En röst på SD ökar chansen för Stefan Löfven att regera – sade Mikael Odenberg före valet

Den tidigare försvarsministern och moderaten Mikael Odenberg är enligt min mening en av Sveriges klokaste politiker. Han skrev före valet i Dagens Industri att ju mer röster SD får, ju mer ökar chansen för Stefan Löfven att fortsätta regera. Ett starkt SD försvårar för Moderaterna att bilda regering. En röst på SD blir en röst på Stefan Löfven. Den tankegången uttryckte Odenberg långt före valet. Det är väl precis det som nu har inträffat.

Iglesia Ichtus och nu bär det av till Martin Luther King dagen i Hassela

Den här veckan kommer jag att predika på söndag klockan 11.00 och 16.00, 20 januari, hos latinamerikanska församlingen Iglesia Icthus som hyr in sig hos Adventskyrkan på Olof Palmes gata i Stockholm. Jag tror att förkunnelsen på söndag kommer att handla om att leva av Guds ord, att skapa hunger efter Guds ord, hur vi som kristna kan leva i Guds ord, och den frukt som det skapar i våra liv.

Martin Luther King, Jr..jpg

På måndag bär det  av upp till norra Hälsingland. I samband med Martin Luther King-dagen kommer jag att tala hos Svenska kyrkan i Hassela/Bergsjö på måndag 21 januari klockan 18.00. Det blir ett ekumeniskt arrangemang då kristna i allmänhet i norra Hälsingland bjuds in. Finns du i den delen av Sverige är det ett bra tillfälle att möta bloggaren live, jag har också med mig av mina böcker för signering. Ett bra initiativ att uppmärksamma Martin Luther King dagen, i USA är det mycket uppmärksammat och till och med en helgdag. Martin Luther King fick Nobels fredspris 1964 och blev mördad 1968. Han var baptistpastor som blev den ledande profilen i amerikanska medborgarrättsrörelsen på sextiotalet. Ska försöka berätta om Martin Luthers Kings insats och liv, och hur vi kan verka för icke våldets lösningar för människors befrielse.

Om regeringsbildningen

Årets regeringsbildning har blivit en rysare. Eftersom väljarna valt en riksdag som i praktiken består av tre olika politiska block är det väldigt komplicerat att bilda en regering som en riksdagsmajoritet kan tolerera. Den strikta blockpolitiken gäller på riksnivån. På kommunal nivå är politiken mycket mer pragmatisk och det bildas politiska majoriteter på en rad olika sätt. I Stockholms stad där jag bor, har ju Miljöpartiet bytt sida, lämnat Socialdemokraterna och gjort upp med de fyra allianspartierna. Vi har bildat en fempartiregering på stadsnivå. Jag är ju själv med på ett hörn där, genom att jag fått ett KD-uppdrag i Östermalms stadsdelsnämnd. Socialdemokraterna har därför tagits ifrån makten i Stockholm genom Miljöpartiets agerande. De har varit sura, men har inte nedlåtit sig till ett språkbruk att kalla miljöpartisterna för quislingar. Personligen har jag aldrig haft särskilt mycket till övers för en strikt blockpolitik. Partier måste kunna samarbeta på ett pragmatiskt sätt för att bilda politiska majoriteter. Det är så demokrati fungerar.

Den enkla matematiken är att ju starkare Sverigedemokraterna, ju svagare allians. En alliansregering är helt enkelt inte möjlig med det valresultat vi fick i september, där de fyra allianspartierna endast  fick 39 procent av rösterna. Det har hävdats att M och KD spräckte alliansen när man gick ut med ett förslag om en M och KD-regering som riksdagen röstade nej till. Nu hävdas det att Annie Lööf spräckte alliansen med uppgörelsen med Socialdemokraterna. Det var väljarna som spräckte alliansen, när de bara fick 39 procent av rösterna i september. Det är bara att krasst inse att alliansen gjorde ett mycket dåligt val. Jag tycker inte att många debattörer inser denna sak. Detta upplöser inte alliansen, det går att komma tillbaka i kommande val. Politik är långsiktigt.

