Lite surfande på söndagsmorgonen och jag hamnar igen hos denna krönika av Johan Hakelius, han är helt oslagbar i formuleringskonst, och sågar med fotknölarna Liberalers argumentation för dödshjälp. Detta måste läsas. Här är text

Det är inte lätt att förstå sig på amerikans presidentvalsdebatt. Ledande media i USA har lämnat journalistiska kriterier om saklighet, objektivitet och opartiskhet bakom sig så det är nödvändigt att ta in information från olika källor. CNN som jag annars beundrar för deras journalistik tycks ha blivit ett kampanjorgan för Demokraterna i valrörelsen. Det sänker den journalistiska trovärdigheten. När det gäller Trump är det dock inte särskilt svårt att själv skaffa sig en bild av vad han står för genom att han själv twittrar så aktivt, och att det går att ta del av vad han säger direkt vid tal och presskonferenser.

Som kristen känner jag en stor olust över presidentnivån i amerikansk politik. Arrogans, högmod, mobbing, personangrepp, låga och djupt nedsättande omdömen om politiska motståndare – tycks ha blivit självklart och vardagsmat. Det gäller allra mest Trump förstås, men tycker också att Demokraterna har dragits ner i denna smuts. Jag har följt svensk politik sedan sextiotalet och kan inte minnas någon svensk valrörelse på en konfliktnivå som nu präglar den amerikanska.

Jag är förvånad över saknaden av amerikanska profetröster som mer tydligt konfronterar synden i systemet.

Ett lysande undantag som jag råkade läsa i kväll är  den ledande amerikanske evangelikalen John Piper. Det kan inte sägas tydligare vad jag själv känner efter att ha konsumerat en hel del amerikansk media. Här är länken till hans text som jag tycker är mycket träffsäker.

Vad sägs om följande formuleringar av Piper: ”Actually, this is a long-overdue article attempting to explain why I remain baffled that so many Christians consider the sins of unrepentant sexual immorality (porneia), unrepentant boastfulness (alazoneia), unrepentant vulgarity (aischrologia), unrepentant factiousness (dichostasiai), and the like, to be only toxic for our nation, while policies that endorse baby-killing, sex-switching, freedom-limiting, and socialistic overreach are viewed as deadly. The reason I put those Greek words in parentheses is to give a graphic reminder that these are sins mentioned in the New Testament. To be more specific, they are sins that destroy people. They are not just deadly. They are deadly forever. They lead to eternal destruction (2 Thessalonians 1:9). They destroy persons (Acts 12:20–23). And through persons, they destroy nations (Jeremiah 48:29–31, 42).”

Det är ord och inga visor.

Herre förbarma dig över västvärlden!

 

Halva världen vet ju om att man fyller år i dag genom Facebook. Min fru befinner sig i Norge och passar barnbarn. Är hemma själv, så det blir inget firande alls idag. Förmodligen lite firande på lördag med det barnbarn som vi har i Stockholm. Nu mycket bättre från bältrosen men känner av den en del fortfarande. Ska fira födelsedagen genom att vara med på sammanträdet i Östermalms stadsdelsnämnd under hela kvällen. I Stockholms stad regerar ju de fyra allianspartierna tillsammans med Miljöpartiet, så mina ”regerande” kolleger i detta fora är en massa moderater under utmärkt ledning av Andrea Ström, några liberaler, några centerpartister, några miljöpartister och jag som företräder Kristdemokraterna på Östermalm. Vi är glada över att både äldreomsorgen och förskolorna fungerar bra på Östermalm, och parkförvaltningen och mycket annat.

Nu har jag haft bältros i sex veckor. Senaste tre dagarna har det dock börjat ljusna, blivit lite bättre och nervsmärtorna har något dämpats. Mitt blogginlägg förra veckan lästes bland annat av en kristen intensivvårdsläkare som också är specialist på smärtlindring, med bred erfarenhet av att hjälpa bältrospatienter. Han har gett mig fantastisk vägledning via telefon, och också justerat medicineringen när det gäller smärtlindringen. Det har varit en stor hjälp, han har också bett för mig på telefon. Det är fantastiskt att se att lemmarna i Kristi kropp kan hjälpa varandra på detta sätt, jag får oftast hjälpa andra, men i denna situation var jag behov av hjälp.

Jag har inte feber och smittar inte så enstaka möten klarar jag av. I morgon kommer jag att träffa Sebastian Stakset och vi kommer också att tillsammans träffa ledningen för Frälsningsarmén för att samtala om samarbete framöver. Det blir också en träff i morgon för ledarskribenterna hos kristna dagstidningen Världen Idag.

