Har haft en halvledig lördag. Har haft lite Elim-samtal och Elim-mail, samt varit med ett tag på det Fokus Business school vi driver i Elimkyrkan tillsammans med Fokus Business School, ett unikt kristet initativ under ledning av Marco Strömberg för att främja sunt ekonomiskt kristet tänkande och företagande. Idag coachade bl.a. Per-Olof Eurell, Urban Gafvelin och Maths Waxin en del potentiella företagare som fick testa sina idéer på dessa mycket erfarna kristna affärsmän.

Ägnade lördagkvällen tillsammans med hustrun och två söner. Det var kulturnatt i Stockholm med fritt inträde på ett stort antal muséer och historiska byggnader. Vi var inne på Stockholms Slott, Tessinska palatset som varit landshövdingeresidens sedan 1750-talet, Kungliga myntkabinettet, Dramaten och Kungliga Hovstallet.

En hädisk tanke slog mig när vi vandrade inne på Stockholms slott, 600 rum. Inte särskilt optimalt utnyttjat. Kan man inte använda en del av slottet som flyktingförläggning? Då skulle Sverige profilera sig i världsklass när det gäller humanitet och förutsättningslöst stöd till svaga och utsatta människor. Eller är det helt politiskt inkorrekt att tänka i sådana banor.

I helgen besökte jag och två vänner från Elimkyrkan Johannes Luiga och David Lorentzon, Evangeliska frikyrkans missionärer i Marseille Fredrik och Martine och den församling de är stationerad i, baptistförsamlingen Paix Aujourd’hui (betyder Frid Idag på svenska), som ligger i ett av Västeuropas fattigaste områden med stor koncentration av nordafrikaner. Fredrik och Martine jobbar också med kontakter med församlingar i hela regionen.

Evangeliska frikyrkan och tidigare Helgelseförbundet och Örebromissionen har under många år samarbetat med franska baptistsamfundet och stött pionjärarbete och församlingsgrundande.

Detta var en härlig pionjärförsamling med särskild fokus på de allra fattigaste. En brokig skara av människor. Församlingen har ett åttiotal medlemmar och ett genomsnitt av 50 besökare på gudstjänsterna. Kyrkan har brunnit ner så man jobbar med provisoriska lokaler i väntan på att möteslokalen ska byggas upp igen.

Bilderna nedan visar från nattvard i församlingen och från gudstjänsten, jag står och talar till församlingen tolkad av Fredrik tredje bilden nedåt, bilden underst visar lovsångsteamet i församlingen,

Träffade igår en reformert pastor i Aix-en-Provence som heter Frederic Baudin. Han förenar en konservativ evangelikal bibelsyn och ett strikt värnande om de klassiska kristna lärorna, med ett starkt miljöengagemang. Han har utvecklat ett författarskap och föredrag han håller runt om i världen om Bibelns syn på ekologi och det som evangelikaler kallar för ”creation care”. Tyvärr finns hans böcker bara på franska, men jag har fått del av ett av hans föredrag som finns på engelska. Han jobbar och har jobbat med en evangelikal miljöorganisation som heter Arocha, som bland John Stott var med och bildade en gång i tiden.

Baudin påminde mig igår om att den kanske första evangelikalen att ta upp miljöfrågorna var Francis Schaeffer som 1970 kom ut med boken ”Pollution and the death of man”. Jag läste själv den boken redan på sjuttiotalet och den står kvar i min bokhylla, har inspirerat mitt tänkande på detta område. Schaeffer är väl så mycket konservativ evangelikal man kan vara, och calvinist. Tyvärr lever fortfarande myten att miljöengagemang och ekologiskt kristet tänkande hör till liberalteologi.

Baudin berättade om hur franska reformerta kyrkan redan på 1800-talet splittrades i en bibeltroende och konservativ del, och i en liberalteologiskt präglad del. Vi diskuterade också om att calvinismen och den reformerta teologin ger bättre teologisk grund för kristet miljötänkande än andra teologiska perspektiv, eftersom reformert teologi i så stor utsträckning betonar helheltstänkande och helhetssyn, och betonader Guds allmakt och engagemang över hela sin skapelse.