Den uppgörelse som nu förhandlats fram mellan regeringspartierna och Centerpartiet och Liberalerna är ännu inte klar. Först måste Liberalerna säga sitt under söndagen. Sedan krävs att Vänsterpartiet lägger ner sina röster i statsministeromröstningen. Man måste inse att denna överenskommelse ställer Vänsterpartiet utan politiskt inflytande, de kommer inte att finnas med i budgetförhandlingar i fortsättningen. De fyra partierna har inte majoritet i riksdagen men tillräckligt starkt stöd för att få igenom den årliga budgetpropositionen. Att Vänsterpartiet lägger ner sina röster inför denna uppgörelse, som ställer dem utanför politiskt inflytande, är långt ifrån självklart.

Jag tycker att både Kristdemokraterna och Moderaterna behöver använda rätt tonläge när de kritiserar uppgörelsen. Det är inte uteslutet att den fallerar, och då återstår alternativen nyval eller att en M och KD-regering prövas på nytt.

Jag har läst igenom det 73-punktsprogram som förhandlats fram mellan sittande regeringen och Centerpartiet och Liberalerna. Som många vänstertyckare har sagt, det är en högerinriktad uppgörelse, som är företagarvänligt på en rad olika sätt. Idéer kring beskattning, arbetsmarknad och bostadsmarknad är klart marknadsvänliga. Centerpartiet och Liberalerna har fått igenom många av sina krav i detta program. Den punkt som är den negativa ur kristen synvinkel är etableringsstopp för nya konfessionella friskolor, men det framgår ändå att befintliga skolor får fortsätta. Så det kunde ha varit värre.  För alla kristna som är engagerade i flyktingfrågor, kan man notera att Centern med stöd av Miljöpartiet har lyckats få igenom några skrivningar som är mer positiva.

Jag tycker dock att det är beklagligt att när man från kristet håll ska bedöma politiska program, att det är så få frågor man hakar upp sig på. Att en politik inriktas på att främja arbete och företagande, och en bra miljöpolitik – det kommenteras sällan från kristet håll. Det är märkligt. Gud har kallat oss till arbete och företagande, och att förvalta jorden, arbetsmarknadspolitiken, skattepolitiken, bostadspolitiken, miljöpolitiken, näringspolitiken – även de områdena är viktiga ur kristen-etisk synvinkel. Ur de aspekterna tycker jag att 73-punktsprogrammet ser ganska intressant ut.

Man måste komma ihåg att Centern och Liberalerna inte kommer att ingå i en regering, det är ett samarbete kring budgetpropositionen och i vissa sakfrågor. I alla andra frågor är det fritt fram att bilda riksdagsmajoriteter, det blir en minoritetsregering som lätt kan köras över av riksdagen. Enligt min mening dör inte allianssamarbetet genom denna överenskommelse, utan kan fortsätta i riksdagen. Hade Centern och Liberalerna klivit in i en regering då hade det varit en annan sak, och då hade man kunnat hävda att allianssamarbetet var dött, eller i varje fall i pausläge.

Att utvidga alliansen från fyra till fem partier, och inkludera SD är inte möjligt. Det skulle skapa en rejäl riksdagsmajoritet men är en omöjlighet. SD har sagt att man inte tolererar en regering där Centern finns med. Inget av de fyra allianspartierna har sagt att man vill ha ett samarbete med SD, så det är en omöjlighet från båda håll. Men en M och KD-regering skulle kunna vara en möjlighet fortfarande, det kräver en uppgörelse med Centern och Liberalerna och behöver tolereras av SD. Det är riktigt som Jan Björklund säger, att SD då får en vetorätt i varje budgetomröstning i riksdagen. Men det skulle ändå kunna prövas, en sådan regering skulle kunna överleva. Socialdemokraterna levde i många år med ett passivt stöd av Kommunisterna, trots att det gamla Kommunistpartiet var avskytt av Socialdemokratins ledning med Erlander i spetsen. Men Kommunisterna tolererade en Sosseregering för att det var det minst dåliga alternativet ur deras synvinkel. Och Socialdemokraterna utnyttjade detta för att  behålla regeringsmakten, men man förhandlade aldrig med Kommunistpartiet under Erlander- och Palmeeran.

Antingen går det igenom med en blocköverskridande regering. Det är inte särskilt sensationellt med den typen av samarbete över blockgränsen det har förekommit vid ett antal tillfällen, och det förekommer ständigt i riksdagens löpande arbete. Inom mina specialområden, energi- och klimatpolitiken, har det gjorts breda politiska uppgörelser över blockgränsen senaste fyra åren. I energiförhandlingarna var även SD med, så det är inte korrekt att hävda att de ständigt är utestängda. Jag tror även att det är kontraproduktivt. Centern har vid olika tillfällen samarbetat med Sossarna, och på kommunal nivå är det vanligt.

