Hur ska pastorn vara klädd? – del 2

maj 15, 2013maj 15, 2013 ~ stefan

För att göra det lite mer konkret.

Ska pastorn vara klädd så här:

eller så här:

Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/mattlose/stefansward.se/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399

Micael Gustavsson

Varför inget alternativ där pastorn har svart runsvärd? Eller månbas alpha plyschdräkt?
http://www.facebook.com/people/Kjell-Rabnor/1291138219 Kjell Rabnor

Spontant så är de fyra senare alternativen är mer tilltalande än bild nr 2.
Azaryahu

Han bör vara klädd i vardagliga kläder. Absolut inte som bild nr.1 som ger ett intryck av att de tillhör något speciellt religiöst prästadöme i och med att det endast finns ett allmänt sådant idag.
http://twitter.com/davidwillgren David Willgren

Angränsande ämne, iaf i slutet av bloggposten:

http://barnabasbloggen.blogspot.se/2013/05/ordinerad-till-pastor-inom-sam.html

Frid!
SefastTronde

Den liturgiska polityren tilltalar inte, den skapar bara distans och främlingskap. Blir svårt att få en känsla för att prästen/pastorn är en människa av samma natur och med samma sorts känslor, prövningar, personliga företräden etc. som alla andra. Och ”dumstrut” och klänning är det direkt kontraproduktivt att kläda sig i om man har en föresats att trovärdigt representera Jesus Kristus. (Förlåt alla ni som uppskattar liturgi!)

Sedan är det så att man definitivt BÖR ta seden dit man kommer, och bemöta även ”dumstrutarna” med viss respekt. Då jag själv rest runt lite i världen har jag även mött prelater med diverse konstiga utstyrslar, vilket tillhört deras tradition, och som även visat sig vara riktiga människor… Så man bör inte ha för mkt förutfattade meningar, även om man själv givetvis har vissa preferenser.

Annars är allt OK.

Personligen tycker jag bäst om bild 6 (Randy Clark) och bild 8 (Nicklas Piensoho). I vart fall i ett svenskt (äv. amerikanskt-europeiskt) sammanhang.
Krister Nordin

Nu förstår jag att det var ett skämt i alla fall. Bortgjord…
Birgit Hedström

Krister! Du e inte ensammen om att du trodde att det i alla fall till en del var ”på riktigt”…Han är en riktigt busig människa Stefan…har en starkt humoristisk ådra, tar inte sig själv på allt för blodigt allvar
Mvh/Birgit
Ps. Din bok ”Vart är vi på väg” är bra! Ds
http://www.facebook.com/bengtolof.lindskog Bengt-Olof Lindskog

Jag tycker mig se en god kunskap i klädkunskap. Kanske ni kunde komma med ett förslag hur den nya pastors uniformen skulle kunna se ut, för den gemensamma pastors utbildningen inom pingst med flera.
Ulrika Jansson

Det finns en klädstil som inte är lika skämtsam. Och det är i vilka inre kläder Gud finner mig. Det finns en del intressanta direktiv i Moseböckerna och Upp 3:18 talar om att skyla vår nakenhet med vita kläder osv.

Det här är dock vansinnigt kul måste jag säga: I början av min omvändelse så gick jag, som är mest av en byx o tröja-människa, omkring i veckad kjol o blus med ordnad frisyr. Jag trodde ju att det skull vara så! Jamen, lite av den kvinnliga ”pingst-kostymen” kanske man kan säga.

Ja, jag vet! Det är kollosallt roligt!

Ja, mina inre kläder… Varje dag får jag vända om och be om Guds rening o kläder på min nakna skamliga kropp som han genom Jesus Kristus och Hans Nåd gjorde om till en ny skapelse. Först i veckad kjol o blus…ja det är så vansinningt roligt. Idag är jag klädd i svarta, tunna hittebyxor, svart tröja ovanpå en vit silkesblus, hitte, långa varma strumpor med bruna o gröna prickar på (hitte, ingen ser dem) och en svart sjal, hitte. Min dotter bedömde: Snygg! Ja, jag är snygg men vill allra helst vara välklädd inombords, min dagliga utmaning.

Sedan har jag funderingar kring hur du stefan väljer att ta upp nya ämnen som dessa utan att ens försöka utvärdera det rabalder som du skapade ganska nyligt. Det är okej att göra vad man vill på sin blogg men jag är mån om att din tvätthög inte växer för mycket för dig. Försöker du dölja smutstvätten med nya kläder hela tiden? Vad händer när ingen är där och hjälper dig att tvätta upp det som är ditt ansvar?

