Arbetade tre dagar föregående helgen med Moderaternas partistämma i Norrköping.

Denna tillställning syftar ju till att mobilisera partiets aktiva inför kommande valrörelse och utmejsla den politik man ska gå till val på. Vid ett tillfälle gästade de tre andra allianspartiledarna stämman för att visa enighet och tro på en valseger 2014.

Notera att jag var inte där i rollen som politiker utan i rollen som statsvetare och politisk analytiker. Mitt jobb är att granska och analysera de politiska trenderna och försöka förutspå åt vilket håll politiken är på väg. Jag försöker ju ibland göra samma sak med kyrkliga, teologiska och frikyrkliga utvecklingen, men noterar att jag möter betydligt större uppskattning när jag gör samma sak i sekulära sammanhang.

Fick också bra tillfällen till samtal med ledande moderatpolitiker. Pratade bland annat med finansministern Anders Borg som var riktigt tydlig med mig när det gäller att uttrycka sin kristna tro och tro på Jesus. Har dessutom bjudit in Anders Borg som gäst till Folkungakyrkan, jag fick inte några klara besked om detta, men ett samtal har i varje fall påbörjats. Pratade också en stund med justitieministern Beatrice Ask som menade att drevet mot nyutnämnde arbetsmarknadsministern Elisabeth Svantesson var helt befängt, en synpunkt som också Maria Corazza Bildt, Carl Bildts hustru och EU-parlamentariker gav uttryck för. Fick också veta att statsminister Reinfeldt inte på något sätt visade vilja att släppa efter för mediedrevet mot Elisabeth. Jag fick också tillfälle att hälsa bland annat på Carl Bildt och nyutnämnde arbetsmarknadsministern Elisabeth Svantesson, dock inte Fredrik Reinfeldt som mest rörde sig på plattformen eller i slutna rum.

Det är positivt när olika partier släpper in aktiva kristna och medlemmar i olika församlingar i ledande politiska befattningar. Utnämningen av arbetsmarknadsministern är i det sammanhanget något mycket positivt.

Jag föddes på Lidköpings BB 22 oktober 1954. Min parhäst och kollega stridshingsten Alfred Nygren från Vargön har dagen till ära skickat ett videoklipp som jag inte kan annat än visa för bloggläsarna, det känns som en stark profetisk smörjelse, och jag vet att Alfred nu håller på och föder fram de nya New Wine-sångerna. ”Ingen kan blogga som han” sjunger han, man är riktigt rörd över denna broderskärlek och uppskattning, så det är verkligen en stor utmaning att bevara ödmjukheten när man lyssnar på Alfred.

Har nu några dagar när jag är helt bortkopplad från den kyrkliga världen. Har ikväll varit i Uppsala och hållit ett föredrag och besökt den anrika mer än 100 år gamla studentföreningen Heimdal och hållit ett föredrag över temat: ”Paradigmskiftet – när den sexliberala agendan slog igenom”. Det var en föreläsning med utgångspunkt i min doktorsavhandling från tidigt åttiotal, och jag försökte förklara för de förundrade studenterna hur radikalt värderingarna har förändrats i Sverige de senaste 50 åren i synen på abort, äktenskap, sexuell samlevnad, sexuell läggning m.m. Och att kyrkan lite långsamt 20 år efteråt anpassat sig efter utvecklingen.

Heimdal är en legendarisk Uppsalaförening, bland annat var Anders Borg ordförande där en gång i tiden, ännu längre tillbaka Gunnar Heckscher.

I morgon bitti reser jag till Norrköping för att under tre dagar jobba med moderaternas partistämma. Obs-jag är inte där som politiker, utan i min roll som statsvetare och politisk analytiker. Jag kommer att analysera debatt och trender inom moderaterna. Är bland annat bjuden på mingel med partiledningen på lördag. Ska se om jag lyckas bjuda in Anders Borg till Folkungakyrkan.

