Jag har gått in i en ny fas i mitt liv nu när jag börjat med ordförandeuppdraget för Sebastian Staksets evangelisationsorganisation Heart of Evangelism. Alla kampanjer och möten stängdes ner helt plötsligt för Sebastian med team, men man digitaliserade sig snabbt och gör bland annat en youtube-gudstjänst varje vecka som sänds på lördagskvällar klockan 18.00 och en podd görs varje vecka där Sebastian intervjuar en intressant gäst. Det här är sändningar och program som når långt utanför traditionella frikyrkoled. Sprid dessa sändningar i dina nätverk.

För mig som gammal kristen är det så inspirerande att få be för och be tillsammans med personer med bakgrund i grov kriminalitet och missbruk, som har vänt om till Jesus under senaste åren. Sebastian har en unik gåva att nå in i just dessa kretsar. Det är Guds svar på förorts- och gängkriminalitet och dödsskjutningar. Det är evangeliet som är lösningen. Det är den viktigaste målgruppen i alla de kampanjer som planeras.

Alla kampanjer som var planerade under sommaren 2020 har pausats, men vi planerar nu för nästa år och tältkampanjen i Stockholm är framflyttad till 17-22 maj 2021. Kampanjen i Göteborg flyttas också fram till nästa år. Ett antal kampanjer planeras för nästa år på stora arenor i olika städer.

När jag var ute på bönepromenad för någon vecka sedan kom det till mig ett profetiskt ord som jag vill dela. Profetiska ord kan ofta vara mycket enkla och okomplicerade, en uppmuntran och bekräftelse på det man kanske redan vet eller känner på sig. Men ordet var kort och gott att inför nästa år står vi för en period av skörd. Gud verkar i det som händer och min känsla var att Coronakrisen har förberett svenska folket för att höra evangeliet. Vi ska frimodigt gå ut med evangeliet närmaste året, vi kommer att få se många komma till tro på Jesus. Det är segertider. Det är väckelsetider. Det är skördetider. Ljuset vinner över mörkret.

Sveriges Kristna Råd står troligen i en process att välja ny generalsekreterare. Det är inte en process som skapar någon större upphetsning i svensk kristenhet. Det är nog mest samfunds- och kyrkoledarna i SKR-styrelsen som funderar över denna fråga.

Jag anser dock att frågan är för viktig för att inte diskuteras, och engagerade kristna bör delta i diskussionen. Jag försöker bidra med den här artikeln. SKR är en för viktig organisation för att endast bemötas med tystnad eller spekulativa konspirationsteorier. Att det finns ett fora där alla kyrkor kan mötas, alltifrån de historia kyrkorna till Livets ord och Vineyard, det är ganska unikt i internationell jämförelse. SKR är en mötesplats vi behöver värna om. Att de olika kyrkorna och samfunden har någon form av gemensam mötesplats är viktigt. Det innebär inte någon utslätning av de olika kyrkornas övertygelser och profil. SKR är ju bara en liten del av kyrkor och samfunds kontaktytor mot omvärlden.

Sveriges Kristna Råds generalsekreterare är en unik position i svensk kristenhet därför att man under ett antal år företräder hela svenska kristenheten. Vi bör därför fundera över hur denna unika position bäst kan användas för största möjliga nytta för svensk kristenhet. Så långt tillbaka som jag kan minnas har SKRs generalsekreterare haft en roll som samordnare av övergripande ekumeniskt arbete, en ganska internkristen roll. Karin Wiborn har skött uppdraget på ett utmärkt sätt utifrån de förutsättningar som har gällt. Karin är ju nu föreslagen som biträdande kyrkoledare i Equmeniakyrkan så man får utgå ifrån att hon snart hamnar på ett nytt jobb.

Mitt förslag är att funktionen som generalsekreterare i SKR i grunden görs om. Istället för att vara ekumenisk administratör borde rollen inriktas på att vara kyrkornas gemensamma röst i det offentliga samtalet. Absolut inte enda rösten, det behövs många röster från kyrkans håll i det offentliga samtalet. Men denna röst skulle kunna vara av extra vikt eftersom man utgår från en unik plattform.