Eller också spricker det genom att Vänsterpartiet vägrar lägga ner rösterna i riksdagsomröstningen, alternativt att Liberalerna röstar nej.

Då återgår det till att pröva en M och KD-regering en gång till, eller också blir det nyval. Och efter ett nyval får man med all sannolikhet göra om hela proceduren en gång till, den största dramatiken med nyvalet blir om 1-2 partier hamnar utanför riksdagen. Det kan rejält förändra balansen mellan de tre blocken.

 

Du kan stötta mission i Stockholm för att nå rysktalande

Andelen rysktalande i Stockholm har vuxit kraftigt under senaste decennierna. Det finns uppgifter om att det kan finnas så många som upp till 70 000 rysktalande i Stor-Stockholm, som kommer från ett antal av de olika länderna som uppstått efter gamla Sovjetunionens upplösning. Nu satsar vi på mission och evangelisation i Stockholm för att nå dem med det underbara evangeliet om Jesus. Elimnätverket och Folkungakyrkan i Stockholm samarbetar med den ganska nystartade Ryska Evangeliska Församlingen. Vi har nu satsat på att inbjuda en erfaren pastor från Ukraina att leda och bygga upp församlingen vidare, han heter Jurii Stogniienko. Jurii har byggt upp och leder en större församling i Ukraina med ett antal dotterförsamlingar. Folkungakyrkan stöttar detta genom att församlingen får använda Folkungakyrkans lokaler på Södermalm i Stockholm. Nedan finns några bilder på familjen Stogniienko och en text från församlingen om bakgrund och vad man gör idag.

De har stort behov av hjälp med finansiering för denna satsning och vill du stötta församlingen ekonomiskt kan du skicka din gåva till ryska evangeliska församlingen, till swish 1236773048 eller plusgironummer 604773-2.

Här är två bilder på missionärsfamiljen Stogniienko från Ukraina som flyttat till Stockholm för att leda detta arbete:

 

7я (002)IMG-9e24490b4633cbb5775c136ca16d1241-V (003)

Det här är en text som församlingen skrivit som ger lite bakgrund och ytterligare information om denna missionssatsning i Stockholm för att nå rysktalande:

En dag träffades en man och en kvinna på en tvättstuga i Stockholm. Båda var rysktalande. Kvinnan som hette Nadja berättade för mannen som hette Emil om Jesus. Emil förstod att det är Sanningen, att det är detta som han längtat efter hela sitt liv. Han ville följa Jesus, lära känna Jesus mer och gå till en församling. Han frågade Nadja om det finns en församling för rysktalande i Stockholm. Nadja kände inte till någon sådan församling. Emil visste att det i Stockholms centrum finns en stor och fin kyrka. Han gick direkt till kyrkans pastor Carl-Erik Sahlberg och sa att de rysktalande behöver sin egen församling. Carl-Erik kände en rysktalande kristen som skulle kunna leda den rysktalande församlingen och bjöd honom att bli pastor. Dessutom fick församlingen plats och tid på söndagskvällar till Gudstjänster på ryska på S:t Klara kyrka.

På det här underbara sättet startades den ryska Evangeliska församlingen i Stockholm 2006.Vi registrerades som en ideell förening år 2011. Samma år bjöd vi in en pastor som heter Jurii Stogniienko från Ukraina till att stötta vår  verksamhet. Han jobbade först ideellt. Från och med 2016 anställdes han som pastor i vår församling och flyttade med sin familj till Sverige. Det är ett faktum att det kommer fler och fler människor från f.d. Sovjet till Europa och även till Sverige. Församlingens medlemmar är för det mesta kristna från olika länder och kulturer från det forna Sovjetunionen. 

Det är inte lätt för invandrare att landa i ett främmande land och börja om sitt liv. De möter ekonomiska problem och ha svårt att få bostäder. De är stressade under sin etablering i Sverige och kan inte bidra med så mycket till församlingens verksamhet. Det finns också en del människor som kommer till Sverige för en kortare tid och sedan återvänder man tillbaka till sina hemländer.