Jag befinner mig just nu i Marseille, och i den angränsande historiska universitetsstaden Aix.

Besökte idag västeuropas kanske mest fattiga område, ett område som också är västeuropas mest muslimska område. Det bor 100 procent muslimer i området, i stort sett. Det finns en källarmoské i varje bostadshus.

Träffade en pastor och några medarbetare till honom som diskret arbetar med kristen mission i detta område. Pastorn har själv muslimsk bakgrund från Nordafrika. De har skapat en kristen gudstjänstplats i en lägenhet, mitt i detta helt muslimska område.

Om man ska arbeta med kristen mission kan man inte ägna sig åt en massa konfrontation mot islam. Deras avgörande fråga är att vinna människors förtroende och nå deras behov. De ser ett påtagligt intresse för kristen tro, mitt i västeuropas mest muslimska bostadsområde.

Det är så farligt och riskabelt med denna satsning så jag får inte skriva ut några namn eller var i Marseille detta händer.

Den berörda pastorn från ett helt muslimskt land och med helt muslimsk bakgrund, har också en mycket speciell vision. Det är att bygga en ny kristen gemenskap med både judar och muslimer. Han menar att muslimer har mycket förutfattade meningar om judar, och detta finns kvar även när de har blivit kristna. Det finns många judar som bor i Marseille. Den judiska minoriteten i staden består av tiotusentals människor. Han försöker nå även dem, både en relation, men också att dela med sig av kristen tro.

De som jobbar i den här typen av områden är hjältar och Gudsrikets spjutspetsar i Europa. Be för dem.

Jag befinner mig just nu i Marseille i Sydfrankrike där jag besöker Elimkyrkans missionärer här, tillsammans med två vänner från Elimkyrkan.

Har dock följt på håll drevet mot Omar Mustafa.

Oavsett vad man tycker om hans ståndpunkter och Islamiska förbundet, så tycker jag att frågan är klart problematisk ur religionsfrihetssynpunkt.

Enligt Stefan Löfven kan man alltså inte vara ordförande i Islamiska förbundet och sitta med i socialdemokraternas partistyrelse. Frågan är vilka fler organisationer som är svartlistade.

Skulle det gå i ett annat parti?

Vilka fler religiösa organisationer är svartlistade?

Kan man vara konsekvent och djupt troende katolik och sitta i socialdemokraternas partistyrelse?

Eller pingstvän? Eller livetsordare?

Vi får ju exakt samma typ av drev när djupt troende katoliker ska väljas till topposter i EU.

En katolik är emot abort och könsneutrala äktenskap. Bland annat. Och det är självklart även Islamiska förbundet.

Har skrivit en artikel om detta och skickat in till en av våra rikstidningar.

 

 

 

Greger Andersson skrev en intressant kommentar som en följd av mitt blogginlägg publicerat 5 februari. Här är länken till inlägget, http://www.stefansward.se/2013/02/05/ett-forsok-att-summera-bibelsynsdebatten-del-2/.

Han tar där upp frågan om förändringar som pågår inom svensk kristenhet och ställer frågor om det finns sådant som kan omförhandlas.

Jag skulle vilja ta upp Gregers frågeställning, för mycket av mitt eget skrivande och kritik mot tendenser, handlar just om omförhandlingar som görs utan öppen redovisning och debatt. Det blir bara kyrkans tysta anpassning efter tidsandan.

Greger pekar också helt riktigt på att det är fel att bunta ihop olika frågor i grupper. Man kan tänka om i en viss fråga, och mycket strikt värna om kristen tradition i en annan fråga.

Det jag regelbundet reagerar över är att det finns frågor där det finns en ganska tydlig linje både i Bibeln och i hur kristna kyrkan, både i det protestantiska, katolska och ortodoxa lägret har tolkat Bibeln, och där man under senare år har omformulerat både kristna läror och etiska övertygelser. Jag vill ge några exempel på detta utifrån frågor jag själv har debatterat och skrivit om.