Lördag-söndag kommer vi att mötas i styrelsen för Staksets organisation, Heart of Evangelism. Vi ska hålla till hos Janne Lund i Tibro så jag åker med Sebbe till Tibro på lördag morgon. Mycket spännande saker på gång.

Det diskuteras om regeringen. Som det parlamentariska läget ser ut är det lättare att avsätta en regering än att tillsätta en. Visst kan Vänsterpartiet, KD, SD och Moderaterna gadda ihop sig och avsätta regeringen. De har 181 mandat i riksdagen och en majoritet. Men problemet är att man har ju inte någon idé om vad som ska komma istället. Då blir det bara en ny vända med talmansförhandlingar och regeringskris. Förmodligen får nuvarande regering bara sitt kvar som expeditionsministär.

Vi har sedan 2014 tre politiska block i riksdagen, vänsterblocket, alliansen och SD. Inget av dessa block är i närheten av att få egen majoritet.

Den tidigare decemberöverenskommelsen var enligt min mening en bra idé. Det skapade en grundval för regeringsbildning med en riksdag som bestod av tre block. Överenskommelsen innebar att största blocket skulle få bilda regering. Decemberöverenskommelsen bidrog också till att hålla ihop allianspartierna. De som sköt ner decemberöverenskommelsen hade uppenbarligen en agenda att skjuta sönder allianssamarbetet. Den stora vinnaren på det är Socialdemokraterna.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har tillsammans 143 platser i riksdagen mot 142 platser för de fyra allianspartierna. Så en fortsatt decemberöverenskommelse hade denna mandatperiod skapat samma regeringsunderlag som vi har nu, men inför valet 2022 hade det varit mycket större chanser för en alliansregering att komma tillbaka.

En slutsats av senaste 6 årens politik är att Sverigedemokraternas framgångar leder till en permanent socialdemokratisk regering och splittrad allians. En röst på SD innebär i praktiken en röst på fortsatt sosseregering.

Situationen skulle dock förändras efter valet 2022 om KD, Moderaterna och SD skulle få en egen majoritet, men det är knappast realistiskt.

Utan någon decemberöverenskommelse är det realistiska alternativet någon form av mittenregering. Personligen tycker jag att en socialdemokratisk enpartiregering vore bättre än nuvarande modell, då skulle S vara tvungna att göra breda uppgörelser i riksdagen för att få igenom sin politik. Inte minst uppgörelser mellan Socialdemokraterna och Moderaterna är bra för den politiska stabiliteten. Nuvarande modell där man först måste förhandla med Miljöpartiet inom regeringen och sedan göra en uppgörelse i riksdagen för att få fram en majoritet, det blir ett tungrott och sårbart system.

Mitt förslag är en ny decemberuppgörelse, som i praktiken skulle kunna innebära en renässans för alliansen. Dock svårare idag att få med Socialdemokraterna på detta, då de splittrar allianspartierna i nuvarande läge.

Att slopa decemberöverenskommelsen var ur en borgerlig synvinkel det mest korkade beslut som fattats i modern tid. Jag satt på läktaren och lyssnade på debatten på Kristdemokraternas kongress när första steget togs mot att slopa decemberöverenskommelsen, ett bedrövligt beslut. Det var en triumf för de kortsiktiga populisterna.

Om Liberalerna skulle byta sida, och stödja en M och KD-regering, och även SD gör det, skulle det inte heller vara ett tillräckligt underlag för en regering, har bara 173 mandat i riksdagen. En sådan regering är inte möjlig med nuvarande riksdagssammansättning.

Nu är jag inne på min 37:e dag med bältros. När jag fick diagnosen på St Görans akuten trodde jag det var en bagatellartad sjukdom med lite hudutslag. Idag begriper jag varför sjukdomen på norska och danska kallas för helveteseld. Bältros får man inte genom smitta, utan på grund av att man som barn har haft vattkoppor och viruset finns kvar i kroppen inkapslat. Det kan blomma ut igen senare i livet och då blir det i form av bältros. Det finns många varianter av bältros, man kan få det i lindrig form som går över på en vecka. Min variant har nu hållit på i 37 dagar och det har varit intensiv värk dygnet runt i alla dessa dagar. Läkarna har skrivit ut dubbla morfinpreparat för att mildra värken. Jag försöker begränsa mig till att ta dessa preparat endast på nätterna för att klara sömnen. I värsta fallen kan värken sitta i, i upp till ett år. Det är ju nervsmärtor, så värken blir väldigt intensiv. Och vanliga värktabletter biter ganska begränsat på den här typen av smärtor.

