Tidningen Dagen uppmärksammar idag en doktorsavhandling i religionssociologi som ska försvaras endera dagen vid Uppsala universitet. Har inte hunnit läsa den än, men den verkar vara mycket intressant. Den analyserar i vilken utsträckning religiösa ledare deltar i offentliga debatten, och det som har studerats är debattsidorna i några rikstidningar, DN, SVenskan och Expressen.

Studieåren är 2001-2011. Man har hittat 23 artiklar som jag skrivit under dessa år i någon av dessa tidningar, och då blir jag en av de mest publicerade religiösa företrädarna i Sverige, det är ju inte bara kristna som räknas in utan också företrädare för judiska och muslimska organisationer. Har tydligen skrivit fler debattartiklar än både KG Hammar och Anders Wejryd.

Men slutsatsen är ändå att det är i ganska begränsad utsträckning som företrädare för religiösa organisationer blir publicerade i de stora tidningarnas debattsidor.

Arbetade tre dagar föregående helgen med Moderaternas partistämma i Norrköping.

Denna tillställning syftar ju till att mobilisera partiets aktiva inför kommande valrörelse och utmejsla den politik man ska gå till val på. Vid ett tillfälle gästade de tre andra allianspartiledarna stämman för att visa enighet och tro på en valseger 2014.

Notera att jag var inte där i rollen som politiker utan i rollen som statsvetare och politisk analytiker. Mitt jobb är att granska och analysera de politiska trenderna och försöka förutspå åt vilket håll politiken är på väg. Jag försöker ju ibland göra samma sak med kyrkliga, teologiska och frikyrkliga utvecklingen, men noterar att jag möter betydligt större uppskattning när jag gör samma sak i sekulära sammanhang.

Fick också bra tillfällen till samtal med ledande moderatpolitiker. Pratade bland annat med finansministern Anders Borg som var riktigt tydlig med mig när det gäller att uttrycka sin kristna tro och tro på Jesus. Har dessutom bjudit in Anders Borg som gäst till Folkungakyrkan, jag fick inte några klara besked om detta, men ett samtal har i varje fall påbörjats. Pratade också en stund med justitieministern Beatrice Ask som menade att drevet mot nyutnämnde arbetsmarknadsministern Elisabeth Svantesson var helt befängt, en synpunkt som också Maria Corazza Bildt, Carl Bildts hustru och EU-parlamentariker gav uttryck för. Fick också veta att statsminister Reinfeldt inte på något sätt visade vilja att släppa efter för mediedrevet mot Elisabeth. Jag fick också tillfälle att hälsa bland annat på Carl Bildt och nyutnämnde arbetsmarknadsministern Elisabeth Svantesson, dock inte Fredrik Reinfeldt som mest rörde sig på plattformen eller i slutna rum.

Det är positivt när olika partier släpper in aktiva kristna och medlemmar i olika församlingar i ledande politiska befattningar. Utnämningen av arbetsmarknadsministern är i det sammanhanget något mycket positivt.

Jag föddes på Lidköpings BB 22 oktober 1954. Min parhäst och kollega stridshingsten Alfred Nygren från Vargön har dagen till ära skickat ett videoklipp som jag inte kan annat än visa för bloggläsarna, det känns som en stark profetisk smörjelse, och jag vet att Alfred nu håller på och föder fram de nya New Wine-sångerna. ”Ingen kan blogga som han” sjunger han, man är riktigt rörd över denna broderskärlek och uppskattning, så det är verkligen en stor utmaning att bevara ödmjukheten när man lyssnar på Alfred.

Har nu några dagar när jag är helt bortkopplad från den kyrkliga världen. Har ikväll varit i Uppsala och hållit ett föredrag och besökt den anrika mer än 100 år gamla studentföreningen Heimdal och hållit ett föredrag över temat: ”Paradigmskiftet – när den sexliberala agendan slog igenom”. Det var en föreläsning med utgångspunkt i min doktorsavhandling från tidigt åttiotal, och jag försökte förklara för de förundrade studenterna hur radikalt värderingarna har förändrats i Sverige de senaste 50 åren i synen på abort, äktenskap, sexuell samlevnad, sexuell läggning m.m. Och att kyrkan lite långsamt 20 år efteråt anpassat sig efter utvecklingen.

Heimdal är en legendarisk Uppsalaförening, bland annat var Anders Borg ordförande där en gång i tiden, ännu längre tillbaka Gunnar Heckscher.