Kyrkans medlemmar stöttar de som kommer till oss så gott det kan på många olika sätt; vi ger både andligt, ekonomiskt stöd och rådgivning. Det finns också problem med kriminalitet och drogmissbruk bland rysktalande ungdomar. Vi träffar en del av dem, när de besöker oss och då försöker vi påverka dem genom bön och berättelsen om Jesus kärlek.

Vi ser tydligt Guds hand i våra liv genom Hans ledning och välsignelser. Därför går vi framåt. Varje söndag kommer det mellan 50 – 70 personer till vår gudstjänst, och på nästan varje gudstjänst har vi nya besökare. Vid varje gudstjänst brukar vi få be med 1-3 människor till frälsning. Det är inte alla som stannar kvar som medlemmar i församlingen och en del återvänder inte, men vi är glada över att människor får en chans att den de goda nyheterna om Jesus – vår Frälsare. Det finns några barnfamiljer som är kvar med oss nu.

Just nu har vår församling tre lovsångsgrupper, söndagsskola för både barn och tonåringar, tre cellgrupper, två bönemöten i veckan, svenskundervisning, kurser i ”föräldraskap i Sverige” samt ”Start i Sverige”. Med hjälp av Folkungakyrkan arrangerar vi under flera år Jul- och Påskfirande för rysktalande stockholmare. Det brukar komma många barnfamiljer och ta del av Evangeliet.

Vår vision är att fortsätta dra rysktalande till Jesus genom att förkunna de Goda Nyheterna om försoning och upprättelse. Att följa Jesu bud genom att visa kärlek för våra medmänniskor; till rysktalande som behöver stöd av olika slag. Vi tänker be vidare för att nå icke-troende i Stockholm och Sverige; utveckla våra verksamheter för barn och ungdomar, starta fler cellgrupper runt omkring Stockholm. Vi kommer att fortsätta anordna  jul- och påsk arrangemang för rysktalande familjer.

För att leva upp till vår vision behöver vi vår pastor Jurii Stogniienko. Vi måste betala hans lön varje månad samt arbetsgivaravgifter, försäkringar, samt betala hyran för lokalen där vi samlas. Vi behöver ekonomiskt stöd eftersom de flesta av församlingens medlemmar är nyanlända och har ganska svårt att få ihop sin egna ekonomi. Tusen tack till dem som stöttar oss på olika sätt! Till Stefan Swärd, Maria Furusand, Patrik Ölund, Кarin Tillenius Norburg samt alla medlemmar i Folkungakyrkan!

Gud välsigne er!!!

 

 

Bibeln är grunden för vår tro

Min första ledare i år i Världen Idag har nu kommit. Jag tar upp om det som bör vara den gemensamma grunden för alla kristna, om vad vi tror på och varför, och hur vi bör tro – nämligen Guds ord. Låt 2019 bli ett bibelläsningens och ett bibelstudiets år, och när du som kristen ska ta ställning i olika frågor, och när man som församlingen ska ta ställning, använd Bibeln som grund för vägledning och tänkande.

Nyårshälsning

Jag vill passa på att önska alla mina bloggläsare en god jul och ett gott nytt år.

Jag har haft en lugn julhelg med familjen, har tyvärr varit jätteförkyld, men är nu på bättringsvägen.

Vad kommer jag att ägna mig åt under 2019?

Vi fortsätter naturligtvis vårt missionsuppdrag på Östermalm, på kort sikt handlar det om att fortsätta med Alphakurser, och mobilisera för att skala upp detta senare nästa år.  Vi ser där ett begynnande Guds verk. Mitt nätverkande på Östermalm innefattar också engagemang i kyrkorådet och kyrkofullmäktige i Oscars församling, som är en helt avgörande kontaktyta gentemot Östermalmsborna. De är fortfarande i stor utsträckning kulturkristna av traditionen. Första advent t.ex. var Oscars kyrka fullsatt tre gånger, och den rymmer 1200 personer. Frikyrkliga rykten om Svenska kyrkans förestående död är ganska överdrivet. Uppdraget i kyrkorådet medför att jag får vara med och välja kommande biskop i Stockholms stift, en totalt ny erfarenhet för mig. Nätverkandet på Östermalm innefattar också att jag nu väljs in i Stockholms stads stadsdelsnämnd för Östermalm, har blivit nominerad för det uppdraget av Kristdemokraterna. Det blir en viktig kontaktyta för min del, och jag möter då regelbundet de ledande Östermalmspolitikerna. Östermalmsmissionen innefattar även olika kommunikativa satsningar, har startat bloggen Östermalmspastorn, vi har startat en facebooksida Alpha Östermalm, och sonderar möjligheten att börja göra kristen TV från en Östermalmsrestaurang.