Tacksam för alla trossyskon som har bett för mig, och jag märker en liten förbättring senaste två dygnen, jag ser ljuset i tunneln framför. Herren är alltid med, i med- och motgång. Jag ser fram emot det eviga livet då sjukdomens makt är helt borta, men redan här och nu kan vi få uppleva ett försmak av detta genom helandets gåva.

Jag har nu i två ledare i Världen Idag tagit upp två centrala trender i vår tid, nationalismen och globalismen. Den ena ledaren publicerades tisdag 6 oktober och kan läsas här, den andra publicerades i Världen Idags nättidning den 26 september och den hittar man här.

Eftersom jag inte bara är pastor utan också statsvetare, och drivit ett politiskt analysföretag i 26 år, och innan dess jobbat med politisk analys inom näringslivet, tacklar jag frågorna både utifrån ett allmänpolitiskt/statsvetenskapligt och bibliskt perspektiv.

Bibeln har mycket att säga om nationerna, staten, stormakter m.m.

En slutsats i artiklarna är att nationalismen är en mycket stark trend i världen. En del tror att det bara är partier längst ut på högerkanten som är nationalistiska. Enligt min mening är de flesta partierna i västvärlden och i hela världen strikt nationalistiska, i det avseendet att nästan hela deras fokus är på nationella frågor och nationella intressen. Det räcker med att läsa igenom regeringens budgetproposition så inser man att vår nuvarande regering är mycket nationalistisk. Jag noterar att nationer är en tanke som Gud sanktionerar. Vi läser ständigt i Bibeln om nationers uppgång och fall. Men vi läser också i Bibeln att nationer inte är några absoluta enheter. Nationer och nationsgränser ändras ständigt och genom folkvandringar och folkförflyttningar så blandas folken också ständigt. I dagens Europa finns det mycket begränsat med nationer med homogena befolkningar, det är framförallt Island som utmärker sig på det området. Nationalismen ökar i världen vilket visar sig i att antalet nationer har ökat kraftigt i världen och uppgår nu till mer än 200 nationer. Det finns fler områden i Europa som önskar nationell självständighet. Vi får se hur det går med Skottland, en majoritet där vill ha självständighet i förhållande till England.  Den första kristna församlingen växte fram i stormakten Romarriket, men det riket föll samman och dog ut på 400-talet.

Det visar vikten av att Guds folk har sitt medborgarskap i Guds rike, det är ett bestående rike. Nationerna är tillfälliga och provisoriska, och inte bestående. Den kristna kyrkan får aldrig bli helt allierad med den nationella statsmakten, som den har blivit med det traditionella statskyrkosystemet i Europa. Och det var inte bra.

Jag nämner om stormakterna som den mäktigaste kraften i världen, både på Bibelns tid och i vår tid. Men även stormakterna kommer och går, är inte bestående för evigt. Gud reser ibland upp stormakter men i vissa lägen dömer han stormakter. Då försvinner de eller förtvinar och blir en obetydlig nation. Jag tror inte på konspirationsteorier att det är hemliga nätverk av judiska affärsmän som styr över världen. Det finns inte några belägg för denna sak, även om det finns många duktiga judiska affärsmän. Men så trodde Hitler och så tror man i vissa extrema muslimska kretsar, hemliga judiska nätverk som styr över världen. Jag tror att den politiska makten är öppen i sin karaktär, inte minst beroende på det ständiga bytet av folk på alla viktiga toppositioner i världspolitiken.

Den kristna politiska analysen måste också inkludera begrepp som  det bibliska begreppet ”världen” (kosmos på grekiska – nya testamentets grundspråk) och antikrist. De politiska systemen är en del av världen, och därmed en del av det system som ska gå under. Bibeln uppmanar oss att inte älska världen, för den kommer att förgås. Kristus representerar det rike som är bestående i all evighet.

Det antikristliga har funnits i världen hela tiden sedan Kristus trädde fram första gången. Det präglas av förföljelsen mot de kristna, antisemitismen och förföljelsen och förtryck av människor. Det mest antikristliga vi har i världen just nu är den kommunistiska diktaturen Kina och muslimska diktaturer som Iran och Saudi-Arabien. Men de antikristliga tendenserna finns också i världen och präglar ateistiska och helt sekulariserade västländer, även om vi i västvärlden har ett visst mått av religionsfrihet, och kan absolut inte jämställas med Kina och muslimländerna. De antikristliga tendenserna har präglat Sverige under många års avkristning och sekularisering.