I morgon bitti reser jag till Norrköping för att under tre dagar jobba med moderaternas partistämma. Obs-jag är inte där som politiker, utan i min roll som statsvetare och politisk analytiker. Jag kommer att analysera debatt och trender inom moderaterna. Är bland annat bjuden på mingel med partiledningen på lördag. Ska se om jag lyckas bjuda in Anders Borg till Folkungakyrkan.

Jag skrev en ledare i Världen Idag igår där jag hävdar ett antal självklarheter för en evangelikal kristen. Jag refererar egentligen bara en artikel av prästen och doktoranden Wallerstein i Keryx. Som argumenterar för Bibelns ofelbarhet, gamla testamentets historiska tillförlitlighet, profetböckernas traditionella datering, Jesu respekt för GT:s historiska tillförlitlighet m.m.

Den kritik mot modern teologisk forskning jag nämner i artikeln, har ju nämnts ideligen i modern tid av evangelikala forskare, inte minst från Örebro missionsskola, i varje fall för 20 år sedan.

Märker att jag får ett antal tjuvnyp för denna artikel. Jag har tydligen inte begripit någonting av de debatter som varit om bibelsyn m.m.

Visst har jag tagit del av debatterna inte minst på denna blogg men har hittills inte mött ett enda vettigt argument för att inte tro på Gamla testamentets hållbarhet, enda argumentet har varit att citera vissa vetenskapsmän och deras teorier. Greger Anderssons slutsats var ju att han inte visste om Jona bok uttryckte något som hänt historiskt eller inte. Det är ju inte särskilt klargörande för oss noviser.

Min fråga är kort och gott, om man kallar sig för evangelikal kristen, vad är det för tokigt att tro att Adam och Eva har funnits, och även Noa, och Abraham m.fl. Och att Daniel och Jesaja profeterade in i framtiden. Är det något underminerande av tron, bibelrespekten, kyrkohistorien att tro detta, är det något hädande?

Eller vad är problemet? Finns det någon som kan förklara detta för en stackars novis som jag.

Som pastor tycker jag att det är viktigt att man rör sig en bra bit utanför kyrkan. Man måste åka ut på havet för att kunna fiska, församlingen är hamnen, där fångar man inte fisk.

Den här veckan kommer jag att jobba med Moderaternas partistämma i Norrköping och är bland annat inbjuden till mingel med Statsministern, finansministern och andra i partiledningen. Ska försöka ordna en inbjudan till någon av dem för utfrågning i Folkungakyrkan.

Jag ska också jobba med FN:s klimatkonferens i mitten av november, som blir i Warszawa denna gång.

Jag har också bokat in att vara assisterande barnvakt åt barnbarnet tre dagar i december. Hon är vid den tidpunkten nästan tre månader. Sedan kommer hon hem till morföräldrarna under jul- och nyårshelgerna. Det sistnämnda uppdraget känns känslomässigt allra mest intressant.

Det tycks vara en klassisk indelning mellan liberaler och konservativa när man följt diskussion om valet av ärkebiskop i Svenska Kyrkan.  Minst sagt radikalt av Eva Hamberg att hoppa av alla uppdrag och lämna Svenska Kyrkan.

De som uppfattas som konservativa, och som vill försvara kyrkans lära och moralpraktiker, det är intressant att notera med vilka känslomässiga invektiv de blir bemötta. Trospoliser t.ex. Men den etiketten kan man väl klistra på vem som helst som hävdar en konsekvent teologisk ståndpunkt.

Att biskopen i Stockholm Eva Brunne, inte vill prästviga personer som hävdar kyrkans traditionella hållning om äktenskapet, är hon då trospolis?

Skriver en ledare i Världen Idag som bygger på den Keryx-artikel som jag tog upp i mitt blogginlägg förra veckan.

Dagens Nyheter har en utmärkt ledare idag om förföljelsen mot de kristna runt om i världen. Man nämner om att kristna är utsatta i 139 länder, den i särklass mest förföljda gruppen i världen är kristna.

Höll en predikan om bön idag, i Folkungakyrkan. Här kommer mitt predikoutkast. Ge gärna feedback. Det är ju skrivit bara punktvis, så en del punkter utvecklas i den muntliga predikan. Vi börjar nu en bönevecka i Elimkyrkan/Folkungakyrkan.

