Här följer en kortare rapport om min livssituation och mina kristna engagemang.
Ni som läser min blogg vet att min höst präglades av sjukdomar. Först två månader med en intensiv bältros med intensiva smärtor dygnet runt, där läkarna ordinerade dubbel morfindosering för att mildra värken. (Sebastian Stakset tyckte det var så festligt att jag gick på morfin under en månad). Jag lyckades ta mig igenom detta. Då började coronan, och jag vårdades på St Göran med syrgas i åtta dagar. När jag kom hem från sjukhuset var jag så illa medfaren att jag knappt kunde gå. Så det har varit flera månader nu av att återfå kondition och livskrafter. Jag är nästan helt återställd, dock lite tröttare än vad jag var före coronan. Men nu är jag frisk. Jag tackar Herren för att han har gett mig ny hälsa och krafter.
På det privata familjeplanet är det mest spännande att fjärde barnbarnet kommer att födas om en dryg månad, på Ullevål i Oslo. Det är vår yngste son som kommer att få sitt första barn tillsammans med sin Martine. Det ser vi fram emot. Man hoppas bara att man ska få åka till Norge snart. Våra barnbarn i Bergen, Norge, har jag inte träffat sedan i augusti.
Lördag den 6 mars har vi nästa årsmöte i Svenska Evangeliska Alliansen. Jag kommer då att kliva av styrelsen och ordförandeuppdraget. Jag har varit engagerad i Svenska Evangeliska Alliansen i alla år, och varit ordförande – jag vet inte hur länge – men det är säkert 10 år. Man ska inte ha ett sådant här uppdrag för länge och det känns bra att lämna över till yngre förmågor. Jag kommer dock alltid fortsätta stötta SEA, det är ett mycket viktigt ekumeniskt organ i Sverige, för att förena kristna som har evangelikal bibeltro som en gemensam nämnare. Olof Edsinger sköter uppdraget som generalsekreterare på ett utmärkt sätt och vi har en mycket bra styrelse. SEA kommer att klara sig utmärkt utan mina aktiva insatser.
Ordförandeuppdrag i Sebastian Staksets organisation, Heart of Evangelism, tar nu mycket av min tid och kristna engagemang. Vi är inne i en spännande fas trots att coronan hindrar oss från att driva alla evangelisationskampanjer med fysiska möten. Just nu är mycket av fokus på att få igång vår behandlings- och omsorgshem i Östervåla, med yngre tjejer som målgrupp, och ett center i Stockholm där vi har rekryterat Kjell och Anki Karlsten från Frälsningsarmén som verksamhetsledare. Detta arbete kräver mirakler varje månad för att fungera, men det sker mirakler varje månad. Här är en bild på Sebbe:

Försörjningsmässigt har jag inte pensionerat mig utan driver vidare mitt konsultföretag där jag jobbar med politisk analys, med fokus på klimat- och energipolitik. Det är detta jag försörjer mig på.
Continue reading →