Jag skrev en ledare i Världen Idag igår där jag hävdar ett antal självklarheter för en evangelikal kristen. Jag refererar egentligen bara en artikel av prästen och doktoranden Wallerstein i Keryx. Som argumenterar för Bibelns ofelbarhet, gamla testamentets historiska tillförlitlighet, profetböckernas traditionella datering, Jesu respekt för GT:s historiska tillförlitlighet m.m.

Den kritik mot modern teologisk forskning jag nämner i artikeln, har ju nämnts ideligen i modern tid av evangelikala forskare, inte minst från Örebro missionsskola, i varje fall för 20 år sedan.

Märker att jag får ett antal tjuvnyp för denna artikel. Jag har tydligen inte begripit någonting av de debatter som varit om bibelsyn m.m.

Visst har jag tagit del av debatterna inte minst på denna blogg men har hittills inte mött ett enda vettigt argument för att inte tro på Gamla testamentets hållbarhet, enda argumentet har varit att citera vissa vetenskapsmän och deras teorier. Greger Anderssons slutsats var ju att han inte visste om Jona bok uttryckte något som hänt historiskt eller inte. Det är ju inte särskilt klargörande för oss noviser.

Min fråga är kort och gott, om man kallar sig för evangelikal kristen, vad är det för tokigt att tro att Adam och Eva har funnits, och även Noa, och Abraham m.fl. Och att Daniel och Jesaja profeterade in i framtiden. Är det något underminerande av tron, bibelrespekten, kyrkohistorien att tro detta, är det något hädande?

Eller vad är problemet? Finns det någon som kan förklara detta för en stackars novis som jag.

 

 

Som pastor tycker jag att det är viktigt att man rör sig en bra bit utanför kyrkan. Man måste åka ut på havet för att kunna fiska, församlingen är hamnen, där fångar man inte fisk.

Den här veckan kommer jag att jobba med Moderaternas partistämma i Norrköping och är bland annat inbjuden till mingel med Statsministern, finansministern och andra i partiledningen. Ska försöka ordna en inbjudan till någon av dem för utfrågning i Folkungakyrkan.

Jag ska också jobba med FN:s klimatkonferens i mitten av november, som blir i Warszawa denna gång.

Jag har också bokat in att vara assisterande barnvakt åt barnbarnet tre dagar i december. Hon är vid den tidpunkten nästan tre månader. Sedan kommer hon hem till morföräldrarna under jul- och nyårshelgerna. Det sistnämnda uppdraget känns känslomässigt allra mest intressant.

Det tycks vara en klassisk indelning mellan liberaler och konservativa när man följt diskussion om valet av ärkebiskop i Svenska Kyrkan.  Minst sagt radikalt av Eva Hamberg att hoppa av alla uppdrag och lämna Svenska Kyrkan.

De som uppfattas som konservativa, och som vill försvara kyrkans lära och moralpraktiker, det är intressant att notera med vilka känslomässiga invektiv de blir bemötta. Trospoliser t.ex. Men den etiketten kan man väl klistra på vem som helst som hävdar en konsekvent teologisk ståndpunkt.

Att biskopen i Stockholm Eva Brunne, inte vill prästviga personer som hävdar kyrkans traditionella hållning om äktenskapet, är hon då trospolis?

Skriver en ledare i Världen Idag som bygger på den Keryx-artikel som jag tog upp i mitt blogginlägg förra veckan.

Dagens Nyheter har en utmärkt ledare idag om förföljelsen mot de kristna runt om i världen. Man nämner om att kristna är utsatta i 139 länder, den i särklass mest förföljda gruppen i världen är kristna.

Höll en predikan om bön idag, i Folkungakyrkan. Här kommer mitt predikoutkast. Ge gärna feedback. Det är ju skrivit bara punktvis, så en del punkter utvecklas i den muntliga predikan. Vi börjar nu en bönevecka i Elimkyrkan/Folkungakyrkan.