De antikristliga tendenserna märks också i världens näst med folkrika land, nämligen Indien, med starkt förtryck av kristna i stora delar av landet.

Jag har i min politiska analys sysslat mycket med både EU- och FN-politik. Enligt min mening så präglas de multilaterala organisationerna i stor utsträckning just av nationalismen. Det är ett stort antal nationalstater som samverkar och försöker kommer överens på dessa arenor. De multilaterala organisationerna ger en röst och inflytande åt de små nationerna, annars skulle stormakterna som USA, Ryssland, Tyskland, Frankrike, England, Japan, Kina och Indien, dominera allting. Jag har svårt att se dessa multilaterala organisationer som en grund för ett mer globalt antikristligt välde, tror mer på att det uppstår utifrån en stormakt som tar över världsherravälde. FN och EU och Världsbanken, och OECD, har varken beskattningsrätt och därmed egna ekonomiska resurser eller militära resurser. Det är bara stormakterna som kan sätta igång ordentliga krig. Ska man försöka spana efter antikristliga tendenser i världen så tittar jag mer på stormaktspolitiken, men visst kan någon eller några stormakter få kontroll över någon av dessa globala organisationer i framtiden, kan man använda det som plattform för världsherravälde.

Allt Bibeln säger om antikrist är mer aktuellt än någonsin på grund av den tekniska utvecklingen. Det är bara i dag i mänsklighetens historia som vi har fått fram teknik för att kunna ha full kontroll över mänskligheten och kommunicera med hela mänskligheten, och kontroll över den globala ekonomin.

Profetisk vaksamhet är viktigare än någonsin.

Dagen ger lite glimtar från vad som just nu händer inom Heart of Evangelism och Sebastian Staksets evangeliserande och sociala arbete. Nu rekryteras Kjell och Anki Karlsten för att leda satsningen i Stockholm med ett nytt kristet socialt center.

 

 

Idag sprids den bilaga som vi länge har jobbat med inom Sebastian Staksets organisation, Heart of Evangelism. Den sprids som bilaga i Dagens Nyheter till alla läsare i Stockholmsregionen. Tidningen är helt präglad av vittnesbörden om människor som har gått från förvandlingen mörker till ljus genom mötet med Jesus. Sebastian Stakset och några av hans närmsta vänner vittnar om detta. Själv bidrar jag med en ledare i tidningen, som förklara varför kristen tro är unik och förklarar vad som är meningen med livet och vår existens. Bilagan sprids idag även som en bilaga i Världen Idag. Läs Jonas Adolfssons kommentar här.

Varför tror jag på Gud?

Som Stockholmare har jag vuxit upp med och levt med det ateistiska paradigmet. Det har varit den värld som man har mött i skolan, på gymnasiet, universitetet, näringslivet, media.

Det finns två alternativ. Det kosmos, det universum, den planeten jorden, den mänsklighet – vi är en del av och kan iaktta, antingen har det kommit till av slumpen och en oändlig mängd tid. Det finns inte någon yttersta mening. Det finns inte någon skapare. Det finns inte något syfte med att vi finns till. Det finns inte någon garanti för att mänskligt liv ska fortsatt vara möjligt. Vår planet kan ju träffas av en meteorit som utplånar allt mänskligt liv. Eller att det uppstår förändringar i kosmos som gör att mänskligt liv på vår planet är en omöjlighet. Det finns inte någon rationalitet som ligger bakom allt. Det finns inte heller någon kärlek som ligger bakom allt. Godhet och kärlek är endast något vi konstruerar, vi som finns till på grund av slumpen.

Det ateistiska alternativet. Det finns inte någon Gud. Det är alltför hisnande för mig. Det stämmer inte med min egen erfarenhet och vad jag kan se när jag tittar ut över vår planet och vårt kosmos, utifrån mitt begränsade perspektiv.

Som Gudstroende tror jag att det finns en mening bakom allt. Att det finns rationalitet i universum. Att saker och ting är genomtänkta och planerade. Att det finns en Gud som faktiskt har bestämt att liv ska vara möjligt på vår planet, och att en mänsklighet ska vara möjlig. Att vi kan älska, därför att det finns en Gud som älskar, och ger kärlek en objektiv innebörd.

För mig har Gudstron en mycket högre förklaringsvärde av den värld jag kan se och min egen förståelse av mig själv som människa i världen. Att allt bara är slump, att allt bara är en olyckshändelse, den tanken är orimlig för mig.

Gudstro eller ateism, det är de grundläggande vägvalen för varje människa.