Jag ser också fram emot någon form av stöd från etablerad frikyrklighet för denna missionssatsning på Östermalm. Jag jobbar med det helt ideellt och det för med sig en hel del omkostnader. Enligt min mening är det den strategiskt viktigaste stadsdelen i Sverige att satsa missionellt på. Jag vill gärna inte tappa mina frikyrkliga kopplingar. Tyvärr fasades det församlingsgrundande nätverket Elim ut, för två år sedan, som jag satsade på, vilket har medfört en viss vakuumsituation för mig i förhållande till frikyrkligheten i Stockholm. De berörda församlingarna lever vidare med nya ledare, men jag hoppas på någon ny fortsättning av dessa församlingsgrundartankar, nu när Christer Roshamn tillträder i Folkungakyrkan och med Rickard Hultmar på plats i Korskyrkan.

Som tältmakarsyssla för att försörja mig, fortsätter jag med mitt konsultbolag, där jag jobbar med politiska analysuppdrag med fokus på energi- och klimatpolitik. Mina kunder är framförallt stora och internationellt verksamma företag.

I svenska kristenheten fortsätter jag uppdrag som ordförande för Svenska Evangeliska Alliansen, i styrelsen för New Wine-nätverket, jag sitter med i Sveriges kristna råds referensgrupp för religionsfrihet, är ledarskribent på Världen Idag och är med i styrelsen för Skandinaviska Teologiska högskolan i Uppsala som Anders Gerdmar driver. Jag har avvecklat en del av mina kristna styrelseuppdrag, bland annat att vara ordförande för Claphaminstitutet, där jag ersatts av den eminente rektorn emeritus för Lunds universitet, Per Eriksson, och som ordförande för Ja till Livet, som nu döpts om till Människovärde. Där har Monika Severin ersatt mig som ordförande. Jag har också klivit av styrelsen för Westminster Theological Center och dess hubb i Stockholm och i Sveriges kristna råds klimat- och miljögrupp.

Jag fortsätter att resa ut regelbundet i kristenheten och hålla predikningar och föredrag. Har bokat in vissa saker för kommande år. Under januari kommer jag att  besöka Svenska kyrkan i Hassela-Bergsjö och hålla föredraget vid den årliga Martin Luther King-dagen, som är att årligt kristet arrangemang i norra Hälsingland.

Min ambition är också att öka mitt bibelteologiska författarskap. Om Gud ger liv och hälsa räknar jag med att börja jobba med böcker om Stockholms väckelsehistoria, samt en fördjupad analys av sekulariseringen och akademiseringen av svensk teologi på bekostnad av bibeltro.

Eftersom jag och Eva nu har tre barnbarn ger jag mer prioritet åt ledighet och erbjuder högkvalitativa barnpassningstjänster.

 

Vem är Antikrist?

I min senaste ledare i Världen Idag för jag lite resonemang om det Bibeln kallar för antikrist. Det är två skäl till varför jag skriver om det just nu. Dels beror det på att Världen Idag nyligen uppmärksammat det på nyhetsplats, och bl.a. intervjuat mig om FN-systemet som en möjlig början på en antikristlig världsstatsdiktatur. En annan anledning att skriva om det är att jag just har kommit hem från att ha jobbat med en FN-konferens under en vecka. Jag har de senaste 16 åren jobbat med ett 15-tal FN-konferenser, så just FN tror jag att jag kan bättre än de flesta predikanter. Som akademisk statsvetare har jag även pysslat en del med internationell politik, så jag har under många år följt den mer akademiska världsstatsdebatten.