1. Bön är livsnerven i det kristna livet, som andningen för det biologiska livet. Bön är pånyttfödelsens livstecken. Bön är att gå in i det allra heligaste, den intimaste gemenskapen med Herren själv. ”I kraft av Jesu blod kan vi frimodigt gå in i det allraheligaste”.  Heb. 10:19 Ps. 27:4 Ett har jag begärt av Herren, det längtar jag efter, att få bo i Herrens hus i alla mitt livs dagar för att se Herrens ljuvlighet och betrakta hans tempel”.  1 Mos. 5:24 Hanok vandrade med Gud.
2. Genom bön kan vi ständigt lasta av oss våra bekymmer och bördor. ”Låt oss därför frimodigt gå fram till nådens tron för att få barmhärtighet och finna nåd till hjälp i rätt tid.” Heb. 4:16 ”Gör er inga bekymmer för något utan låt Gud i allt få veta era önskningar genom åkallan och bön med tacksägelse”. Fil 4:16. ”Be oavbrutet och tacka Gud under alla livets förhållanden. Detta är Guds vilja med er i Kristus Jesus”. 1 Tess. 5:17
3. Bön är nyckeln till att ta emot från Gud. ”Ni har intet därför att ni inte ber”. Jak. 4:2 ”Bed och ni ska få. ” Luk. 11:9, ”Fadern ger vad gott är åt dem som ber honom”, Matt. 7:11, ”Om ni ber om något i mitt namn så ska jag göra det”. Joh. 14:14.
4. Hinder för bönesvar. 1 JOh. 3:22 ”Vadhelst vi ber om, det får vi av honom, eftersom vi håller hans bud och gör vad som är välbehagligt för honom”.  1 Petr. 3:7 – leva förståndigt tillsammans med hustrun, annars kan bönerna bli förhindrade. Mark. 11:25 – när vi står och ber, förlåt om ni har något emot någon. Jak. 1:6  bed i tro utan att tvivla. 2 Krön 7:14 ”men mitt folk som är uppkallat efter mitt namn, ödmjukar sig och ber och söker mitt ansikte och omvänder sig från sina onda vägar, då vill jag höra det från himlen och förlåta deras synd och skaffa läkedom åt deras land. Mina ögon ska nu vara öppna och mina öron lyssna till vad som beds på denna plats”. Hålla hans bud, göra det som är välbehagligt för Herren, leva förståndigt med hustrun, förlåta om vi har något emot någon, omvända oss från synd – öppnar upp för bönesvar.
5. Olika sorts bön. Be i Anden, be med förståndet. Lovsjunga i Anden, lovsjunga med förståndet. Tala i tungomål när jag ber. 1 Kor. 14;14,15 Lyfta händerna i bönen 1 Tim. 2:8. 1 Tim 2:1 – bön, åkallan, förbön och tacksägelse. Apg. 4:24 – ropade de endräktigt till Gud. Lovprisning, hyllar Gud för den han är. Tillbedjan, Joh. 4:23,24. Ps 33 – Jubla, lovprisa, tacka, sjung, spela vackert under jubelrop.
6. Vad innebär det att be i Jesu namn? Det står Jesu namn på checken när jag går till den himmelska banken. Står det bara mitt eget namn, får jag inte ut något. Jesus har obegränsade tillgångar. Nalkas Gud inte på grund av min egen förtjänst, på grund av Jesu förtjänst.
7. Jesu böneliv. Jesus är förebedjare även idag, Heb. 7:25. Kristus gick avsides för att bedja, när det var mycket att göra, inför viktiga beslut m.m. Matt. 14:23, Mark. 1:35, Luk. 9:18,28. Kunde be hela natten.
8. Vad gör man när man inte får bönesvar, inte hör Guds röst, Gud känns frånvarande. Det behövs en rannsakan enligt punkt 4. Men Bibeln talar också om att söka Guds ansikte, vänta på Gud, visa tålamod i bönen, det gäller när man inte får svar, inte hör. Bön är inte alltid snabba klipp. Hab. 2:1 – vaka i bönen, stå på min vaktpost, spana och se vad han ska tala till mig. Ps. 27:8 Söka Guds ansikte. Luk 18 – be enträget och uthålligt, även om det känns motigt.
9. Vara en bönemänniska, en Guds krigare. Bön handlar om andlig krigföring – Ef. 6:18. ”Mycket mäktig och verksam är en rättfärdig människas bön”. Jak 5:16. Joh 15:7 om ni förblir i mig och mina ord förblir i er, så bed om vad ni vill, och ni ska få det”.

