Greger Andersson och Jona

För någon vecka sedan skrev jag ett blogginlägg där jag kritiskt granskade Greger Anderssons resonemang i en artikel om bibelboken Jona, en artikel som publicerades i Världen Idag för 1, 5 vecka sedan. Man hittar Gregers första artikel här. Mitt blogginlägg där jag problematiserade Gregers text hittar man här. Eftersom jag fick en hel del kritik för mitt blogginlägg skrev jag ett till blogginlägg, som inte i första hand var skrivet i polemik mot Greger, utan där jag försökte bemöta kritiken att det inte har någon större betydelse om Jona bok är historisk eller inte, vissa kritiker menade till och med att budskapet var tydligare om man inte läser Jona som historisk text. I det blogginlägget försvarade jag historiciteten med Jona bok och man hittar inlägget här. Sedan har Greger fått möjlighet att skriva ett svar i form av ett gästblogginlägg här på denna blogg och det inlägget hittar man här. Greger har dessutom skrivit en artikel till i Världen Idag där han bemöter invändningarna från Anders Gerdmar. Den artikeln hittar man här. Anders Gerdmar har också varit aktiv i debatten och skrivit ett gästblogginlägg på denna blogg som man hittar här, och två artiklar i Världen idag som man hittar här och här. Eftersom Gerdmar och jag har samma uppfattning i denna fråga så kommenterar jag inte det han har skrivit.

Dessutom har det varit massor av kommentarer på denna blogg, och på twitter.

Jag koncentrerar mig nu på att kommentera det Greger har skrivit som gästblogginlägg på denna blogg.

Innan jag kommenterar det Greger har skrivit vill jag bara kortfattat redogöra för vilka glasögon, tolkningsnycklar, perspektiv, som jag använder när jag läser en bok som Jona. Nu handlar de om de tolkningsnycklar jag själv är medveten om, det kan naturligtvis finnas en förförståelse vid läsningen av bibeltexten som jag är omedveten om.

Jag utgår ifrån att Bibeln är Guds ord. Det innefattar också Jona bok. Det innebär att jag tror att Gud talar genom bibeltexten. ”Hela skriften är utandad av Gud och nyttig till undervisning, till bestraffning, till upprättelse och till fostran i rättfärdighet”. ”Ty ingen profetia har burits fram genom någon människas vilja, utan ledda av den helige Ande har människor talat vad de fått från Gud”. Bibelns ord är helt sammankopplat med Jesu ord. ”Den som hör mina ord och gör efter dem…”, gå ut i hela världen ”lär dem att hålla allt jag har befallt er” – sade Jesus. Att älska Jesus innebär att man älskar hans ord och därmed älskar man Bibeln som innehåller hans ord. Bibeln kan därför inte bara läsas som en vanlig text. Det är Guds tilltal till mänskligheten, till kristna kyrkan och till mig som enskild troende och Jesu lärjunge. För lärjungen är förhållningssättet till Bibeln, inte kritisk ifrågasättande granskning (det innebär inte att vi inte får brottas med svåra frågor i Bibeln, det gör vi nog ständigt), utan att förstå och höra Guds röst, för att tillämpa det i mitt liv. Detta görs kollektivt i den kristna församlingen.

Denna inledning är självklar för många, men jag skriver detta, för bloggläsare som är ovana vid den kristnes förhållningssätt till Bibeln.

Men det är ju inte så enkelt. Bibeln är en mycket mångfascetterad bok, skriven för länge sedan under en lång tidsperiod, i en helt annan tid och kultur än vår. Hur ska den förstås, tillämpas och förkunnas idag? Och här kan vi kristna hamna i teologiska diskussioner och tolkningstvister om hur vi ska uppfatta Bibelordet.

En fråga som Greger tog upp i sin första artikel som föranledde mitt blogginlägg är hur man ska läsa Jona bok. Om man är överens om att det är Guds ord, och Guds vägledning i mitt liv, ska man betrakta boken som historia, att det skildrar något som faktiskt har hänt, eller ska man läsa boken symboliskt. Poängen är inte att presentera historiska fakta, poängen är att föra fram ett budskap kan det hävdas. Greger betonade den litterära hållningen till profeten Jona, på bekostnad av ett historiskt perspektiv, och att detta är fullt förenligt med en evangelikal bibelsyn.

