Jag sitter och jobbar med min bok om helvetet. Noterar att kyrkohistorien är ganska enhetlig. Läran om den dubbla utgången, himmel eller helvete, som Augustinus utvecklade på tidigt 400-tal, har helt dominerat kyrkans historia efter Augustinus. Det är fortfarande Katolska kyrkans officiella hållning. Luther gjorde aldrig upp med denna förkunnelse, utan den levde vidare inom protestantismen, och har varit t.ex. Svenska kyrkans officiella lära. Jag tror fortfarande att man inte officiellt har övergett läran, Augsburgska trosbekännelsen gäller ju fortfarande inom Svenska Kyrkan.

Och visst kan man hitta förskräckliga avarter i kyrkohistorien av helvetesförkunnelsen. Det värsta jag hittills har stött på är nog drottning Mary I i England som regerade i mitten av 1500-talet. Hon återställde ju katolicismen i England. Hon avrättade brutalt sina politiska och religiösa motståndare med motiveringen: ”as the souls of heretics are hereafter to be eternally burning in hell, there can be nothing more proper than for me to imitate the Divine vengeance by burning them on earth”.

Eftersom mina fiender ändå ska brinna i helvetet i all evighet, kan jag ju börja redan nu och elda upp dem, och hjälpa Gud lite på traven. Det var protestanter hon brände upp, villolärare enligt drottning Mary.

Drottning Mary I har väl fått en drink uppkallad efter sig, ”Bloody Mary”.

Det blev en stillsam debatt under fredag eftermiddag då jag, Johan Nilsson Equemenia och Andreas Forslund från New Life, under ledning av Dagens opinionsredaktör Elisabeth Sandlund diskuterade Fyrkedebatten. Jag tyckte att vi var ganska överens om grundinställningen till kristen tro, och vi gillade alla tre den nya uppföljaren till Lausannedeklarationen, ”Cape Town Commitment”. Kanske lite små nyansskillnader i synen på hur vi debatterar och kommunicerar, där jag som frejdig bloggare med viss talang att få igång debatter, lätt hamnar i skamvrån.

Men det var ungefär som om Naturskyddsföreningen, Greenpeace och företrädare för Miljöpartiet diskuterar miljöpolitiken.

Men det är i och för sig intressant. Har aldrig känt att jag har andligt och teologiskt stått så nära en företrädare för SMU-Equemenia, som jag gör med Johan Nilsson. Jag som skrev en debattartikel i Hemmets Vän 1977 och menade att i varje fall delar av SMU (Svenska Missionsförbundets Ungdom, som nu efter sammanslagningar heter Equemenia) stod för en annan religion än vad jag gjorde. Men då var jag 22 år och inte en människa brydde sig om vad jag sade.

I morgon kommer jag att skriva mitt utlovade inlägg om kristna bloggsfären och göra en utvärdering och kritisk granskning av mitt eget bloggande.

I debatten om Rob Bells bok har ordet universalismen dykt upp. Det har diskuterats om han är universalist eller inte. Jag har ingen uppfattning om det eftersom jag inte har läst boken, men jag får boken endera dagen, så då kommer jag att återkomma i frågan.

Vad menas med universalism? Med detta menas ett teologiskt synsätt att alla kommer till himlen till slut. Man kan uttrycka det på olika sätt, blir kristna till slut, kommer till Gud till slut, ingen kommer till något helvete eller går evigt förlorad.

Man kan börja med att konstera att universalism är en mycket religiös hållning, den förutsätter en tro på att alla döda en dag ska uppväckas från det döda. Vilket ligger ljusår från sekulariserad humanism och ateism.

I kristen tappning innebär universalism att alla blir frälsta till slut, hamnar i himlen – dock med lite olika varianter för hur man tänker sig denna himmel.

Det är dock viktigt att komma ihåg att det finns olika sorts universalism.

En variant är Jonas Gardells universalism, som egentligen är den mest extrema, av de kristna varianterna. Alla kommer till Gud till slut, han skiljer inte bort någon, väljer inte bort någon, vi är alla älskade, vi är alla goda. Gardell tror ju inte på att Jesus dog för våra synders skull, och att vi behöver förlåtelse för vår synd. Det är bara knalla in i himlen när det är dags, Jesus älskar alla barnen, även dem som gjort en massa rackartyg.

En annan variant har utvecklats inom extrema grupper av amerikansk trosrörelse med Carlton Pearson som tongivande. Det innebär att man drar ut trosbudskapet till sin yttersta konsekvens, djävulen är helt besegrad, synden är besegrad, Jesus bar världens synd på korset, alla var inkluderade i detta, Jesus har försonat världen med sig. Alla är automatiskt frälsta genom Jesu verk. Pearson har tydligt klassats som villolärare i karismatiska och evangelikala kretsar i USA.

En tredje variant är EJ Ekmans universalism som lanserades 1903. Ekman skilde sig dock från Gardell genom att han verkligen försökte vara djupt förankrad i Bibeln, och byggde teologin på vissa bibelord som att Gud vill att alla ska bli frälsta, alla knän ska böjas och bekänna att Jesus är Herren, i Kristus ska Gud sammanfatta allt i himlen och på jorden. Ekman trodde på yttersta domen, och domar över huvud taget, och människans synd, men såg domen som något temporärt, för att få oss till bättring, att vända om, och till slut kommer alla att vända om. Nu har jag ännu inte läst Ekman i original men så här har jag uppfattat hans tänkande.

Om jag har fattat saken rätt så var inte Helge Åkesson och fribaptisterna universalister utan annihilationister. Det är något helt annat, då tror man på en himmel och ett helvete, en dubbel utgång, men att lidandet i helvetet är inte oändligt och evigt.