Jag förordar inte att det aldrig kan göras omförhandlingar i kristna lärofrågor och livsstilsfrågor. Vi kan ha tolkat Bibeln fel, kristna kyrkan har alltid haft en tendens att anpassa sig efter tidsandan på ett felaktigt sätt, det kräver ständigt omprövningar. Vi kan inte heller vara helt blinda för den tid vi lever i, den tid vi lever i ställer nya frågor och ger kristna kyrkan nya utmaningar, och vi måste kunna i ljuset av detta läsa bibeln ibland på ett nytt sätt och ställa frågor till Bibelordet som kanske inte ställdes för några generationer sedan. Jag menar att både utifrån Bibeln och kyrkohistorien behöver vi inte se på kvinnans tjänst i församlingen på exakt samma sätt idag, som var mainstream för 100 år sedan. Jag avvisar inte kategoriskt alla omprövningar och omförhandlingar.

Det jag ständigt reagerar på är när dessa omförhandlingar görs utan reflektion och teologisk bearbetning.

Ett exempel som jag just nu har skrivit om är abortfrågan. Där menar jag att man utifrån Bibeln kan härleda en tydlig kristen hållning, och man kan hitta den hållningen konsekvent genom hela kyrkohistorien, något jag visar ganska tydligt i det ”SEA-paper” jag skrivit och i den artikelserie som just nu publiceras i Världen Idag. Sverige införde fri abort 1974 och den samlade kristenheten med ärkebiskopen i spetsen var helt emot detta, utifrån kristna etiska övertygelser. Idag har man dock accepterat fri abort, och det är uppenbart att det stödet även finns inom frikyrkan. Det har också medfört att man inte alls ser lika allvarligt på abort som man gjorde för t.ex. 40 år sedan. Denna förändring har gjorts utan någon öppen debatt och teologisk reflektion. Det är bara kyrkans tysta anpassning efter samhällsutvecklingen. Som Maria Södling visade i gårdagens frukostseminarium hos Credoakademin/Svenska Evangeliska Alliansen, har Svenska kyrkan bearbetat sin syn på den ofödda människan, då ansåg man att det var ett mänskligt liv med rättsskydd, nu anser man att det är ett liv i vardande.

En annan fråga som jag har skrivit om i boken ”Efter detta” handlar om synen på helvetet och de eviga straffen. Det är näst intill omöjligt i vårt kulturklimat att tala om evig död, och eviga straff, men Bibeln talar om det, och det är djupt förankrat i kyrkohistorien, både den katolska och protestantiska varianten. Också en omförhandling som gjorts utan öppen debatt och grundlig teologisk reflektion.

En tredje fråga är synen på äktenskapet. Att personer av samma kön ska kunna gifta sig, och vigas inför Gud, det är en totalt ny tanke i kyrkans historia som kommit upp senaste 10-15 åren. Den megaliberale ärkebiskopen KG Hammar avvisade bestämt samkönade äktenskap så sent som 1995 då Sverige införde registrerat partnerskap. Drygt 15 år senare är det världsberömda predikanter med evangelikal profil som förordar detta.  Det är en dramatisk omförhandling som inträffat under några få år. Sedan tycker jag att det finns skäl för kristna kyrkan att kritiskt omförhandla och ompröva att man precis som övriga samhället behandlat homosexuella med både brist på förståelse och förlåtelse, men en sådan omprövning kan man göra enligt min mening utifrån bibliska ramar och en evangelikal bibeltolkning, äktenskapet går dock inte att omförhandla enligt min mening.

En variant av denna fråga är kopplingen mellan sex och äktenskap som har varit kristna kyrkans övergripande norm i 2000 år, som både i praxis och lära ifrågasatts senaste 30 åren i västvärlden, på grund av samhällets sexliberala utveckling.

Jag jobbar nu med en ny bok med fokus på korset och Jesu försoning. Där kommer jag visa hur det också pågår omförhandlingar, snabbt. Här har också funnits tydliga linjer i hela kyrkans historia, även om kristna försoningsläran är bred och vid, och olika modeller förekommer i Nya Testamentet, går det inte att göra korset helt innehållslöst.