Jag håller med honom om att det finns olika sorts texter i Bibeln. Det är knappast någon som ifrågasätter det. Alla texter gör inte anspråk på att beskriva något som faktiskt har hänt. Vissa bibeltexter kan uppfattas som symboliska, litterära, berättande. Jag håller också med honom om att vi inte alltid med tvärsäkerhet kan avgöra vad som är historia i Bibeln, eller inte, och att vi måste kunna resonera om det. Jag kan t.ex. inte avgöra om Jesu berättelse om den barmhärtige samariten är något som faktiskt har hänt, att Jesus återger historiska fakta, eller om det bara är en berättelse för att föra fram ett budskap. Och i det fallet tycker jag inte att det har någon betydelse om det är en berättelse eller om det är en historisk sanning. Jona bok är dock en annan typ av text, med tydliga historiska referenser, och framförallt att boken skildrar Guds ingripande i mänsklighetens historia.

Vi måste kunna resonera om statusen på Jonaboken, vad är bokens syfte och vad för sorts text är det. Här är jag och Greger överens.

Men här uttrycker han sig gåtfullt, jag tycker motsägelsefullt. Att jag tycker det, kan bero på att jag inte förstår vad han menar. Han skriver i blogginlägget så här: ”Jag argumenterade i mitt föredrag för att det finns goda skäl att inte se Jona bok som en historisk framställning. Detta uttryck betecknar då att bokens primära syfte inte verkar vara att ge oss korrekt information om partikulära personer och händelser.” Jag tolkar nog detta påstående som att Greger menar att det Jona bok skildrar troligen inte har hänt i verkligheten, det är en berättelse med ett budskap, men en oklar historisk förankring. Sedan skriver han några rader längre ned att han inte diskuterar historiciteten i Jona bok, han skriver: ”Det är, enligt mig, alltså en missuppfattning att tro att det vi debatterar är en historisk fråga.” Jag tycker här att han är motsägelsefull, han hävdar att Jona bok knappast har en historisk bakgrund, och samtidigt säger han att den historiska frågan inte är viktig, det är inte detta vi diskuterar. Här förstår jag inte riktigt vad Greger menar, men det kan bero på missförstånd från min sida. Han resonerar på liknande otydliga sätt i första artikeln i Världen Idag, han tar inte ställning till historiciteten, han tar ställning i genre-frågan. Men det ställningstagandet leder ju till att historiciteten inte blir viktig för Gregers del, genreställningstagandet leder till ett ställningstagande i frågan om historiciteten.

Jag är tveksam till Gregers beskrivning av en historisk läsning av Bibeln. I första artikeln framskymtar det att om man läser Jona bok historiskt, och faktiskt tror att det skildrar något som har hänt, då fokuserar man på fel frågor i boken. Jag har alltid läst Jona som en historisk text, men har alltid fokuserat budskapet i boken, jag har aldrig grubblat över vilken fisk som svalde Jona, hur detta faktiskt gick till, hur han kunde överleva. Det står inte i bibeltexten, och det är omöjligt för mig att spekulera i detta. Jag kan inte se det som bokens poäng. I blogginlägget problematiserar Greger de fyra evangelierna, att de ger fyra olika versioner, och kan inte vara historia i modern mening. Det låter i mina öron som en extremt modernistisk historiesyn. Bibelns historieskildring präglas ju att av att Gud använder människors ögonvittnesskildringar för att beskriva Guds gärningar i historien. Det ligger i sakens natur att olika ögonvittnen uppfattar saker och ting olika och fokuserar olika frågor och händelser i allt det som sades och hände genom Jesus. Att man har en historisk bibelsyn betyder ju inte att man tror att Bibeln är en manual med en massa detaljfakta.