  1. För det första tror jag inte alls att FN är en början på ett världsstatsliknande antikristligt system. Visst är FN en global organisation med alla världens länder som medlemmar. Men FN är en mycket tandlös organisation. Därför att FN saknar både beskattningsrätt och militära resurser har man egentligen ingen maktbas. I väldigt stor utsträckning kan länderna och i synnerhet stormakterna strunta i vad FN beslutar. Den verkställande makten saknas, vilket jag har på nära håll följt på miljöområdet. FN är dock ett viktigt organ, därför att det är ett forum där alla de mindre länderna får göra sin röst hörda. De mäktiga organen på global nivå, där har de små och fattiga länderna oftast ingen talan men i FN får man i varje fall föra fram sina ståndpunkter och vara en del av beslutsfattandet. Det leder också till att FN kan fatta väldigt tokiga beslut, då många länder i världen är diktaturer. Stormaktsmötena är viktigare ur maktsynpunkt, G20, G8, G2 där finns den verkliga makten. Även NATO, Världsbanken och IMF har mer ekonomiska eller militära muskler i jämförelse med FN som saknar sådana muskler. Att FN:s generalsekreterare skulle kunna börja styra över stormakternas ledare är en helt utopisk tanke.
  2. Att det finns hemliga makthavare som bakom kulisserna styr över världen, tror jag inte alls på. Det är gamla antisemitiska spekulationer, som nazisterna och numera muslimerna har fört fram som någon sorts fakta. Det finns inte någon seriös statsvetenskaplig forskning i internationell politik som gett belägg för något sådant. Inte heller någon seriös grävande journalistik. Visst finns det massor av globala möten och sammanslutningar, och samarbete mellan politik och näringsliv. En del ganska öppet, en del mer slutna möten. Men att utifrån detta dra slutsatser att det finns någon hemlig sammansvärjning som kontrollerar världen är nys enligt min mening. Makthavarna i världen byts ständigt ut, både i näringslivet, och i toppolitiken, så det blir orimligt att det finns någon styrande organ som styr bakom kulisserna.
  3. Jag tror inte alls på spekulationen om att EU är ett begynnande antikristligt världsherravälde. Om man tror det lever man fortfarande i 1800-talets politik, för fram till första världskriget styrde Europa över världen. Europa tappade greppet efter första världskriget. Och definitivt efter andra världskriget. Därefter var USA och Sovjet de stora supermakterna, idag är det USA och Kina som håller världens öde i sina händer. EU är enligt min mening bra för att Europas länder ska kunna hävda sig på världsmarknaden, och för att kunna samordna sin utrikespolitik, för att inte bli helt ifrånsprungna av USA och Kina. Även Indien kan gå i en riktning mot att bli en verklig supermakt framöver. Jag tror dock inte på att EU ska gå i USAs riktning och bli ett förenta stater. Den idén är helt utdöd idag. Det enda som gäller är EU som ett samarbete mellan Europas länder, och på den nivån tror jag EU är ett bra projekt. Men nej till för mycket makt i Bryssel, och det håller de flesta med om idag. Även Carl Bildt.
  4. Bibeln säger att Jesus ska komma tillbaka. Bibeln säger att vi ständigt ska vara vaksamma och längta efter hans ankomst. Vi vet inte dagen eller stunden. De som tvärsäkert kan säga när Jesus ska komma tillbaka är falska profeter. Upp. 22:20 säger att ”Ja, jag kommer snart. Amen, kom herre Jesus.” Den längtan och detta rop ska prägla den kristna kyrkan. Den församling som inte längtar efter Jesu återkomst, utan har helt slagit sig till ro i denna världen, den har somnat. Fil. 3:20 säger: Men vi har vårt medborgarskap i himlen, och därifrån väntar vi Herren Jesus Kristus som Frälsare.” 1 Kor. 16:22 använder ordet Maranata, som betyder Vår Herre kom, kristna kyrkans bekännelse att man längtar efter mötet med Kristus. Jesus ska komma tillbaka på ett överraskande sätt: ”Var därför beredda också ni, för i en stund när ni inte väntar det kommer Människosonen”. Matt. 24:44. Många fler bibeltexter kan nämnas, detta är några exempel.
  5. Bibeln talar om tidstecken inför Jesu tillkommelse. Det är sant att vi inte vet när Jesus ska komma tillbaka, vi ska varje stund vänta på hans ankomst. Bibeln säger dock att det finns tidstecken som pekar på hans ankomst. Matt. 24:14 pekar på att evangeliet först ska predikas för alla folk, det har vi försökt genomföra i 2000 år, ännu inte fullbordat. Bibeln talar om en stor vedermöda som ska inträffa. Återigen vi vet inte exakta tidsperspektiven. Första och andra världskriget var det största massdödandet i mänsklighetens historia, är det ett första tecken på vedermöda? Kan ett tredje världskriget bli den verkliga vedermödan? Det vet vi inte, endast spekulationer men frågorna kan ställas. Dagens kärnvapen kan utplåna jordens befolkning. Falska profeter med tecken och under nämns i bibeltexterna. Tecken som syns på himlen. Ett annat tidstecken som nämns är antikrist. Upp. 13 talar om detta, liksom 1 Joh. 2:18, 2 Tess. 2:1-10. Israels frälsning nämns i Rom. 11, och jag skulle då vilja lägga till judarnas återsamlande i Israel, som en uppfyllelse av många GT-profetior.
  6. Bibeln slår fast att antikrist har funnits här i världen. 1 Joh. 2:18 säger att ”den sista tiden är här. Och liksom ni har hört att Antikrist ska komma, så har redan nu många antikrister trätt fram. Av det förstår vi att den sista tiden är här. De har gått ut från oss, men de hörde aldrig till oss.” 1 Joh. 4:3 säger att: ”och varje ande som inte bekänner Jesus, den är inte från Gud. Detta är Antikrists ande, som ni har hört skulle komma och som redan nu finns i världen.” Antikrist präglas av totalitära regimer, förföljelse mot kristna m.m. För de tidiga generationerna av kristna var Romerske kejsaren en verklig antikrist.  Bibeln antyder dock en kulminering av detta, och en slutlig konfrontation med antikristliga systemet när Kristus kommer tillbaka. 2 Tess. 2 talar om att avfallet måste komma, och laglöshetens människa träda fram, fördärvets son, motståndaren som förhäver sig över allt som kallas gud eller heligt så att han sätter sig i Guds tempel och säger sig vara Gud….. Sedan ska den laglöse träda fram, han som Herren Jesus ska döda med sin muns ande och förgöra med glansen av sin ankomst.