Att läsa tidskriften Keryx är ljuv musik för oss som vill försvara bibeltro, bibelns ofelbarhet och historisk kristendom.

I senaste numret har prästen i Svenska kyrkan och doktoranden i gamla testamentets exegetik Karl-Henrik Wallerstein skrivit en utmärkt essä om ”En kritisk undersökning av bibelkritiken mot Gamla testamentet”.

Jag har artikeln som grund för min nästa ledare i Världen Idag, som jag skriver idag, och som kommer att publiceras på måndag, med all sannolikhet.

De argument som jag tidigare har försökt att föra fram på denna blogg presenterar Wallerstein på ett lysande sätt.

Han visar på ett bra sätt att bibelkritiken och den historisk-kritiska metoden är ett barn av sin tid, en följd av upplysningstänkandet och moderniteten. Människan blir centrum och inte Gud och inte uppenbarelsen.

Det handlar inte om vetenskap eller inte utan det handlar om vilken världsbild man utgår ifrån. Ett slutet naturalistiskt universum med ett slutet orsak-verkan-samband, eller ett öppet universum, och att det ingår i verklighetsbilden att det finns en Gud som talar och som uppenbarar sig i mänsklighetens historia.

Han visar att grundarna av den historiska-kritiska metoden insåg åt vilket håll det skulle gå med detta, vi kommer inte längre att tro på det som Bibeln säger. Wallerstein är dock sansad här och slänger inte ut alla barn med badvattnet. Vi kan använda denna typ av metoder om vi inser deras begränsningar och kritiskt granskar deras antaganden, då kan det vara en hjälp i att förstå den värld och kultur där Bibeln skrevs, till hjälp att tolka och förstå Bibeln.

Wallerstein hävdar att det är rationellt att tro på Bibelns ofelbarhet. Det räcker med antagandet att Jesus gjorde det, och att kyrkofärderna försvarar en sådan hållning.

De som hävdar Bibelns fel och brister och mänskliga begränsningar, de kan ju hävda att om de hittar ett fel i Bibeln så stämmer deras tes om Bibelns felbarhet. Det är inte logiskt enligt Wallerstein.

Wallerstein visar på ett bra sätt hur Jesus trodde på och erkänner historiciteten i de mest kontroversiella delarna av Gamla Testamentet. Han talar om Abraham som en person som faktiskt existerat. Liksom Noa, liksom händelsen med Sodom och Gomorra. Bland annat.

Han lyfter också fram argumenten med kyrkofäderna. Wallerstein citerar Augustinus som sade om bibelsyn och bibelkritik: ”Det mest förödande konsekvenser följer av tron att något falskt har hittats i de heliga böckerna. Om du bara en enda gång går med på att en utsaga är falsk i en så hög och helig auktoritet, kommer det inte att lämnas kvar en enda mening i dessa böcker som inte kan bortförklaras med hjälp av samma fatala tolkningsregel”.

Wallerstein tar upp om en debatt på 200-talet då en hednisk filosof vid namn Porfyrios kritiserade de kristna för sin tidiga datering av Danielsboken. Porfyrios hävdade att boken var skriven 167 f.kr., samma ståndpunkt som den moderna bibelkritiken har. Kyrkofadern Hieronymos gick i polemik mot Porfyrios och hävdade Danielsbokens äkthet och historiska tillförlitlighet. Den innehöll både profetior om Jesus och kommande händelser, tror man på profetiska uppenbarelsen är det inte några problem med den tidiga dateringen av Danielsboken. Det hävdade Hieronymos på 200-talet.

Det handlar även här om vilka antaganden man gör och vilken världsbild man har.

Gå in på www.keryx.nu så kan du läsa texten jag refererar till. Eller ännu bättre, maila Keryx och prenumerera på den.