Hur man än vrider och vänder på frågan tolkar jag Greger som att han inte anser att Jona bok innehåller historisk information. Här kommer jag alltså till en helt annan slutsats, där jag ingående argumenterar för Jona boks historicitet i mitt föregående blogginlägg.

Hur noga jag än läser dessa texter av Greger så kan jag inte se att han argumenterar för varför han gör denna bedömning. Det låter på Greger, och även från kommentarer av andra skolade i akademisk teologi, att detta låter näst intill som en självklarhet. Min argumentation för Jona historicitet upprepar jag inte här, det är ingående skildrat i mitt föregående blogginlägg.

Greger utvecklar sedan resonemanget och gör en distinktion mellan att läsa Jona litterärt, historiskt eller utifrån ett visst teologiskt perspektiv. Han menar att Gerdmar läser Jona från ett visst teologiskt perspektiv. Jag håller här med att det är nödvändiga distinktioner. Ska man läsa Jona historiskt måste det bygga på ett teologiskt perspektiv, där man utgår ifrån att den treenige Guden har och kan uppenbara sig i mänsklighetens historia, och att den treenige Guden inte är begränsad till naturlagarna. Så läser jag Jona. Gud talar till fisken, Gud ger order till fisken, det är naturligtvis fullständiga orimligheter ur ett allmänhistoriskt perspektiv. Tror man på en Gud som har uppenbarat sig i mänsklighetens historia, som kan göra under och som har skapat hela universum, blir dock den typen av berättelser inte irrationella, utan man kan utifrån sitt teologiska perspektiv hävda att detta faktiskt kan ha hänt.

Den typen av historisk-teologiskt antagande bör enligt min mening vara en given utgångspunkt för en evangelikal teolog.

Det behöver nog närmare redas ut vad som menas med historisk läsning av Jona, för att jag och Greger ska kunna förstå varandra. Och återigen, eftersom han inte tydligt redogör varför han föredrar en litterär läsning av Jona, som inte fokuserar historiciteten, är det svårt för mig att argumentera emot honom, däremot har jag alltså försökt argumentera för min egen ståndpunkt, till försvar för Jona historicitet.

Greger hävdar i slutet av artikeln att det finns inga evangelikala forskare som argumenterar för Jona historicitet. Här kan jag ju inte bemöta honom, eftersom jag inte läser denna typ av forskning, jag är i detta avseende endast en enkel bibelläsare och bibelutläggare, på nivån med söndagsskolbarnen och enkla gräsrotskristna som utan större bekymmer läser Jona bok som historisk text.

Hans påstående här låter dock osannolikt i mina öron. Två mycket duktiga amerikanska teologer jag gärna läser, Al Moehler chefsteolog inom amerikansk sydstatsbaptism och Wayne Grudem, som jag uppfattar som Vineyardrörelsens chefsteolog, båda tar Jona historicitet för givet. Den här frågan behöver nog redas ut ytterligare. Och återigen, varför avfärdas historiciteten.

Jag hoppas att det inte beror på att man har en teologisk utgångspunkt som säger, att den treenige Gud inte uppenbarar sig i mänsklighetens historia, griper in och gör under, och att detta är skildrat och beskrivet på ett sant och trovärdigt sätt i Bibeln. Det kan ju omöjligtvis vara argumentet för en evangelikal teolog, men vad är då argumentet för en evangelikal teolog  att avfärda Jona historicitet. Återigen, jag tycker inte att Greger ger något svar här.

Det finns en punkt i Gregers slutavsnitt som jag starkt sympatiserar med. Det är att teologer inte ska tala med dubbla tungor. Han vill visa integritet och resonera på samma sätt i akademin som i församlingsrörelsen. Här håller jag helt och hållet med.

Och det kanske är dessa dubbla tungor som skapar problemen för oss i den bibelläsande församlingsrörelsen, som inte ägnar oss åt akademisk teologi. Det skapar misstänksamhet i onödan. Jag vet att de dubbla tungorna förekommer och har stött på det, detta behöver redas ut.