Du skämtar o hittar på nytt medan de människor som du skriver om, bedömer på olika sätt utan att följa upp med egna efterföljande reflektioner, är inte lika roade.

Men då kanske jag ska svara på din fråga också: Jag kan acceptara alla stilar utom 1:an. De försöker klä sig som kungar på den bilden. Det innebär för mycket av dålig insikt om människans plats i min värld.
http://www.facebook.com/bengtolof.lindskog Bengt-Olof Lindskog

Det med kläder börjar bli ett litet problem för mötesbesökaren .Ett ex, ska jag ta kostymen, med risk att den går sönder, eller ska jag ta på mig tränings overålen när jag går på ett livligt karismatiskt möte tex till Randy Clark eller Benny Hinn.
Kanske man skulle ha omklädningsrum för ombyte innan gudstjänsten.
Ulrika Jansson

Men B-O

Clark o Hinn är inget alternativ!

Fokus vännen!

Om du ändå hamnar på ett sådant möte är det all form av beskydd som du behöver både utanpå och inuti kroppen. Det där kan ju du!
Nils

Åter igen så är definitionsfrågan inte klarlagd.

Är syftet att beskriva pastor/präst i Gudstjänstsammanhang eller i den allmänna vardagen ?

Men Stefan – du gör ändå en vällovlig ansats som öppnar upp diskussionen som ger ansats till nyttiga reflektioner.

—

Om man nu ger spontana syftningar så ger bilderna för en del återkopplingar.

Bild 1 – en Gudstjänsthögtid av tradition & historiska rötter.

Men reflektionsmässigt – ”pastor” i sammanhanget skulle enbart de kvinnliga betecknas av Dag Sandahl – jfr. hans debatter med Helle Klein.

Bild 2. Knappast Gudstjänst med en pastor – eller var det uppladdningen inför ”pastorn” som boxade mötesdeltagare i magen ? Välvilligt kan det snudda vid en generationsfråga map. pastorsbegreppet, men jag reserverar mig.

Bild 3. Klassisk frikyrkoprofil som säkert inte stöter bort en bred majoritet, där klädval är respektfull för de flesta sammanhang (Vem förkunnaren är har jag ingen aning om)).

Bild 4. Frälsningsofficer där klädval signalerar tydlighet till allmänhet om värdegrund.

Ett starkt varumärke som ger förtoendefull signal till sin omgivning pga klädval.

Bild 5. Den värld som jag i min vardag ofta möter. Däremot anser jag till skillnad från bild 3. att det ger negativa signaler om hur företrädare tolkar evangeliet. Reflexmässigt förknippar jag det med ”plastförpackad framgångsteologi á la Joel Osteen”.

Bild 6. Kan inte bedöma – men anar en eftertraktad ”modern” konferensförkunnare.
Bild 7. Vad tycker hans familj, när pastorn ska gå på föräldramöte i skolan i munkdräkt ?

F.ö. så förknippar jag munkutstyrsel med avskildhet från samhället i övrigt, där försök till livsstil bär enkelhetens prägel (men kanske ett ”dyrt” ädelmetallkors runt halsen).
Inte förknippad med pastor, men efterlevd synonym till Johannes Döparens klädval & livsstil.

Bild 8. Nutida pastoral framtoning för att nå en bred allmänhet. Klädetik följer modetrend där slipsarna hänger kvar i garderoben & modern rakapparat som bibehåller skäggstubb.
Han måste ändå presenteras, då det yttre inte vittnar om ”kristen tillhörighet”, som Fräsningsofficeren inte behöver.
—
Men åter igen definition pastor/präst i Gudstjänst eller vardag…
Micael Gustavsson

Stefan får svara för sig, men jag tror inte att den ursprungliga (förra) bloggposten var menad som ett skämt. Så du behöver nog inte skämmas. Däremot var den här bildserien med all sannolikhet en skämtsam kommentar till den förra.
wildwest63

