Förbereder predikan inför gudstjänsten 11.00 i Elim i morgon. Vi har ju cirka 6 gudstjänster varje söndag på olika platser och språk, men 11.00 är den mer ”traditionella” gudstjänsten på svenska.

Vi har en praxis i stort sett alla delar av kristenheten att predikan ska presenteras i form av envägskommunikation i föredragsform. Det är ofta bra, och inte särskilt anmärkningsvärt. Föredragningar av olika slag präglar all västerländsk bildningskultur.

Men det är inte någon biblisk lära att predikningar alltid ska framföras i den formen. Det är nog mer en vana och praxis, mer än teologi och bibliska grunder för det.

Förbereder predikan tills i morgon, och jag har tänkt ha den i talkshow-format. Jag kommer att vara Skavlan, som inleder, avrundar, modererar, ställer frågor, men jag har ett antal gäster som ska medverka på olika sätt. Det blir en mix av filmklipp, bilder, intervjuer, rapporter, vittnesbörd som varvas om varandra. Och sedan blir det utmaning om överlåtelse till mission.

En poäng är att ett antal personer blir involverade i predikan.

Vi får se hur det går. Jag tror det går bra.

Läs här Dagenintervju med två duktiga och framåt småbarnsmammor i Elimkyrkan, Maria Furusand och Anna Greinke.

Utmärkt skrivet av Per Ewert idag i Dagen om att kyrkan inte ska anpassa sig efter tidsandan, utan våga utmana och stå för ett tydligt budskap istället.

Har ett par dagar då jag är lite off. Har varit med hustrun idag som opererade ett knä under förmiddagen, helt nedsövd. Operationen gick över förväntan och hon är mycket piggare ikväll än vad jag vågat hoppas på. I morgon firar vi yngste sonen som fyller 25. Så det blir inte så mycket tid för frejdiga debatter under fredag-lördag.

Jag återkommer nog med någon till kommentar om Islam, jag ser att det har dykt upp en del kommentarer på bloggen.

En annan sak. Kikade in igen på www.bibelfokus.se som ibland refereras till bland kommentatorer på denna blogg. Ett krux med Bibelfokus dock är att allt tycks vara villoläror, man sågar Rick Warren, Willow Creek, New Wine, Katolska Kyrkan, Ulf Ekman, trosrörelsen, Hagin, Brian McLaren, Rob Bell – rubbet. Vad är sund och normal kristendom?

Är det Örebromissionen och Helgelseförbundet på 50-talet som är den enda uttrycksformen av genuin biblisk kristendom? Eller Maranata på sjuttiotalet? Eller pingströrelsen på trettiotalet? Eller Svenska Kyrkan på 1700-talet?

Det är knappast troligt att jag lever upp till www.bibelfokus.se och dess normer, men frågan är vad dessa normer är.

Noterar i media att Adaktusson lyckades bra som förstamajtalare i Uppsala. Adaktusson och Birro, ganska omaka par, men väldigt lika värderingsmässigt.

 

Jag har skrivit en ledare i Världen idag idag om hur vi kristna ska förhålla oss till islam. Man hittar den här. Jag förespråkar en balanserad linje i denna fråga. Vi måste samtidigt med full kraft kritisera bristen på religionsfrihet i muslimska länder och utsattheten för muslimer som blir kristna. Samtidigt som vi måste bygga goda relationer med muslimer för att kunna fullfölja missionsuppdraget. Och samtidigt måste vi i vissa lägen kunna samarbeta med muslimer i konkreta frågor där vi har liknande inställning, i synen på äktenskap och familj hamnar vi ofta på samma sida, i konfrontation med det sekulariserade samhället.

Dagens Nyheter har idag en bra ledare som berör detta ämne, och tar upp om utsattheten för muslimer som vill konvertera till kristen tro.

Här är en bild tagen i samband med dagens gudstjänst i Elimkyrkan.

Till höger är Betlihem Tizazu Desta

som svenska myndigheterna vill utvisa till Etiopien. Hon är dödshotad i Etiopien eftersom hon har gett sitt stöd till motståndsrörelsen i Eritrea. Hon är dödshotad i Eritrea för att hon är kristen. Med på bilden är också pastorsparet Mesfin och Meheret som förestår verksamheten för etiopier och eritreaner i Elimkyrkan.