1. Bön är livsnerven i det kristna livet, som andningen för det biologiska livet. Bön är pånyttfödelsens livstecken. Bön är att gå in i det allra heligaste, den intimaste gemenskapen med Herren själv. ”I kraft av Jesu blod kan vi frimodigt gå in i det allraheligaste”.  Heb. 10:19 Ps. 27:4 Ett har jag begärt av Herren, det längtar jag efter, att få bo i Herrens hus i alla mitt livs dagar för att se Herrens ljuvlighet och betrakta hans tempel”.  1 Mos. 5:24 Hanok vandrade med Gud.
2. Genom bön kan vi ständigt lasta av oss våra bekymmer och bördor. ”Låt oss därför frimodigt gå fram till nådens tron för att få barmhärtighet och finna nåd till hjälp i rätt tid.” Heb. 4:16 ”Gör er inga bekymmer för något utan låt Gud i allt få veta era önskningar genom åkallan och bön med tacksägelse”. Fil 4:16. ”Be oavbrutet och tacka Gud under alla livets förhållanden. Detta är Guds vilja med er i Kristus Jesus”. 1 Tess. 5:17
3. Bön är nyckeln till att ta emot från Gud. ”Ni har intet därför att ni inte ber”. Jak. 4:2 ”Bed och ni ska få. ” Luk. 11:9, ”Fadern ger vad gott är åt dem som ber honom”, Matt. 7:11, ”Om ni ber om något i mitt namn så ska jag göra det”. Joh. 14:14.
4. Hinder för bönesvar. 1 JOh. 3:22 ”Vadhelst vi ber om, det får vi av honom, eftersom vi håller hans bud och gör vad som är välbehagligt för honom”.  1 Petr. 3:7 – leva förståndigt tillsammans med hustrun, annars kan bönerna bli förhindrade. Mark. 11:25 – när vi står och ber, förlåt om ni har något emot någon. Jak. 1:6  bed i tro utan att tvivla. 2 Krön 7:14 ”men mitt folk som är uppkallat efter mitt namn, ödmjukar sig och ber och söker mitt ansikte och omvänder sig från sina onda vägar, då vill jag höra det från himlen och förlåta deras synd och skaffa läkedom åt deras land. Mina ögon ska nu vara öppna och mina öron lyssna till vad som beds på denna plats”. Hålla hans bud, göra det som är välbehagligt för Herren, leva förståndigt med hustrun, förlåta om vi har något emot någon, omvända oss från synd – öppnar upp för bönesvar.
5. Olika sorts bön. Be i Anden, be med förståndet. Lovsjunga i Anden, lovsjunga med förståndet. Tala i tungomål när jag ber. 1 Kor. 14;14,15 Lyfta händerna i bönen 1 Tim. 2:8. 1 Tim 2:1 – bön, åkallan, förbön och tacksägelse. Apg. 4:24 – ropade de endräktigt till Gud. Lovprisning, hyllar Gud för den han är. Tillbedjan, Joh. 4:23,24. Ps 33 – Jubla, lovprisa, tacka, sjung, spela vackert under jubelrop.
6. Vad innebär det att be i Jesu namn? Det står Jesu namn på checken när jag går till den himmelska banken. Står det bara mitt eget namn, får jag inte ut något. Jesus har obegränsade tillgångar. Nalkas Gud inte på grund av min egen förtjänst, på grund av Jesu förtjänst.
7. Jesu böneliv. Jesus är förebedjare även idag, Heb. 7:25. Kristus gick avsides för att bedja, när det var mycket att göra, inför viktiga beslut m.m. Matt. 14:23, Mark. 1:35, Luk. 9:18,28. Kunde be hela natten.
8. Vad gör man när man inte får bönesvar, inte hör Guds röst, Gud känns frånvarande. Det behövs en rannsakan enligt punkt 4. Men Bibeln talar också om att söka Guds ansikte, vänta på Gud, visa tålamod i bönen, det gäller när man inte får svar, inte hör. Bön är inte alltid snabba klipp. Hab. 2:1 – vaka i bönen, stå på min vaktpost, spana och se vad han ska tala till mig. Ps. 27:8 Söka Guds ansikte. Luk 18 – be enträget och uthålligt, även om det känns motigt.
9. Vara en bönemänniska, en Guds krigare. Bön handlar om andlig krigföring – Ef. 6:18. ”Mycket mäktig och verksam är en rättfärdig människas bön”. Jak 5:16. Joh 15:7 om ni förblir i mig och mina ord förblir i er, så bed om vad ni vill, och ni ska få det”.