Har alltså varit golvad i Covid 19 i nästan en vecka. Det blev en ganska kraftig variant för mig denna gång. I går skulle jag gå ett kvarter till apoteket men kunde inte andas i backen upp till apoteket Storken på Styrmansgatan, så jag sjönk ihop på trottoaren. Ambulansen kom, alla undersökningar kunde göras i ambulansen, och det visade sig att jag hade tillräcklig syretillförsel i blodet, så ambulansen kunde köra hem mig, istället för att åka till St Göran. Det är ju bara om man inte får tillräcklig syretillförsel i blodet som man behöver sjukhusvård vid Covid19, och då behöver man syrgashjälp för att klara andningen. Det verkar som om jag klarar mig utan att läggas in på sjukhus denna gång. Min fru har också kroknat i samma sjukdom.

Har fått ställa in alla möten och samlingar under veckan som har varit och kommande vecka. Men kunde vara med lite via nätet, på Heart of Evangelism-möten både under torsdagen och fredagen. Mycket inspirerande vad som händer och gängkriminella som vänder om och tar emot Jesus, Sebastian Stakset fick bland annat predika för 30 intagna på Österåker-anstalten i veckan. Arbetet med centret i Stockholm expanderar och vi tog viktiga beslut i styrelsen om expansion.

Kommande vecka hade jag planerat att vara med på Evangeliska Frikyrkans medarbetardagar i Halmstad men hälsotillståndet gör detta mycket osäkert. Jag får ta en dag i sänder just nu.

Hade tillfälle idag, då jag låg hemma, att lyssna på TV-gudstjänsten från Jonsereds kyrka. En utmärkt predikan av prästen Andreas Thalenius om vår närhet till Gud genom att vi är Guds barn. Det finns många bra präster i Svenska kyrkan.

Jag har varit rejält krasslig senaste fyra dagarna, med hög feber bland annat. Har varit hos min doktor idag, och det verkar som om jag har fått covid 19, för tredje gången i mitt fall. Snabbtestet visar att jag fått covid 19, labb-testet som är mer exakt, får jag svar på, på måndag. Första gången var i oktober/november 2020, låg inne på St Göran i åtta dagar med andningshjälp dygnet runt. Blev mirakulöst snabbt återhämtad. Det var före alla vaccinationer Andra gången var vid årsskiftet 21/22, men då blev det mycket lindrigt.

Jag ber till Jesus om hans nåd och beskydd och läkedom. Bibeln talar om Herren som vår läkare, och att söka förbön. Den talar också om att vi människor har ett ansvar för vår hälsa, allt beror inte bara på Gud. Därför kan man som bibeltroende kristen bejaka läkarvetenskap, medicinering inklusive vaccinationer och samtidigt tro på förböner och Gudsingripanden. Man bör komma ihåg att det var en läkare, Lukas, som skrev både Lukasevangeliet och Apostlagärningarna.

Befinner mig just nu i Bergen Norge och hjälper till med att ta hand om härliga barnbarn. Flyger hem till Stockholm på lördag.

På söndag kommer jag att predika klockan 11.00 i Folkungakyrkan på Södermalm. Kommer även att ha med mig mina böcker för signering. Kommer att tala om en kristen äktenskapssyn och en kristen syn på sex och samlevnad. Har gjort upp med nye pastorn i Folkungakyrkan, Martin Tebus, om ämnet. Frågor jag kommer att beröra är: Hur finner jag Guds vilja angående äktenskap? Hur och varför vänta med sex tills man gift sig? Hur långsiktigt bevara troheten i ett äktenskap? Hur långsiktigt bevara passionen i ett äktenskap? Hur leva i sexuell renhet, både som gift och som ogift? Hur ska man se på sambo ur kristen synvinkel? Hur gör jag när jag lockas av nätporr? Det är exempel på frågor som jag kommer att beröra. Man hinner inte allt på en 30-minuters predikan, men ska försöka ta upp en del centrala frågor. Samkönade relationer kanske jag också snuddar vid.

Efter ett helt liv som pastor i Stockholm har jag samlat på mig många erfarenheter kring dessa frågor.

Som kristen är Bibeln, Guds ord, vägledning för lära och liv. Därför behöver man som kristen argumentera med utgångspunkt från bibeltexter för sina ståndpunkter i olika frågor. Den bristande kunskapen i Bibeln bland moderna kristna medför att många texter blir helt undermåliga ur biblisk synvinkel, texter som t.ex. publiceras i kristna pressen.

Följande artikel i ett aktuellt ämne av Nima Motallebzadeh  är exempel på något annat, en artikel som argumenterar för ståndpunkter med Bibeln som utgångspunkt. Utmärkt Nima! Artikeln är publicerad på the Gospel Coalition Nordens hemsida.