 

 

I Elimkyrkan i Stockholm, en väletablerad församling på Östermalm (som snart ska flytta till Södermalm) arbetar vi med människor som kommer från många olika länder och med många olika bakgrunder. Vi möter ständigt människor som är utvisningshotade eller papperslösa och söker skydd i Sverige.

Vi driver bland annat verksamhet för etiopier och eritreaner under ledning av pastorsparet Mesfin och Meheret från Addis Abeba.

Migrationsverket har beslutat att utvisa en kvinna i vår församling till Etiopien. Hon är svårt sjuk.

Jag vädjar nu om hjälp av svensk kristenhet.

Den berörda kvinnan heter Betlihem Tizazu Desta, hon är egentligen från Eritrea men Migrationsverket vill utvisa henne till Etiopien där hon inte ens är medborgare. Betlihem har inte kunnat gå till Etiopiens ambassad och begära ett resedokument eftersom hon inte är medborgare i detta land. Betlihem känner stark fruktan för sitt liv att gå till denna ambassad eftersom hon riskerar livstids fängelse, tortyr eller dödsdom i Etiopien. Etiopiska myndigheter har fått vetskap att hon har på olika sätt finansierat och stött Eritreas befrielserörelse och därmed är hon eftersökt i detta land för brott mot landet samt att hon flytt från detta till Eritrea. Betlihem lider av svåra sjukdomar och av posttraumatisk stress efter tortyr. Hon lider av diabetes, högt blodtryck, cancer m.m.

 Skriv och protestera till Migrationsverket, ärendenumret är 11792310

Migrationsverket

Mottagningsenhet 5

Box 507

SE-169 29 Solna

 

Migrationsverket har lämnat över frågan till polisen för att verkställa utvisningen.

 

 

 

Torsdagen ägnar jag åt medarbetare i Gemensam framtid Region väst, som har en medarbetardag i Skövde. Ska hålla ett föredrag om ”Utmanad att leda”. Här är en länk till evenemanget http://www.vg.missionskyrkan.se/SE/Pa-Vag/Medarbetardag-213425.aspx .

Ska försöka sammanfatta mina erfarenheter av ledarskap under hela mitt liv. Började som 19-åring som ledare för en kristen kommunitet i Järfälla. Sedan blev det en 20-årsperiod som församlingsplanterare och församlingsgrundare vilket resulterade i Brandbergens frikyrkoförsamling, som sedan bytte namn till Ichtys, och som senare bytte namn till Söderhöjdskyrkan, och med avknoppningen Iglesia Icthus. Sedan 8 år som som samfundsordförande, och nu som pastor för en vanlig etablerad församling sedan oktober 2009.

Sedan vill jag ge glimtar från mitt liv som internationell konsult där jag har haft möjlighet att närmare granska hur ledarskap fungerar inom FN och EU och globala storföretag.

Så litegrann har man nog lärt sig. Vill lyfta fram om att ledarskap bygger i stor utsträckning på allmänmänskliga principer. En ledare för en skola, ett företag, ett fotbollslag, en socialförvaltning, en förskola, en skolklass, en församling – har gemensamma utmaningar att få folk att vara överens, vara motiverade, samverka på ett bra sätt, dra åt samma håll. Och alla ledare måste kunna hantera människor på ett bra sätt.

Justin Bieber. Är det inte religion? Om det inte är religion, vad är det då? Om det är religion, vad är det då för sorts religion?

Livet går upp och ner. Igår fick jag ett glatt SMS från Elimkyrkans eminente barn- och familjepastors Maria Furusands son, som informerar mig om att hans fotbollslag slagit Hammarby med 6-2.

Efter denna härdsmälta, sorgens kalldusch, förkrossande nederlag, dödens bärsärkagång, så nåddes jag av gladare nyheter idag, då norska dottern informerade om könet på det första och kommande barnbarnet.

Med min bibliska syn på den ofödda människan är jag noga med att påpeka att det faktiskt inte är ett kommande barnbarn, det är ett barnbarn, (alltså presensform, inte futurum) – även om det ett bra tag till ska vistas i moderns liv.

Med alla kvasiradikala debatter man ständigt konfronteras med som Stockholmare, om könets relativisering, och könet som social konstruktion, är ett exempel på detta- men jag undrar om det finns några småbarnsföräldrar som köper sådana resonemang. Vilket kön är en mycket avgörande fråga för alla som väntar barn eller fått barn.