Det här var ingen fråga alls före 80talet. Man lyckades uppenbarligen lösa problemet då. Även under mycket fattiga förhållanden på folkväckelsens dagar (1800-talet) så klädde man sig i ”söndagskostymen”, dvs det bästa man hade. Missionärer i min barndom, som kom hem från företrädesvis Afrika, berättade om hur människor efter frälsningen satte på sej rena o hela kläder, städade bostaden osv. Nu har vi det dock så bra så vi leker att gå i trasor…
En pastor måste ha människokännedom, och därmed vet han instinktivt vilken dräkt han ska ha. Ska man uppträda i Sv kyrkan o är prästvigd så gäller en klädsel. Ska man på ungdomsmöte behöver man kanske inte ha svart kostym, men man ska inte ”klä ut sig” bara för att vara till lags, det blir falskt och det lyser igenom.
Har man ett ordinarie förmiddagsmöte med många äldre (de yngre sover) då får man anpassa sej till den publiken. Det som fattas är alltså ödmjukheten, att anpassa sej till sin publik så att man själv inte glorifieras utan det man predikar om.
Samtidigt finns i mitt bakhuvud alltid representationen med. Som pastor predikar jag å Kristi vägnar. En svensk ambassadör som mottas i utlandet representerar Sverige. Och Sverige blir bedömt efter ambassadörens klädsel, vandel o uppträdande.
http://www.facebook.com/jonatan.edlund Jonatan Edlund

I gudstjänstsammanhang skall prästen och pastorn vara klädd i dopdräkten för att markera att det är inte längre världen och köttet som styr, utan Kristus som bor hos den som är församlingens tjänare.
I övrigt skall kläderna anpassas utifrån den församling och situation som krävs och så att de speglar personens gåvor.
Cissi

Trevlig tråd för samtal – hälsa till dottern! Lin, helst rättvisemärkt, om ni har möjlighet att introducera en ny miljökollektion. Stickat lin blir inte skrynkligt och kan kokas, så det blir troligen inte fläckigt eller missfärgat. Jag är inte påläst, så jag har inga övriga önskemål.
Ulrika Jansson

Lin är så supertrevligt på alla sätt men vem har råd? Eller har de kläderna sjunkit i pris sedan jag hade råd för hundra år sedan?
Anders G

Jag röstar för 1:an. Den är mest Kristuslik o biblisk.
http://www.facebook.com/profile.php?id=656796875 David Axelsson

Jag har inga problem med att predika i shorts, flip-flops och keps, åtminstone inte på sommaren…;) Lärjungarna fortsatte att vara enkla människor i enkla kläder, även när de sattes att leda Guds församling. Det finns absolut vissa poänger med speciella ämbetsdräkter, men för mig är vinsterna betydligt större med att vara den jag är i alla sammanhang. Deg känns som att en del försöker göra detta till främst en andlig fråga när det kanske mest handlar om smak…
wildwest63

Men predikar du i shorts o keps så är det bara en viss typ av publik som anser att du är seriös som predikant! Jag hör inte till den skaran, jag kommer irritera mej konstant på klädseln (eller för den delen ordvalet eller nivån av allvar). I det här landet förstår vi tyvärr inte alls att det yttre har betydelse. Förr i världen sa man högt att kläderna gör mannen och man inordnade folk beroende på klädsel. Det gör vi fortfarande, men det är tabu att prata om det. Går jag på anställningsintervju i shorts o flip-flops bara för att jag normalt set känner för det kan jag glömma att få ett jobb. Jag har visat att jag inte har lust att anpassa mej ett dugg till min omgivning att det bara är jag som räknas. Idag tycker jag det verkar som om devisen ”ju slarvigare desto bättre” gäller.
Anders Gunnarsson

Så, Jesus själv var felklädd (med fotsida mantel)? Och alla i kyrkohistorien fram till 1900-talet har vart felklädda, utom evangelikalerna?

Schysst världsbild?
Ulrika Jansson

Jag kan till din stora glädje meddela att jag snart kommer att låta dig bubbla på helt fritt utan mina kommentarer.
http://www.facebook.com/profile.php?id=785205323 Kennyh Widén

En del av svaret på den frågan blir på hur man ser på herden, alltså pastorn och prästen.

Klädselns på församlingins Herde, presbyteros och episkpos som vi hittar det i bibeln skulle jag vilja ha i avskilda kläder om vi pratar om Gudstjänstmiljö. Jag anser likt fornkyrkliga ledare att herde ämbetet är en nådegåva från Kristus och himmelen. Herden är i församlingen välsignad med andlig smörja att predika Herrens ord och är eftertädare till Jesus apostlars uppdrag att leda hans flock. Med det sagt menar jag absolut inte att det är mer speciella eller bättre människor än andra. Men de har ett speciellt uppdrag i sin nådegåva. Jesus ord till Petrus i Joh 21:15-17 anser jag gälla apostlarna som första kyrkans biskopar som dagens herdar i prästerna och pastorerna.