Tror man inte att Jona bok är historisk, och tror man att Adam och Eva är en fiktiv berättelse som inte speglar en historisk sanning, bör man säga detta öppet, och redogöra för hur man resonerar. Och hur man kan få ihop detta med att kalla sig evangelikal kristen. Då har vi vanliga bibelläsande och bibeltolkande kristna något att förhålla sig till. Nu känns det mest som dimridåer, tacksam om Greger kan fortsätta att skingra dessa dimridåer.

Jag håller också helt och hållet med om att man tydligt bör redogöra för sina utgångspunkter och hur man resonerar i den här typen av ställningstaganden. Och det tycker jag inte Greger har gjort när det gäller Jona bok. Men det kan mycket väl bero på att det är två kortfattade texter av honom som jag nu kommenterar.

Jag har dock försökt i mina blogginlägg att redogöra för hur jag tänker och resonerar när jag läser Jona bok.

Det bygger på ett tydligt historisk-teologisk utgångspunkt. Jag försöker också följa den klassiska evangelikala mottot att ”låta skrift förklaras av skriften”.

Den historiska läsningen av Gamla Testamentet, där man kan hävda att Gud faktiskt har gjort under i historien, Gud har talat i historien, Gud har förändrat i historien när han använt mänskliga redskap, så läser Paulus och Jesus Gamla Testamentet, och så vill jag läsa Gamla Testamentet.

Därför läser jag Jona bok på det sätt jag gör.

 


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/mattlose/stefansward.se/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399
  • PeJohansson

    Ja lite vin har god effekt, för mycket har lett många till oanade höjder över marken.

  • PeJohansson

    Örebro inkl kvinnor, barn, tjänstefolk, slavar? Nineve inkl ?
    Var gick stadsgränsen, var Nineve uppbyggt på samma sätt som  Jeriko med stadsmur?

  • Isak Spjuth

    Dessutom kan man tillägga att det var Örebro Missionsskola som på 70-t var ledande med att föra in begreppet ”evangelikal” i den Svenska kristenheten. Ett begrepp som nu verkar bli allt mer kapat av de som snarast bör kallas fundamentalister (och då använder jag faktiskt inte detta begrepp nedvärderande utan bara klargörande eftersom det är den vedertagna beteckningen på den tolkningsskola som inte ser till textens syfte utan ”läser det som det står”).

  • PeJohansson

    I liknelsen om den barmhärtige samariern så framgår vart det bär med det förhållningssätt som den tidens auktoriserade skrifttolkare höll.

    Det var inte bara så att världen utanför  det teologiska etablissemanget led nöd som inte man ”hann med” att ägna sig åt,

    det var dessutom så att man hade nått en sådan teologisk akademisk markhöjd att man gick förbi den nödlidande om det inte innebar en fjäder i hatten att visa upp sig, tron bar endast i diskussionen, fruktan infann sig i verkligheten. 

  • Isak Spjuth

     Problemet är i så fall att du inte läser GT som Paulus gör (och flera av de andra författarna i NT med honom). Kalla det ”typologier”, ”allegorier” eller bara ”feltolkningar” men inte menar du att du läser GT så? (Men du kanske borde göra det eftersom du nu sätter så stor tilltro till hur kyrkan ”alltid” har läst Bibeln. Det var nämligen framför allt så man läste Bibeln långt fram i tiden, och som man fortfarande läser den i många av våra största kyrkosamfund).

  • http://erikolof.blogspot.com/ Erik O.

    Käre Jonas!

    Självklart accepterar jag att man tänker olika här, men det måste vara tillåtet att prata om utan att bli sedd som intolerant. Det bränns nu, så jag förstår att du ryggar. Klart det är en kompromiss att omtolka Bibeln utifrån sekulära idéer. Vad har du att säga som inte tål att delas med alla?

    Guds frid!

  • http://erikolof.blogspot.com/ Erik O.

    Att gå igenom en stad kan ju betyda att gå igenom varje del av den så att man har sett hela.

  • Jonasq

    Eh, inget. Orkar bara inte göra fler längre inlägg. Vad jag har att säga om de här sakerna har jag sagt i många sammanhang genom åren, så inget hemligt. Och det handlar inte om sekulära idéer.