Utmärkt att USA-baserade Gospel Coalition har nu en nordisk underavdelning. Har ofta uppskattat texter som publicerats på Gospel Coalitions hemsida i USA.

Ett fasansfullt angrepp mot Israel senaste dagarna.

Man bör komma ihåg att den Hamas-regim som styr på Gazaremsan är en fascistisk islamistisk terrorregim. Minsta lilla opposition bland egna befolkningen kan straffas med döden omedelbart. Några allmänna val har inte hållits efter 2005 då befolkningen röstade fram Hamas, ett gigantiskt misstag av den palestinska befolkningen.

En orealistisk förhoppning är att en mer sansad och demokratisk regim tar över på Gazaremsan istället för Hamas.  Hamas har en ideologi som påminner om Hitlertyskland, som tur är har de inte samma ekonomiska och militära resurser som Hitler hade.

Det palestinska folket skulle gynnas väldigt mycket av att det var en demokratisk och civiliserad regim som styrde på Gazaremsan och som arbetade för ekonomiskt samarbete med Israel istället för att skicka raketer mot dem. Det är nog inte någon som tvivlar på att Israel skulle välkomna en sådan politisk helomvändning på Gazaremsan.

 

Har nåtts av kristen media under torsdagen att pingstledaren Daniel Alm avgår med omedelbar verkan. Det är tråkigt. Eftersom jag inte vet något om vad som ligger bakom kan jag inte alls kommentera saken. Jag känner ju Daniel sedan många år tillbaka.. Han bjöd in mig redan för många år sedan att medverka i Brunnsparkskyrkan i Tranås när han var pastor där. Det är närmare 20 år sedan. Daniel var ju vid den tiden delvis EFK-pastor. Det var första gången vi hade någon form av samarbete.

Skulle dock vilja lyfta fram några principer kring kristet ledarskap och trovärdighet.

Noterar med glädje att tidigare Hillsongledaren Brian Houston har blivit frikänd i rättegången i Australien där han anklagades för att undanhålla information om pappans pedofilövergrepp. Rätten friade honom. Han har dock dömts för rattfylleri och av Hillsong internt för olämpligt beteende mot kvinnor.

Trovärdighet och förtroende är det kapital man har som kristen ledare. Därför är det noga i 1 Tim 3 om kriterier, där gott anseende är viktigt, man ska bli församlingstjänare efter att ha blivit prövad och att det inte finns något att anföra mot en. Paulus skriver också att en församlingsledare måste vara oklanderlig. I brevet till Titus skriver Paulus, att en äldste ska vara fläckfri.

Så grundprincipen är att för att kunna fungera som kristen ledare ska det inte finnas allvarlig krtik mot vare sig livsstil, beteenden och lära, man ska uppfattas som fläckfri och oklanderlig och ha gott anseende även bland utomstående.

Kritik mot ledare kan dock inte föras fram hur som helst. Den kristna församlingen är ofta förföljd och kritiserad och motarbetad och lögner kan användas för att sätta stopp för kristna ledare.

Därför ska anklagelser tas seriöst och måste utredas. En oberoende utredning som Pingst nu tillsätter är en helt riktig åtgärd och enligt bibliska riktlinjer.

Paulus skriver till Timoteus att: ”Ta inte upp en anklagelse mot någon av de äldste om det inte finns två eller tre vittnen. 20 Dem som syndar inför alla ska du tillrättavisa inför alla så att även de andra tar varning.”

Detta förutsätter att det görs en opartisk utredning och det behövs mer än att ord står mot ord, det behövs vittnen som bekräftar anklagelsen, om den ska anses vara giltig. Om det är ord som står mot ord och det inte finns några vittnen, får man precis som i en vanlig domstol utgå från andra skäl och omständigheter som talar för eller emot, och trovärdighet i utsagor.

Det är viktigt att inte döma någon i förväg. En utredning måste få genomföras och komma fram till slutsatser.

I Pauli text i 1 Tim 5 finns också en annan princip, transparens och offentlighet. Dem som syndar inför alla ska du tillrättavisa inför alla. Det är avgörande att saker inte sopas under mattan när allvarlig kritik riktas mot kristna ledare.

Så summa summarum, kristna ledare måste kunna prövas och granskas, de får aldrig vara på en piedestal där de kan undgå kritisk granskning om det finns skäl att kritiskt granska saker man har sagt och gjort.

Men granskningen måste göras opartiskt och förutsättningslöst, och rättvist, och utföras av seriösa granskare. Ingen får dömas i förtid och på lösa grunder.