Intresset för kristen tro är relativt stort i svenska samhället. SKRs generalsekreterare behöver framförallt finnas med i TV-soffor, i kulturdebatten, kommentera religion i nyhetssändningar, delta i debatten på de rikstäckande tidningarnas debattsidor. Att ge perspektiv på Jesustro, Gudstro och andlighet och kommentera aktuella samhällsfrågor utifrån ett kristet perspektiv. Generalsekreterarfunktionen bör göras om så att det blir detta utåtriktade arbete som är fokus. Det internekumeniska arbetet kan mer skötas av andra personer. Ska detta fungera måste generalsekreteraren få ett tydligt mandat från styrelsen att arbeta på detta sätt. Det är inte möjligt med långsamma förankringsprocesser i en stor styrelse om man ska agera på medias villkor.

Den här frågan blir abstrakt om man inte diskuterar konkreta namnförslag. Mitt förslag är att erbjuda Joel Halldorf denna tjänst i ett omorganiserat SKR. Han har redan ett stort genomslag i det offentliga samtalet. Han har också lyckats med bedriften att röra sig på en så pass allmänkristen nivå, så jag tror att alla kyrkor kan acceptera honom på ett sådan post och som en sådan talesperson. Joel har lyckats undvika många av de frågor där vi kristna inte är överens. Ska den här funktionen vara effektiv måste mycket tid läggas på omvärldsbevakning, och någon form av tankesmedja bör knytas till tjänsten.

Skulle Joel tacka nej tycker jag att Stefan Gustafsson skulle vara ett utmärkt alternativ. Stefan har under ett antal år varit generalsekreterare för Svenska Evangeliska Alliansen och har därför en bred erfarenhet av ekumeniskt arbete. Han har också medverkat regelbundet i det offentliga samtalet och utmärkt försvarat kristen tro inte minst i debatter med ateister. Han hör visserligen till Svenska kyrkans evangelikala gren men det har inte varit profilerade evangelikaler som haft uppdraget som generalsekreterare så för den ekumeniska balansen är det helt rätt med en person med Gustafssons profil.

Med en mer offentlig roll för SKRs generalsekreterare blir också en sidoeffekt att SKR blir mindre anonymt i kyrkornas värld. Den nya rollen för en SKR-ledare skulle jag inte vilja klassa som evangeliserande, medlemskyrkorna är inte tillräckligt överens om hur man evangeliserar och i vilken utsträckning det behövs. Men uppdraget skulle kunna vara pre-evangeliserande, att allmänt bidra till att väcka intresse för kristen tro i det svenska samhället. En del av uppdraget skulle också kunna vara utbildande, att t.ex. ordna kurser för journalister, politiker och byråkrater om kristen tro, och kyrkornas tro och profilering. Det finns ett stort kunskapsglapp som behöver överbryggas.

Några andra namn jag tänker på är Arvikapastorn Linda Alexandersson, en frisk fläkt i Equmeniakyrkan. Hon kan dyka upp som kandidat i kyrkoledarvalet där, om hon inte blir aktuell för den tjänsten, skulle detta kunna passa. Ett mer utåtriktat SKR, kanske till och med evangeliserande med Linda. En annan frisk fläkt som jag gillar skarpt är Josefine Arenius, har det allkristna sinnelaget, men också starkt samhällstillvänd.

Jag befinner mig fortfarande i en Corona-karantän, och alla möten har jag digitalt eller via telefon. Jag är i karantän på grund av att jag hör till en riskgrupp. Har dock börjat umgås med yngsta barnbarnet utomhus. De andra två barnbarnen bor i Norge och där lever vi som under andra världskriget, man får inte färdas över gränsen från något håll. Ser fram emot ljusare och bättre tider.