  • Jonasq

    En viktig poäng detta, att ÖTH har varit spjutspetsen för evangelikal teologi i Sverige. Jag tror också att spänningen i den här diskussionen bland annat (inte bara) kan ses i ljuset fundamentalism-evangelikalism. Och fundamentalism är inte ett invektiv, det handlar om ett regelsystem, ett sätt att närma sig bibel, tro, vetenskap osv. John Stott listade i sin bok Essentials några kännetecken på fundamentalism som kan vara bra att påminna sig om:

    i. A general suspicion of scholarship and science,
    which sometimes degenerates into a thoroughgoing antintellectualism;

     

    ii. a mechanical view or ’dictation theory’ of biblical
    inspiration, with a consequent denial of the human, cultural element in
    scripture and therefore of the need for ’biblical criticism’ and careful
    hermeneutics;

     

    iii. a naive, almost superstitious, reverence for the
    Authorised version of the bible, warts and all, as if it were quasi-inspired,
    which leads to a neglect of textual criticism;

     

    iv. a literalistic interpretation of all scripture –
    every word as literal truth, leading to an insufficient recognition
    of the place of poetry, metaphor and symbol;

     

    v. a separatist ecclesiology, together with a blanket
    repudiation of the Ecumenical Movement and the World Council of Churches;

     

    vi. a cultural imprisonment, whose evil consequences
    have included racial prejudice and prosperity teaching;

     

    vii. a denial of social implications of the gospel,
    except for philanthropy and some extreme right-wing political concerns; and

     

    viii. an insistence on premillenial eschatology, with a
    rather dogmatic contemporary interpretation of prophecy, including an
    uncritical espousal of Zionism.

  • Sward

    Jonasq
    du är inne på ett viktigt spår här. Diskussionen förvirras av att det finns inte bra begrepp. t.ex. används ordet fundamentalism alltid som ett skällsord och klistras som en etikett på folk man inte gillar, och så tillskriver man dem vissa uppfattningar som de oftast inte har.  Det är bättre att diskutera konkret, vilka i en svensk kontext menar man är fundamentalister, och vilka uppfattningar är det dessa personer står för som man menar kännetecknar fundamentalismen. Även begreppen evangelikal och liberalteologisk är vida och diffusa begrepp. För EFK:s del är det akut att definiera vår teologiska grundsyn igen, vi är uppenbarligen inte alls överens längre om vad vi menar med evangelikal. Jag tar för givet att samfundsledningen tar initiativ för att reda ut dessa frågor.
    Kanske vi måste helt skrota begreppen liberal-evangelikal-fundamentalist, därför att det är begrepp som inte speglar dagens skiljelinjer.
    hälsar
    Stefan Swärd

  • Jonasq

    Jo, ligger nog mycket i det. Dock är det ju inget som hänt nu. Jag har haft ungefär samma grundsyn i de här frågorna i snart tjugo år. Och redovisat och undervisat detta i flera sammanhang.

  • http://erikolof.blogspot.com/ Erik O.

    Du behöver inte skriva något långt, jag har sett ett 50 min klipp som du gav mig. Han säger ju att vetenskapliga rön kan ge anledning att se över sin bibeltolkning, något jag håller med om. Det var precis vad uniformitarismen och evolutionsteorin gjorde, man fick anledning att se över hur man tolkade 1 Mos 1-11. Så långt inget konstigt. Sedan ser vi olika på vad som följde. Jag tycker att bibeltexten gör anspråk som inte harmoniserar med evolutionsteorin, men jag har ingen examen i teologi eller historia. Däremot är jag naturvetare och har läst in mig på evolutionsteorin och dess evidens, och min slutsats är att den bygger på sekulära idéer, något som N. T. Wright också säger i ett klipp. Jag utgår från att du håller med om att man ser annorlunda på 1 Mos 1-11 efter Darwin, men du håller väl inte med om att evolutionsteorin bygger på sekulära idéer. Det beror på att du inte granskat evidensen. Det organiserade måste ha en organisatör, det kan inte uppstå genom naturliga processer.