Några glimtar från mina senaste dagar. I fredags träffade jag en grupp pastorer för intressanta samtal. I fredags eftermiddag reste jag till Örebro och var där fredag kväll och hela lördagen. Varför då? För att vara med på Centerpartiets partistämma. Jag jobbar ju med analys av energi- och klimatpolitiken och Centerpartiets nya klimatprogram skulle fastställas vid denna stämma, så det hör till min konsultroll att vara med på ett sådant event. Noterade en ganska tydlig omsvängning i centerns syn på kärnkraften. Framförallt bland yngre centerpartister. Man ser nu kärnkraften som en viktig del i klimatpolitiken. Hade också intressanta samtal med centerns chefsstrateg och ekonomisk-politiske talesperson Martin Ådahl om möjliga regeringsbildningar efter valet 2026. I går söndag, var jag hos min hemförsamling Folkungakyrkan, där Tomas Dixon var gästpredikant. En mycket intressant predikan om Guds plan för judarna och hur vi som hednakristna kan engagera oss i detta. Tomas har skrivit flera böcker i detta ämne.

En av de stora ljuspunkterna på Östermalm ur andlig synvinkel, är det center som Ungdom med Uppgift har startat på Grev Turegatan. Gästade dem ikväll, de har öppna samlingar på måndagskvällar. Ett centrum i vår stadsdel för bön och tillbedjan. Och i morgon blir det styrelsemöte för Skandinaviska Teologiska Högskolan.

Och mycket viktigt. Var med barnbarnet Gabriella hela söndagen, först i Folkungakyrkan, sedan åkte vi till Tekniska Muséet där vi lekte i och utanför muséet under fyra timmar.

En av Bibelns höjdpunkter är Galaterbrevet 5 och Pauli skrivningar om köttets gärningar kontra Andens frukt. Paulus skriver så här i Gal. 5:16-24: ”16 Vad jag vill säga är detta: vandra i Anden, så gör ni inte vad köttet begär. 17 Köttet söker det som är emot Anden, och Anden söker det som är emot köttet. De två strider mot varandra så att ni inte kan göra det ni vill. 18 Men om ni leds av Anden står ni inte under lagen. 19 Köttets gärningar är uppenbara: sexuell omoral, orenhet, orgier, 20 avgudadyrkan, ockultism, fientlighet, gräl, avund, vredesutbrott, själviskhet, splittringar, irrläror✱, 21 illvilja, fylleri, vilda fester och annat sådant. Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt: de som lever så ska inte ärva Guds rike. 22 Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet✱, 23 mildhet, självbehärskning. Sådant är lagen inte emot. 24 De som tillhör Kristus Jesus har korsfäst sitt kött med dess lidelser och begär.

Andens frukt är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet, mildhet, självbehärskning.

Det är den karaktär som behöver prägla kristna ledare.

Det är enkelt att visa den frukten, karaktären, när allt går oss väl. När människor är snälla runt omkring oss, inte några kriser, vi som ledare upplever stöd och sympatier, kanske till och med applåder.

Men vi testas på allvar när vi blir kritiserade, förtalade, lurade, upplever motstånd i egna leden, när omständigheter är besvärliga.

Det är i de situationerna Andens frukt behöver visa sig, och det är i svåra situationer som verkligt ledarskap mejslas fram. Ledarskap är inte att kunna springa i nedförsbackar, det är att kunna ta sig fram i uppförsbackar. Ledarskap är inte att vara motiverad och glad när man känner ryggdunkningarna, det är att leva i och visa på Andens frukt när man blir misstrodd, förtalad och kritiserad.

Några sammanfattande omdömen efter 50 år i kristen tjänst och praktik av ledarskap.

Sitter nu i vår sommarstuga vid en havsvik utanför Skellefteå. Ägnar tre dagar att gå igenom regeringens budgetproposition och skriver sammanfattningar och analyser av innehållet åt mina klienter i näringslivet.

På söndag blir det predikan klockan 11.00 i det gamla bönhuset i Boviken 1 mil norr om Skellefteå. Välkommen om du finns i de bygderna.

Har följt upp mitt skrivande om Lewi Pethrus och Sven Lidman senaste veckorna. Bland annat haft ett ingående samtal med ett av Lewi Pethrus barnbarn. Mycket intressant samtal. Har även pratat med den gamle Pingstkännaren Ivar Lundgren. Även det ett mycket intressant samtal som gett ett vidare perspektiv. Lewi Pethrus och hans hustru Lydia fick nio barn, och dessa har totalt 40 barn som alltså är barnbarn till Lewi Pethrus. Trettio av dem är fortfarande i livet. Ett av Lewi Pethrus barn lever fortfarande, nämligen Lilian Pethrus, hans yngsta barn. Hon är nu 98 år och fortfarande pigg och aktiv. Vad jag förstår finns det en bra släktsammanhållning inom Pethrus-familjen, och barnbarn och barnbarnsbarn möts regelbundet. Det var dock bara ett av Lewi Pethrus barn som blev predikant inom pingströrelsen, Oliver Pethrus, äldst bland barnen. Han var pastor i Filadelfia en period på fyrtiotalet men flyttade för gott till USA i början av femtiotalet. Vad jag förstår har han inte varit verksam som pastor eller predikant i USA. Även sonen Ingemar Pethrus flyttade till USA och har sedan bott där i alla år.