Senaste veckan har det bland annat varit Alpha-Beta-Östermalm via Zoom. Det har varit styrelsemöte för Svenska Evangeliska Alliansen (SEA) där jag är styrelsens ordförande. Det har också varit styrelsemöte för Sebastian Staksets organisation Heart of Evangelism där jag nu kliver in som styrelsens ordförande. Jag har suttit med i en hel massa styrelser i svensk kristenhet, som mest 10 stycken samtidigt, men har försökt banta ned detta senare år. Koncentrerar nu mina insatser till SEA och Heart. Sitter också kvar i en av Sveriges Kristna Råds arbetsgrupper, den om religionsfrihet. Men det törs man ju inte säga, för då tror en del kristna att man står under antikristligt inflytande.

Jag är ju inte operativ pastor längre så de enda personer jag är chef för är Sebastian Stakset och Olof Edsinger som är generalsekreterare för Svenska Evangeliska Alliansen. Det är ytterst hedrande, dessa två herrar hör till de stora ljuspunkterna i svensk kristenhet. Olof är mycket produktiv och har bland annat hunnit skriva cirka 15 böcker, trots att han bara är drygt 40. Han är en av de teologiska klipporna i svensk kristenhet. Alla kristna i Sverige som vill värna om bibeltrohet, fokus på evangeliet och att bevara reformationens kristendom, bör vara medlemmar i Svenska Evangeliska Alliansen, kanske den äldsta ekumeniska organisationen i Sverige. Har hållit på sedan 1850-talet. Ursprungligen bildad för att samla väckelsekristna som var kvar i Svenska kyrkan, framförallt EFS, och de som bildade nya organisationer och församlingar.

Stakset är en stor ljuspunkt. Han visar en mycket stor handlingskraft, är kreativ och begåvad, och har en passion för att sprida evangeliet inte minst till ungdomar i stökiga förortsområden, hans egen bakgrund. Framförallt vill ha nå dem som har problem med kriminalitet, drogmissbruk och psykisk ohälsa. Evangeliet är Guds kraft till frälsning och det befriar den fångne och ger glädje och frihet åt den förtryckte. Det har Sebastian upplevt själv och det vill han predika för alla andra. Vid mitt första styrelsemöte var det mycket spännande framtidstankar vi dryftade och samtalade om. Framöver blir det offentligt.

En utmaning för Heart for Evangelism, är att alla möten och kampanjer har ställts in och flyttats framåt. Sebastian med team har därför sökt sig ut i digitala världen, och har nu varje vecka en gudstjänst via Youtube varje lördag kväll och en podd som kommer varje vecka. Många tusen lyssnar på detta varje vecka.

CS Lewis skrev en intressant text 1948 om att leva under hoten i atomåldern. Hans reflektioner är aktuella i Coronatider.

In one way we think a great deal too much of the atomic bomb. “How are we to live in an atomic age?” I am tempted to reply: “Why, as you would have lived in the sixteenth century when the plague visited London almost every year, or as you would have lived in a Viking age when raiders from Scandinavia might land and cut your throat any night; or indeed, as you are already living in an age of cancer, an age of syphilis, an age of paralysis, an age of air raids, an age of railway accidents, an age of motor accidents.”

In other words, do not let us begin by exaggerating the novelty of our situation. Believe me, dear sir or madam, you and all whom you love were already sentenced to death before the atomic bomb was invented: and quite a high percentage of us were going to die in unpleasant ways. We had, indeed, one very great advantage over our ancestors—anesthetics; but we have that still. It is perfectly ridiculous to go about whimpering and drawing long faces because the scientists have added one more chance of painful and premature death to a world which already bristled with such chances and in which death itself was not a chance at all, but a certainty.

This is the first point to be made: and the first action to be taken is to pull ourselves together. If we are all going to be destroyed by an atomic bomb, let that bomb when it comes find us doing sensible and human things—praying, working, teaching, reading, listening to music, bathing the children, playing tennis, chatting to our friends over a pint and a game of darts—not huddled together like frightened sheep and thinking about bombs. They may break our bodies (a microbe can do that) but they need not dominate our minds.

Vi är 30 församlingar i Stockholm som planerat en tältkampanj  ”Det finns hopp”, med Sebastian Stakset och hans organisation Heart of Evangelism. Kampanjen planerad till 17-22 augusti och hållas på Nytorps Gärde, öster om Globen. Bland de 30 församlingarna finns bland annat Frälsningsarmén, Filadelfia, Citykyrkan, Hillsong, Korskyrkan, Folkungakyrkan, New Life, Söderhöjdskyrkan, Klara kyrka, Hammarbykyrkan m.m.