  • Jonasq

    Alltså, när man studerar genesis 1-11 utifrån textens egna förutsättningar och struktur så hamnar man inte i frågor som har att göra med evolution. Det gör man bara om man kommer till texten med frågor om hur världen skapades, själva processerna, jordens ålder osv. Men texten svarar inte på den typen av naturvetenskapliga frågor. Man kommer till texten med ett annat kunskapsintresse och ”tvingar” texten att svara på frågor som är främmande för den. Det är det största problemet med kreationisters tolkning av den bibliska förhistorien. 

    Även jag tror att ”det organiserade behöver en organisatör” och liknande tankar, men det är inte frågor som de bibliska texterna handlar om. Där är det ”I begynnelsen skapade Gud…”, alltså inga förklaringar hur detta är möjligt. Och i den mån denna text är polemisk, vilket jag tror att den är, så är det i relation till tidigare texter som innehåller skapelsemyter, som Gilgamesh-eposet, som är äldre än Genesis. Mot bakgrund av diverse hedniska föreställningar om skapelsen talar genesis om skapelsen. Alltså, texten ska inte läsas som en polemik med idéer och föreställningar som föddes några tusen år efter textens tillkomst. Det är genom att höra texten i sitt sammanhang den får sin mening, inte genom att läsa den mot bakgrund av främmande idéer och föreställningar.

    Ungefär så ser jag på frågan om evolution i relation till Genesis.

  • WO

    Jag som trodde ”fundamentalist” i kristen bemärkelse avsåg den rörelse som satte upp ”The Fundamentals” (nån form av dokument/bok) för typ 100 år sen som reaktion på vad de menade var en liberalism som de kände sig tvingade att stå upp emot. Inte att ”okritiskt läsa varje enskild bokstav utan reflektion, och utan kontexthänsyn”…så som ordet verkar användas numera av vissa.

    Pingst tex ansågs väl aldrig vara fundamentalistisk, men har fram till nu (eller fram till för 10-15 år sen) varit mkt konservativ i sin Bibelsyn.

    Konservativ verkar vara ett något bättre ord, för de som inte känner att det GA mfl för fram är en riktig väg att gå.

    Tex att snacka om Darwinismen som SANN vore för 10-20 år sen väldigt osannolikt, numera verkar detta vara vad många,  kanske till och med en stor minoritet (eller knapp majoritet???) verkar vilja tro på, och stå för. Åtminstone bland de lite yngre…

    Otroligt, och oerhört sorgligt.

  • http://erikolof.blogspot.com/ Erik O.

    1. Att bibeltexten inte svarar på frågor om vad som faktiskt hände i våra förfäders liv är en modern omtolkning till följd av idéer populariserade av Darwin.

    2. Dessa idéer saknar vetenskapligt stöd och bygger på epikureos idéer.

    3. Om du tror att det organiserade behöver en organisatör så tror du inte på evolutionsteorin.

  • Jonasq

    Jag ger upp. Ha en fin dag!

  • Westinbo

     Tack Erik för dina kloka ord. Och när Jonasq skriver ”Där är det ”I begynnelsen skapade Gud…”, alltså inga förklaringar hur detta är möjligt”. Kommer vi till pudelns kärna. Hur är det möjligt? Kanske därför att Gud är så mycket större än oss.

  • Isak Spjuth

     Det är sådana här ”förklaringar” som jag i en annan kommentar lite provokativt (men uppriktigt) kallade för ett intellektuellt självmord. De löser nämligen inte så många problem som de skapar. Dina förklaringar är nämligen fortfarande inte tillräckliga för att förklara de tre dagar det skulle ta att gå genom staden. Man går lätt 8 mil per dag (med raster osv. Helge Åkesson sägs ha gått betydligt längre per dag, för att göra en referens till vår egen historia) så kan du räkna själv (och det med kvinnor, barn, boskap och allt du vill). När du sedan har lyckats förklara hur Nineves få invånare utgjorde en stad större än dagens Sao Paulo kan du förklara varför arkeologerna/historikerna inte verkar känna till det anmärkningsvärda faktum att Nineve var världens genom tiderna största stad till ytan.