”När de hade ätit sade Jesus till Simon Petrus: ”Simon, Johannes son, älskar
du mig mer än de andra gör?” Simon svarade: ”Ja, herre, du vet att jag
har dig kär.” Jesus sade: ”För mina lamm på bete.” Och
han frågade honom för andra gången: ”Simon, Johannes son, älskar du
mig?” Simon svarade: ”Ja, herre, du vet att jag har dig kär.” Jesus
sade: ”Var en herde för mina får.” Och
han frågade honom för tredje gången: ”Simon, Johannes son, har du mig
kär?” Petrus blev bedrövad när Jesus för tredje gången frågade: ”Har du
mig kär?” och han svarade: ”Herre, du vet allt; du vet att jag har dig
kär.” Jesus sade: ”För mina får på bete.”

Jag anser inte att nådegåvan bör gå genom en apostolisk succesion, den
funktionen det skulle utgöra tappades redan efter några hundra år enligt
min uppfattning. Dock inget fel att använda sig utav en succsion ifal man kan.

Så i Gudstjänsten anser jag mig vilja ha en herde som är klädd för att symbolisera sin urskiljning ifrån flocken som dess Herde. Att klä Herde i Alba, prästkrage och ståla är ett sätt att i Gudstjänsten lyfta upp Herde ansvaret och urskilja sin herde. Inte personen i kläderna, inte alls men det han ska representera och tala. Tidigare kläde församlingsmedlemmarna på prästen hans liturgiska kläder, inte för att prästen var för lat för att ta på sig det själv eller för att han var för fin för att göra det själv utan för att församlingen, de kristna lammen och församlingens lärjungarna skulle iklä Herden hans uppdrag som Herde i gudstjänsten.

Det är så som jag vill se min Herde i hans uppdrag i min församling och det är där vi ser hur herdarna i bibeln, alltså episkopos och presbyteros blir avskilda för ders Herdeuppdrag.

När jag säger att jag vill ha min predikant klädd så menar jag absolut inte att det är det ända rätta, utan klädseln faller på hur man ser sitt uppdrag och på hur man vill lyfta upp uppdraget. För mig kan du vara episkopos och även om du är kläd i kostym eller i t-shirt. Men jag föredrar avskild klädsel. I frikyrkliga sammanhang har det ofta klädseln som symboliserar Herdeuppdraget skalats ner från alba och ståla till att det bara används prästkragen.
http://twitter.com/davidwillgren David Willgren

Hej!

Intressant resonemang. Förstår dock inte riktigt hur du använder texterna i detta fall. Menar du att Petrus mfl hade särskilda kläder på sig och att de fick de kläderna när de avskildes? Hur ser du i så fall det i texterna? Kort och gott: hur ser sambandet kläder/avskiljning ut? Hur tidigt finns det belagt?

Frid!
Ulrika Jansson

Förtydligande ang. Kungar och bild 1

Givetvis ska Kungahuset använda de kläder som de behöver i sina arbetsuppgifter. Det är inte om de vi talar även om man skulle kunna få för sig det när man ser bild 1.
http://www.facebook.com/profile.php?id=785205323 Kennyh Widén

Hej David!

Jag tror inte att Petrus hade några speciella liturgiska kläder under tiden som berättelsen berättar om. Där missförstod du mig. I texten menar jag den delen som Jesus talar om för Petrus att han ska vara en herde för kyrkan efter varje gång han frågar honom efter hans kärlek. Det är en del av det som jag tolkar som Petrus och de andra episkopos avskiljning från folket och hur de blir kallade och smorda med herdens nådegåva. Det som i fornkyrkan kallas för ämbete och det som behöver ersättas efter Judas i Apg 1:20 enligt min tolkning utav texten. Texten jag valde att ta med ovan är bara en liten del av detta. Det är endast herdegåvan som jag vill peka fram i texten, inte kläderna. Jag anser det inte vara någon biblisk lag att klä sig i liturgiska kläder ifall du tolkade min text så. Jag försökte vara noga med att peka på det innan.

För mig är den liturgiska klädseln ett sätt att symboliskt urskilja den personen med herdens nådegåva inom Gudstjänsten. Liksom många pastorer inom frikyrkligheten har valt att låna prästkragen från den liturgiska dräkten så skulle jag föredrar hela den liturgiska dräkten med dess liknelser och symbolik och budskap. De liturgiska kläderna och kragen är dock människors påhitt för att symbolisera detta. Det är inte alls något krav eller måste för en predikant eller herde. Det är bara något som jag personligen föredrar i Gudstjänsten, och det har varit en del av den kristna Gudstjänsten mycket länge. Men det är absolut inte så att jag lyssnar mer på en pastor/präst ifall de har liturgiska kläder eller inte. Det är som sagt inget jag anser måste användas. Känner sig predikanten inte bekväm i dessa symboliska kläder eller inte vet vad det står för funkar det såklart lika bra att predika Guds ord utan.

