Notera inlägget i Dagen i går där tre personer från nätverket för klassisk baptism undrar över Equmeniakyrkans teologi, med tanke på den boken biträdande kyrkoledaren Sofia Camnerin skrivit om kristen försoningslära.
Jag läste ju den boken när den kom ut och var med på releasemingel för den. Jag ställde samma frågor som de tre skribenterna i Dagen i går. Jag har för mig att jag skrivit ett blogginlägg om detta, men jag hittar det inte, jag har ju ingen ämnesmässig katalogisering av mina blogginlägg så det kan svara svårt att hitta om man inte vet när det skrevs. Är det någon läsare som har någon aning om när jag skrev om detta? Och kan länka till blogginlägget.
Den fråga man ställer sig – finns det inte några restriktioner längre bland teologer när det gäller omtolkningar av kristna kyrkans läror? Man bör dock komma ihåg att Equmeniakyrkan är ett samfund med högt i tak, det är många pastorer som ligger långt från Camnerins bibeltolkningar. Bland annat jag, glöm inte att Elimkyrkan/Folkungakyrkan är med i Equmeniakyrkan. Förutom EFK.
Men spektakulära omtolkningar av försoningsläran tycker jag kryper in lite överallt.
Den som satte igång den processen inom frikyrkligheten var ju PP Waldenström på 1870-talet men den så kallade subjektiva försoningsläran. Men Waldenström höll sig ju ändå inom klassiska ramar, t.ex. hade han inte släppt tanken på Guds vrede och dom över synden.
Jag återkommer till detta.
Pingback: Se upp vid bygget! | Gunnels plats i rymden()