  • Isak Spjuth

     Är det på riktigt så du läser den Bibelversen? Wow… Om vi bara för tillfället utgår från att det går att läsa texten så på originalspråket (har inte tillgång till att kolla där jag är nu): tycker du som läsare verkligen att det känns som en klargörande och relevant info?

  • http://erikolof.blogspot.com/ Erik O.

    Självmål Isak. Det var du som började leta logiska fel i texten för att övertyga att den inte ger den typen av klargörande information.

  • Westinbo

     Isak, du kan knappast vet något om mina kunskaper i utvecklingsläran eller överhuvudtaget något annat. Men visst, jag tror att Gud har skapat universum och alla levande varelser. Men det tror jag inte på grund av några ovedersägliga vetenskapliga ”bevis” även om man kan komma långt med goda argument. Läs Hebreerbrevet 11: 3.

  • Isak Spjuth

     Gick lite väl fort där! 3 mil på 8 timmar brukar man räkna. Helge Åkeson (med ett s och alltså grundaren av Fribaptisterna) brukade enligt sina levnadstecknare i det egna samfundet gå 10 mil per dag…

  • Isak Spjuth

    Jag tror också att ”Gud har skapat universum och alla levande varelser”. Min poäng är att man inte behöver använda sig av ”utvecklingsläran” eller ”vetenskapliga ’bevis'” för att nedmontera skapelseberättelserna i Bibeln (och det kan vara värt att påpeka att det finns fler skapelseberättelser än de två i 1 Mos 1-2). Det kan man enkelt göra genom att jämföra dem med varandra! Detta visade Greger genom ett citat av Stefan Green i sin andra artikel och det var det, och endast det, som jag syftade på.

  • Isak Spjuth

     Just min poäng så hur missförstår vi varandra? Det är du, med din Bibelsyn, som behöver hitta ett rimligt svar på denna fråga, inte jag.

  • http://erikolof.blogspot.com/ Erik O.

    Jag har inte den bibelsynen du tror. Man måste inte vara professor för att läsa Bibeln, man kan läsa mellan raderna utifrån den erfarenhet man intuitivt får genom att läsa olika typer av berättelser.

  • Isak Spjuth

     Ah, nu förstår jag hur vi missförstår varandra. Du tänkte att det var mitt problem bara för att jag tog upp det. Sorry att det tog lite tid för mig att förstå…

    Som svar då:

    Jag letade inte efter problemet. Det var uppenbart i texten. Det borde det vara för alla uppmärksamma läsare. (Jag var också en fundamentalist i min läsning när jag var tonåring.) Dock menar jag som Greger att det är ett misstag att svara på den fråga som detta problem ställer. Det stör bara läsningen och är irrelevant för berättelsen och dess poäng. Det kan jag säga eftersom jag inte tror att texten är historia i morden bemärkelse. (För att komma ut ur garderoben skulle jag snarast jämföra stilen med vår tids skrönor, men givetvis då en kanoniserad skröna.) Om man menar att texten gör tydliga historiska anspråk måste man dock svara på denna fråga. (Genom att instinktivt försöka hitta en lösning på detta problem röjer du alltså också automatiskt ditt eget sätt att läsa texten. Såvida du inte gjorde det mer för samtalets skull än pga ett verkligt intresse, en hållning som jag i så fall respekterar fullt ut!) Det jag försökte göra var alltså att falsifiera en läsning som jag själv inte står för men som många här verkar omfamna. (Med andra ord demonstrerade jag bara det som Greger sa under Bibelsynsdagen genom att ge ett exempel.)

  • http://erikolof.blogspot.com/ Erik O.

    Ja det var för samtalets skull snarare än mitt eget intresse, även om jag inte håller med om att den typen av spekulationer skulle vara intellektuellt självmord. Nåväl, skönt att detta missförstånd är utrett.

    Frid!