Sven Lidman blev utesluten från Filadelfia, jag tror det var i april 1948. Från att ha varit landets främsta pingstpredikant blev han alltså drabbad av detta öde, efter 27 års intensivt samarbete med Lewi Pethrus och stort förtroendekapital i pingstförsamlingarna i hela Sverige. Han var sedan bannlyst under många år inom pingströrelsen. Vad jag förstår gjordes försök under Sten Gunnar Hedins tid som föreståndare i Filadelfia att återupprätta hedern för Sven Lidman och minnes av hans insatser. Bland annat medverkade en son till Sven Lidman, och en son till Lewi Pethrus, i Filadelfia för drygt 20 år sedan. Sonen hette också Sven Lidman och det var Knut Pethrus som var med från Pethrus-familjen. Under Hedins tid, och under mycket vänskapliga former.

Lidmanuteslutningen tycker jag är en av de värsta tragedierna i svensk kristenhet senaste 100 åren. Det var så uteslutningar användes på den tiden. Hallelujarop, bönebrus och hårda tag om vartannat. Det är tragiskt när konflikter inte kan hanteras bättre än så i kristna församlingar.

Jag tycker att Sven Lidmans minne behöver hedras och upprättas, han var förmodligen den främste predikant vi har haft i Sverige senaste 100 åren. Han bidrog något enormt till pingströrelsens framgångar och framsteg under 20-, 30- och 40-talet, tillsammans med Einar Ekberg, som också var en nationell ”superkändis” och som stod sida vid sida med Lewi Pethrus på Filadelfias plattform.

Bönenätverket Nationell bön har sin årliga konferens just nu i Citykyrkan i Stockholm under ledning av Marco Strömberg, Johnny Foglander med flera. Jag fick hoppa in som vikarie för den sjukskrivne Torbjörn Aronson och leda två bönepass, dels om abort, dels om sexualitet. Riktigt traditionella värdekonservativa frågor. Det är sällan man upplevt en så enhetlig och intensiv bön med äkta engagemang för Sverige, vår befolkning, och vår kristenhet.

När det gäller abortförbönen påminde jag om att Bibelns perspektiv är att det ofödda barnet har ett absolut människovärde. Gud verkar i det ofödda barnets liv, och kallar oss redan i moderlivet.

Jag påminde om att den kristna kyrkan varit livsbejakande från första början i opposition mot Romarrikets etiska värderingar, där oönskade barn gärna kunde sättas ut i skogen för att dö. Jag citerade reformatorn och den store teologen John Calvin som skrev om abort: ”fostret, fastän det finns inneslutet i moderns livmoder, är det ändå en människa, och det är ett förskräckligt brott att beröva dess liv, som det ännu inte har börjat åtnjuta. Det är värre att döda ett foster i livmodern än annan form av dödande, därför att det inte på något sätt kan skydda sig.”

Många moderna teologer jämställer abort med dödandet av ett barn. Prästen och teologen Dietrich Bonhoeffer som blev avrättad i ett nazistiskt koncentrationsläger hävdade att abort bör jämställas med mord.

Jag citerade den berömde teologen Karl Barth som hävdade: ””Det ofödda barnet är från början ett barn… det är en människa och inte ett ting, inte en del av moderns kropp… De som lever i barmhärtighet kommer alltid att vara böjda åt att vara barmhärtiga, speciellt gentemot en mänsklig varelse som är så beroende av andras barmhärtighet som det ofödda barnet”.

Med den här typen av citat blir man bannlyst av de flesta kristna aktiviteter i dagens kristenhet.

Vid bönepasset om sexualitet gav jag lite bakgrund om den sexuella revolutionen under sextiotalet och hur det har påverkat värderingarna. Omsvängningen från att se sex som en gudagiven gåva att hanteras varsamt inom ramen för det förbundstrogna äktenskapet mellan en man och en kvinna till en rättighet att utövas som man har lust till, så länge det inte skadar någon annan. Påminde om att det var ateisten Bertrand Russel som på global nivå införde idén om sambo, eller proväktenskap som han kallade det för. Den tanken var exotisk och marginell för 100 år sedan, idag är den något mindre marginell.