Guds välsignelse!
http://www.facebook.com/profile.php?id=785205323 Kennyh Widén

Då samhället dömer dig efter hur du klär dig anser jag att det kan vara så att kyrkan bör gå emot detta. Fast detta kan vi vrida fram och tillbaka. För samtidigt kan vi diskutera ifall det kanske är ett enkelt sätt att hålla ett gott ryckte för församlingsföreståndaren att gå med i samhällets normer i så enkla frågor som klädseln. 1 Tim skriver ju så här om församlingsföreståndaren.

”Dessutom måste han ha gott rykte bland utomstående”
Ulrika Jansson

Matt 6:25

”Därför säger jag er: Gör er inte bekymmer för ert liv, vad ni skall
äta eller dricka, inte heller för er kropp, vad ni skall klä er med. Är
inte livet mer än maten och kroppen mer än kläderna? ”
kjell

1 Tim handlar ju inte om kläder, det handlar mer om dåligt liv på annat sätt som människor kan peka på ”titta som han lever och han säger att han är Kristen”
http://www.facebook.com/profile.php?id=656796875 David Axelsson

Hur jag än väljer att klä mig så kommer jag vinna förtroende hos vissa, men inte hos andra. Därför har jag valt att så långt det är möjligt vara mig själv och inte försöka spela någon slags roll. Om de som lyssnar irriterar sig på något yttre hos den som talar, är det enligt min mening ett problem hos dem inte hos predikanten. Däremot väljer jag att anpassa mig om jag ska tala till en homogen grupp, t ex endast äldre, för att jag inte vill att de ska haka upp sig på något yttre. Du verkar också tänka att man i vissa kläder har ett sämre ordval eller ett mindre seriöst budskap vilket jag isf inte alls håller med om, men jag kanske uppfattar dig fel där?
Församlingen som har anställt mig visste oerhört väl vem jag var och hur jag ofta klär mig när man kallade mig till pastor. Blir det inte oerhört märkligt om jag ska ”bli någon annan” trots att förtroendet redan finns där? Sedan är ju detta med vad som är ”slarvigt” och ”propert” främst en smakfråga som har med kultur, tradition och uppfostran att göra, så man kan väl ändå inte begära att alla ska anpassa sig till ens egen smak?
Uffe L.

2:an med en pastorsskjorta skulle vara ursnyggt i rätt sammanhang.
http://www.facebook.com/profile.php?id=785205323 Kennyh Widén

Kjell… Jag har inte heller påstått att det handlar om kläder, om du läser min kommentar sade jag att det kan dock vara ett enkelt sätt att ”samla gratis poäng” i samhället om du förstår hur jag menar. Men direkt om kläder nämner den ingenting.
Birgit Hedström

Vill dela med mig av en dikt som jag läste någonstans för många år sedan, och som gjort starkt intryck på mig. Den beskriver den händelse när människan stod naken inför Gud efter att man valde att gå sin egen väg och strunta i vad Gud sagt. ”När Gud gäckades i sin kärlek och inte fann människan på den vanliga mötesplatsen i lustgården, var detta begynnelsen på ett lidande som övergår allt mänskligt förstånd. Ju djupare och renare kärleken är, ju djupare blir sorgen. När den fullkomliga kärleken ropar ”var är du?” så skälver hela universum i nerver som aldrig vetat av smärta. Brudgummen har förlorat sin brud. Vad gör den lidande kärleken då? Han låter förföraren förstå att Han ska vinna tillbaka sin brud, kosta vad det kosta vill. Med korset i sitt hjärta söker brudgummen återvinna sin förlorade och syndiga brud. Och lyckas.”

Birgit
Jonas

Vilket som går väl bra, det är ju bara kläder!
Cissi

Du har rätt, Ulrika, och jag undrar om det är en indirekt rättvisemärkning. Svensk design är trevligt, tänkte jag, men grannarna känner väl igen mina investeringar.
Myrorna, PMU och Röda Korset har varit till god hjälp för mig som inte syr så mycket annat än raksöm (tack! förresten) och oblekta linnekavajer har inte varit så svåra att hitta, för er män. Damer, stickad hellång klänning i ofärgat garn kostade inte mer än tre hundralappar, vill jag minnas. Hellinne och troligen hel-inne dessutom, dock beroende på vad pastorerna presenterar.
Allt gott!
Cissi

Stefan Swärd

Allt mellan himmel och jord

Hur ska pastorn vara klädd? – del 2