Den mest berömde universalisten i kyrkohistorien var Origenes, så vitt jag vet klassade kyrkan honom som heretiker. Men någon kyrkohistoriskt kunnig läsare kan rätta mig här om jag uppfattat något fel.

Problemen med universalismen är flera:

1. Det är omöjligt att få ihop det med alla Nya Testamentets bibeltexter, du måste då välja vissa som du ser som styrande, och omtolka en rad andra bibeltexter på ett ganska tveksamt sätt.

2. I praktiken innebär det en tvångsfrälsning och ett tvångskristnande i slutändan. Kan i viss utsträckning jämföras med tvångsmission, som vi har sett avarter på i kyrkohistorien med Bibeln i ena handen och svärdet och militären i andra handen, man koloniserar och kristnar. Himlen är ju i ett kristet kontext, tanken på att vi alla ska stå och tillbe Gud, vill verkligen alla göra detta?

3. Det bryter mot människans fria vilja. Om detta är Guds slutliga avsikt att tvångsfrälsa oss allesammans, då borde han inte ha skapat oss till frivilliga varelser med möjlighet att välja synd. Det innebär att Gud i slutändan väljer ett helt annat spår än när han skapade.

4. Det finns olika varianter av universalism men JOnas Gardells modell har som sitt största problem med människans ondska och hur den ska hanteras i slutändan. Jag ser den yttersta domen som en segerns dag, då rättvisa ska skipas, och då ondskan slutgiltigt ska besegras. Det är vad åtskiljandet innebär. Vad händer i Gardells modell? Jag har frågat Jonas om jag ska tillbringa evigheten i himlen med Hitler, Stalin, Mao, Pol Pot, Nero, alla världshistoriens våldtäktsmän och pedofiler m.m. Hur mycket himmel blir det? Tycker inte att JOnas har svarat på frågan.

Ett stort ämne detta, en mycket kortfattad skrivning, utan att fördjupa mig.

Jag har flygit till Göteborg sen tisdagskväll för att vara med på den stora nordiska energikonferensen på Göteborgsmässan under två dagar. Räknar med att få växla några ord med miljöminister Andreas Carlgren under morgondagen.

Räknar med att skriva blogginlägg där jag utvärderar min egen roll som bloggare och analyserar kristna bloggsfären. Jag har ju fått så mycket kritik under Fyrkedebatten hur jag skriver och bloggar, så jag tycker att det är ett bra läge att diskutera den frågan.

Sedan räknar jag med att skriva en rescension av Rob Bells bok så snabbt jag får möjlighet att läsa den. Jag antar att boken finns i elektronisk form så att man kan ladda ner den någonstans. Någon som vet?

Tidningen Dagen och Svenska Evangeliska Alliansen ordnar ett gemensamt seminarium på fredag eftermiddag, klockan 13.00-16.00, platsen blir församlingen New Life, Kungsholmen i Stockholm. Man kommer då att presentera dokumentet Cape Town Commitment, en uppföljare av Lausannedeklarationen och ha ett panelsamtal om ”fyrkantsevangelikalism”.

Jag kommer att medverka i panelsamtalet tillsammans med bl.a. Johan Nilsson från Equemenia, Stefan Holmström som är chef för EFS och Stefan Gustavsson från Evangeliska Alliansen.

Det framgår mer och mer för varje dag vilken katastrof Japan har drabbats av. Idag tycker jag att vi särskilt ska tänka på och be till Gud för Japan och alla de miljoner drabbade människorna.

Efter min USA-resa har jag drabbats av en extrem svår jetlag, som yttrar sig i rejäla sömnrubbningar, och det har fortfarande inte blivit bra trots att det var åtta dagar sedan jag återvände från USA. De bloggläsare som har för vana och tro att be för människor får gärna be för mig.

En härlig kväll med Ungdomskyrkan Konnekt, att flytta ut kyrkan på stan. Mängder av pannkakor har serverats, många kaffekoppar har delats ut, samtal i mängd med uteliggare, knarkare, norrlänningar, afrikaner, vanliga tonåringar, fulla norrlänningar, och många bra samtal om Jesus. Bön vid bönestolen vid Slussen.

Helgen blir fokus på årsmöte för Elimkyrkan lördag 14.00 då jag ska tala om vision för framtiden, den är grymt radikal och utmanande, vill man komma ur kristen tristess är det bara att haka på. Söndag 11.00 predikar jag i Elimkyrkans församlingsplantering i Skärholmen, om väckelse.

Har haft en heldag hos Sveriges Kristna Råd och hållit föredrag om kristen tro, etik, klimatfrågan och miljöengagemang. Bland annat fanns två samfundsledare med bland åhörarna. Det var en inspirerande tillställning.

Ikväll ska jag ut med Ungdomskyrkan Konnekt, och bjuda på pannkakor och prata med dem om Jesus.

Fyrkedebatten är över. Det finns en kritik mot mig som kommit fram att jag tystar debatten, och jag använder hot och maktspråk så att folk blir tysta.

Det är nog den mest obegripliga kritik jag någonsin har utsatts för. Jag räknade – det har varit cirka 730 kommentarer på min blogg om Fyrkedebatten. Hur kan man påstå att jag tystar debatt? Kan någon förklara det för mig? Och vilka andra debatter inom EFK jämför man med när man gör det omdömet? Finns det någonstans i svenska kristenheten en så intensiv debatt i svensk kristenhet som på denna blogg?

Ett tips. Genom att registrera sig hos Twitter, www.twitter.com/stefansward, så kan man bli så kallade follower på twitter. Då får man mina korta twitter-poster direkt, och får också direkt mina nya bloggposter genom länkning från twitter.