Som jag nämner i min ledare har det spekulerats i 2000 år vem denne kan vara. Det 2 Tess 2 talar om har ännu inte inträffat. Upp. 13 talar om flera vilddjur som förleder jordens invånare.

Vi får vara försiktiga i spekulationer här. Många har utpekats som antikrist, och jag tror att dessa har varit antikrister styrda av antikrists ande. Bland annat Hitler, Stalin, Nero, och många andra i världshistorien. Dagens fundamentalistiska muslimska regimer uppfyller alla tecken på detta. Under min livsstid har det varit ett antal spekulationer om en möjlig antikrist. Vi vet inte Guds tidsperspektiv. Även om Bibeln talar om tidstecken vet vi inte Guds tidsperspektiv. Antydningarna i bibeltexterna om en gudsfientlig världsstat. De tekniska och ekonomiska förutsättningarna är på plats för detta, första gången i mänsklighetens historia. Dock finns inte i dagsläget de politiska förutsättningarna. Men hur som helst är makten mycket koncentrerad i vår värld idag, och det behövs inte mycket för att koncentrera den ytterligare.

Det vi vet är att vi ska vänta på Jesus, vara bedjande och noga observera tidstecknen.

Nu på väg till FN:s klimatkonferens

Idag skriver jag i Dagen och argumenterar för en biblisk miljö- och klimatteologi. I en kortfattad debattartikel kan man naturligtvis inte utveckla resonemangen med bibelreferenser m.m., men tankegångarna har jag ju uttryckt på olika sätt under många år.

Jag reser dessutom på söndag kväll till FN:s klimatkonferens COP 24 i Polen i Katowice, för att jobba med den under nästa vecka. Har vissa specifika uppdrag kopplat till konferensen. Företrädare för alla världens regeringar är på plats, civilorganisationer från hela världen, bland annat från kyrkorna, en rad olika vetenskapliga organisationer är med, miljörörelsen, parlamentariker, och många företrädare från näringslivet.

Att argumentera för den kristna tron

Jag har alltid varit intresserad av apologetik, försvaret av den kristna tron.

Tidigt åttiotal kom jag ut med boken ”Kristendomen mot väggen”, som kom ut med en ny upplaga 1999 med titeln ”Hur kan jag tro på en Gud som jag inte kan se”. För mig är det viktigt att den kristna tron har ett kognitivt innehåll, det finns en substans i tron, en kristen lära, som kan argumenteras för och försvaras. Och som ger en bättre förklaring till den värld vi lever i en den ateistiska-materialistiska förklaringen.

Mina två senaste ledare i Världen idag handlar om detta, man hittar dem här och här.