Vi har bestämt att flytta fram den till 17-22 maj 2021, på grund av Coronarestriktionerna. Samma plats.

Läste i Dagen häromdagen att Ingemar Myrin, Örebro, har gått bort. Blivit befordrad till härligheten som man säger i Frälsningsarmén.

När man som jag har varit engagerad i svensk kristenhet i hela sitt liv, är det många människor man mött under årens gång. Det är nog få personer jag har mött under alla år som gjort ett sådant intryck på mig som Ingemar Myrin.

Det var länge sedan jag hade kontakt med ”Myrre”. Mina minnesbilder ligger längre tillbaka i tiden. Jag minns under karismatiska väckelsens höjdpunkt åren 1973-74. Jag lämnade Betel-Institutet i Orsa sommaren 1973. Flyttade hem till föräldrarna i Jakobsberg, Järfälla. Gick med i Filadelfias utpost i Jakobsberg, där Kjell Sjöberg då började som pastor. Återupptog gymasiestudierna i Jakobsbergsskolan. Startade en kristen förening på skolan, en förening som ständigt ordnade bönemöten och skolevangelisation.

Hörde talas om den unike skolevangelisten i Göteborg och som också medverkade på de stora karismatiska konferenserna som då genomfördes på olika håll. Tog kontakt med Ingemar och bjöd in honom till min gymnasieskola. Dels ordnade jag bibelstudier med ungdomarna i Järfälla pingstförsamling, dels gick han runt på mitt gymnasium och medverkade i olika lektioner och hade samlingar med vår kristna skolgrupp. Blev fantastiska dagar med Ingemar Myrin som gav intryck för livet. Han hade en unik förmåga att leda unga människor in i upplevelsen av Anden. Och att naturligt berätta om Jesus, överallt. Han fick då sova i soffan i mina föräldrars vardagsrum. Min minnesbild är att jag blev bjuden till bröllopet i Örebro, då han gifte sig med Marie-Heléne. Men kunde tyvärr inte närvara. Jag minns inte varför.

Har också en minnesbild av att Myrre tog med mig ut till Hannagården i Södra Stockholm, troligen sommaren 1974. Det var ett centra i Stockholm i dåtidens karismatiska väckelse. Det var George och Ylva Eggehorns gård, fortfarande i deras ägo så vitt jag vet. Minns en lördag på Hannagården då Myrre hade bibelstudier.

Mötte sedan Ingemar i olika sammanhang. Minns resan till Finland med Rune Brännströms team, cirka 1975, vi hade ett antal möten och en karismatisk konferens i Kokkola, Gamlakarleby i norra Finland. Ett stort antal möten i den lutherska kyrkan i staden. Under åttiotalet under trosrörelsens tidiga fas möttes vi också. Minns det stora musikevenemanget sommaren 1983 tror jag, då var Ingemar småbarnsförälder, och minns att han och jag pratade med Ulf Ekman vid det tillfället. Det var innan Livets ord existerade. Han blev sedan engagerad i en av trosrörelsens nya församlingar i Örebro på åttiotalet. Jag minns ett längre telefonsamtal vi hade cirka 1990 om en pastorsrekrytering man gjorde, en av mina medarbetare i Brandbergens frikyrkoförsamling, Börje Hellberg. Som också gick bort alldeles för tidigt. Senare hamnade Ingemar i EFK-församlingen Mötesplatsen i Örebro. Har en minnesbild av att jag sov över hos Ingemar och Marie-Heléne någon gång under andra halvan av åttiotalet, i samband med någon konferens i Örebro.

Jag kan inte minnas att vi har haft någon kontakt senaste 20 åren.

Men hur som helst, jag minns fortfarande med stor glädje de möten och evangelisation vi fick ha tillsammans i Jakobsberg, Järfälla, någon gång under första halvåret 1974. Myrre var en unik evangelist med en unik förmåga att få kontakt med människor.

