att alla invandrare är muslimer, och lyfter fram alla tokigheter med islam för att bekämpa invandringen. Men i Stockholm är det för närvarande många muslimer som konverterar till kristen tro. En del av dessa vill migrationsverket utvisa, fastän man rimligtvis borde veta att det är med dödsfara de återvänder till sina ursprungsländer.

Har skrivit ihop en artikel till DN Debatt idag på morgonen för att anlägga moteld mot SD:s 11,2 procent, och berättar bl.a. om kampen för pastor Jean och nu iraniern Reza.

Har gjort en intervju för tidningen Dagen om hur man löser konflikter, hur man tar itu med saker när någon gör något helt fel – t.ex. i en församlingsmiljö. Man hittar den här. Skriv gärna en kommentar med synpunkter på artikeltexten.