En femte fråga som diskuterats mycket på denna blogg senare tid är bibelsyn, synen på bibelforskning, och synen på i vilken utsträckning Bibeln innehåller berättelser som skildrar något som faktiskt har hänt. Här är det uppenbart att synsätten har förändrats senaste 100 åren, utifrån påverkan av den teologi som drivs i universitetsmiljöer.

Detta är bara fem exempel på grundläggande kristna lärofrågor där kristna kyrkan har haft en ganska konsekvent linje under 2000 år, och där Bibeln ger en ganska tydlig vägledning, och där man under loppet av några få år går in och ändrar på kristen teologi och lära.

Sedan finns det frågor som är nya i vår tid, men där vi på ett nytt sätt kan vända oss till bibeln med nya frågor. Bra exempel på sådana frågor är synen på skapelse och miljö, och synen på främlingsfientlighet och rasism där Bibeln ger en mycket bra vägledning, men det är kanske frågor som kristna kyrkan inte alltid har tagit upp och ställt till skrifterna.

Det finns mycket att säga om detta.

Men jag är mycket skeptisk till denna vindflöjelmentalitet, och jag tycker att det är ytterst angeläget att våra teologer och teologiska utbildningar ger verktyg och hjälpmedel, och argument till oss församlingspastorer för att kunna möta människors frågor i grundläggande kristna frågor som befinner sig just i dessa skärningspunkter. Jag tycker att det för ofta är för tyst från det hållet i avgörande frågor som är kontroversiella.

En känd teolog sade till mig nyligen, som teolog med ambitionen att göra någon form av akademisk karriär är det omöjligt att ge och offentligt argumentera för en kristen ståndpunkt i abortfrågan, för då är man rökt som akademisk teolog.

Det är ett problem, ett stort problem.

De protestantiska kyrkorna har i stor utsträckning utvecklats till vindflöjlar, som reflexmässigt anpassar sig efter tidsandan. I den jämförelsen föredrar jag de katolska och ortodoxa traditionerna, där det finns en mycket fastare syn på kristen lära och tro, och tydligare regler för hur eventuella omprövningar ska göras.

 

Här är länk till min rapport om abortfrågan och referat till dagens debatt  hos Credoakademin och Svenska Evangeliska alliansen. Det är i stort sett samma text som just nu publiceras som en artikelserie i Världen Idag.

Har inte hunnit läsa bloggen på ett par dagar. Har nu plockat bort 4 inlägg av Anders R Pettersson som går över alla gränser av vettigt och kristet bloggsamtal. Det finns dock kvar inlägg som kommenterar honom, bara så att ni vet det. Man får inte i kommentarer skriva grova anklagelser och omdömen om andra personer.

Jag tänkte skriva ett blogginlägg där jag tar upp Greger Anderssons tråd om omförhandlingar. Jag återkommer.

Här är min senaste ledare i Världen Idag, med glimtar och analys från socialdemokratiska partikongressen.

Jag medverkar i flera offentliga initiativ kommande vecka.

Tisdag morgon blir det en frukostträff i Stockholm 8.30 arrangerad av Svenska Evangeliska Alliansen och Credoakademin om kyrkornas minskade engagemang i abortfrågan. Jag har skrivit ett SEA-paper som publiceras på tisdag, och som något redigerat samtidigt publiceras i en artikelserie i Världen Idag. Jag håller inledningen och mitt paper kommer att kommenteras av Olof Djurfeldt och Maria Södling från Svenska Kyrkan. Här är en länk med presentation av arrangemanget och hur man anmäler sig.

På torsdag kommer jag att medverka vid en endagskonferens hos Teologiska Högskolan i Stockholm kring temat ”Läsarrörelserna i distraktionernas tid”. Kommer att medverka i ett panelsamtal tillsammans med Marianne Andreas från Frikyrkosamråd och Sofia Camnerin, biträdande kyrkoledare hos Gemensam framtid. Man hittar mer info hos www.ths.se.