I min ledare idag i Världen Idag skriver jag fortsatt om de femfaldiga tjänstegåvorna, nu med fokus på evangelistens tjänst. När man kör bil framåt behöver man också titta i backspegeln. I artikeln lyfter jag fram Billy Grahams unika evangelisttjänst.

Genom Sebastian Staksets unika insatser blir evangelisttjänsten förnyad i svensk kristenhet. Denna tjänst är avgörande för att församlingar ska växa. Det finns evangelistgåvor på lokal nivå som behöver få erkännande, stöd och utrymme. Det finns evangelistgåvor på nationell nivå som kristenheten behöver bejaka och samarbeta med. Det finns också världsevangelister som arbetar mer övergripande över hela världen och över kontinenter. Billy Graham och Reinhardt Bonnke är exempel på det som jag nämner i artikeln.

Att förnya tältkampanjen som Stakset har gjort är en mycket innovativ satsning. Det har fungerat förr. Och det fungerar bevisligen idag. Evangelisten ska tjäna hela kristenheten och inte stängas in i en trång samfundsfålla. Evangelisten har fokus på evangeliet, frälsningen och Jesus, det som förenar oss kristna.

En viktig funktion med att organisera kampanjer är att mobilisera vanliga troende och församlingsmedlemmar i evangelisationsuppdraget. Masskampanjerna bygger på att vanliga kristna blir engagerade i att hjälpa till och bjuda in, och är delaktiga i uppföljningsarbetet.

Min nya situation har medfört att tankar och böner alltmer handlar om evangelisttjänsten och förutsättningar och inriktning för evangelisttjänsten. Två av de främsta evangelisterna vi har haft i globala kristenheten senaste 100 åren enligt min mening, har varit Billy Graham och Reinhardt Bonnke. Ingen av dem är i livet nu, båda lämnade detta jordeliv under senaste åren.

Här är en klassisk predikan av Billy Graham.

https://www.youtube.com/watch?v=zjZLQY3TBd4

Det händer mycket spännande kring Sebastian Stakset och hans missions- och evangelisationsorganisation ”Heart of Evangelism” just nu. Eftersom stora möten inte är möjliga just nu har verksamheten i stor utsträckning flyttat ut på nätet med gudstjänster som sänds via nätet, en ny podd som kallas för ”Helt ärligt” m.m.

I morgon sänds youtubegudstjänsten med temat ”Vägen ut ur gängkriminalitet och kokainmissbruk”, här är länken.

Den nya podden har haft Ola Rapace och Sanna Lundell som gäster de första två sändningarna. Länk till sändningen med Sanna Lundell här.

Du som redan är kristen och Jesustroende får gärna be för dessa sändningar att Gud ska använda dem för att sprida det underbara befriande budskapet om Jesus Kristus. Han kallar människor från mörker till ljus, från hat till kärlek, från konflikt till försoning, från ångest till glädje. Evangeliet om Jesus Kristus är de goda nyheterna. Uppmana gärna andra kristna du känner att be för dessa sändningar som fortsätter varje vecka, många tusen nås av dessa budskap.

Jag har varit utsatt för en bombardemang av välsignelser senaste dygnet efter att det offentliggjorts i söndag att jag blir ordförande för Sebastian Staksets missions- och evangelisationsorganisation Heart of Evangelism. Både tidningen Dagen och Världen idag har uppmärksammat det. Många har hört av sig och välsignat, man tror att detta är både bra för mig och för Sebastian och Heart of Evangelism.

Även satirkontot Svärden Idag välsignar och som rätt har uppfattat den imageförändring jag behöver göra för att passa in i detta uppdrag. Det blir numera träning på gym för att bygga upp musklerna, vissa tatueringar, träna mig på att prata Rinkeby- och Kärrtorpssvenska, alltid bära keps bakåtvänd, alltid ha på mig träningsoverall och ständigt bära en skottsäker väst ifall någon av Sebbes gamla kompisar får ett återfall i det gamla syndalivet.

Ni vet de klassiska Paulus-orden, att vara jude för jude och grek för greken.

https://www.instagram.com/p/B_fCoivDtTs/