Stefan Swärd

Allt mellan himmel och jord

Kära bloggläsare!

Här utvidgas debatten något genom att jag har erbjudit Anders Gerdmar att skriva ett gästblogginlägg. Anders är docent vid Uppsala Universitet i Nya Testamentets exegetik och ansvarig för teologiutbildningen vid Livets ords teologiska seminarium. Jag har också erbjudit Greger Andersson att skriva ett gästblogginlägg, men har ännu inte fått svar från Greger.

Här följer Anders Gerdmars text:

Bibeltro och väckelse

Någon frågade mig vid bibelsynsdagen i Örebro: ”Är det viktigt för dig att Jona är historisk”. I tonen låg en viss förvåning. Jag svarade: ”När jag vaknade i måndags morse tänkte jag ö h t inte på Jona, men när man börjat ifrågasätta Jonabokens historicitet blev det viktigt.”

Bibelns historiska grund är nödvändig i en inkarnatorisk, historiskt grundad tro som vår. Och just här fallerar i ett historiskt perspektiv alltid liberalteologi. Man extraherar en idéernas religion som lyfter från det historiska och blir levnadsvisdom, moral, socialt evangelium och kulturprotestantism. Detta är den moderna protestantismens historia. (Nu sa jag inte att det sociala är oviktigt, inte heller visdom, moral, eller kulturell påverkan, men de är sekundära följder av ett fullödigt evangelium.)

Mer än Jona

Ändå tycker jag det är olyckligt om debatten fastnar vid Jonafrågan. Det är, tycker jag, ganska tydligt att sådana som tillhör den liberalare evangelikala falangen inte ser några större problem med att man relativerar det historiska. Goldingday, som Greger Andersson citerar, gör det med både Jona och Daniel och som Greger antyder finns det en trend åt det hållet. Men om texternas ”anspråk”, vilket har varit Gregers point, har varit historiska börjar man röra sig på farlig mark. Hur historisk är Urberättelsen, som Greger bara snuddade vid, hur historiskt är Exodus? Goldingdays tanke är att historiciteten inte är viktig i t ex Jona eller Daniel. Jag kan inte se att hans argument håller.

1. Missa inte hur man ifrågasätter Nya testamentet

Som både NT-exeget och pastorsutbildare tycker jag det är ytterst viktigt hur man ser på Nya testamentet och dess historicitet.

Några exempel:

Det är ett stort problem att man inom exegetiken ifrågasätter Efesierbrevets och fyra andra paulusbrevs författarskap – för att inte tala om de katolska breven. Dessa kan faktiskt med goda vetenskapligt gångbara argument försvara och jag gör det gärna. Det återstår ju att bevisa att det är någon annan som skrivit det, det finns mängder av personligt material och många av de i forskningstraditionen använda argumenten kan ifrågasättas. Det har betydelse om författarargivelsen i Ef 1:1 är äkta eller om man tror att det är Paulus som böjer sina knän i Ef 3!

Vad händer med Johannes 3:16, kanske evangelikala kristnas huvudtext? Är det viktigt att det är ett äkta Jesusord? Det finns en uppenbar fara att Johannesevangeliet dras in i kvarnen när man i evangelikala sammanhang börjar ifrågasätta; det är i stort sett etablerat att man ser de långa talen som lagda i Jesu mun av den s k johannesförsamlingen. Att det fanns en sådan församling är emellertid obevisat och man har inga fristående bevis för att ifrågasätta Jesusorden i Joh. Bara att ”Jesus kan inte ha sagt detta”. Här finns det kompetent forskning som försvarar Johannesevangeliets autenticitet och sådant ska självklart ”evangelikal” exegetik ta fasta på.

Detta är bara ett par exempel (se utförligare resonemang på http://www.andersgerdmar.com), men det handlar om ett helt, större paradigm. Det har, som har sagts i debatten, med världsbild att göra. En fråga är t ex Jesu förutsägelse om förödelsens styggelse, parallell med Daniels: är det inte just att man ha svårt att acceptera det övernaturliga i profetia som hindrar exegeter att acceptera dessa som profetior?

 2. Se bibelsynsfrågan i pastoralt perspektiv

Bibelsynsfrågan är inte bara en akademisk fråga utan en pastoral. Vilket ord ska vi förkunna? Vilket bibelord kan vi säga till tröst i själavård eller sorgearbete? På vilka ord kan vi bygga våra församlingsplanteringar och väckelsearbetet? Är Matt 16:18 ett äkta Jesusord, att dödsrikets portar inte ska bli övermäktiga församlingen? En stor del av forskningen hävdar motsatsen… Än en gång är detta fött i en upplysningsteologi som inte kunde se kyrka, sakrament, synd och offer som en del av Jesu budskap. Han var ju den enkle vishetsläraren, inte den som skulle bygga en kyrka, tänkte man.

Med detta inlägg skulle jag alltså vilja sätta strålkastaren på de allra mest brännande frågorna, och på den som är mer än Jona. Jesus. Hans Ord, hans apostlars ord. Bibeltro och väckelse hör alltid ihop.

Anders Gerdmar

Anders Gerdmar är docent i Nya testamentet exegetik vid Uppsala universitet och ansvarig för teologiutbildningen vid Livets Ords Teologiska Seminarium.

  • http://www.facebook.com/people/Roger-Gustavsson/739650813 Roger Gustavsson

    Väl skrivet! Greger Andersson bekräftade under temadagen att en positionsförskjutning har ägt rum när det gäller synen på Gamla testamentet. Dock relativiserade han det genom att hävda att det i fallet Jona har genremässig relevans. Skulle han ha rätt (vilket mycket talar emot) förklarar det ändå inte de bekräftade positionsförskjutningar som gäller andra böcker som Jesaja eller Daniel. Här skulle det vara välgörande med en utveckling av Anderssons hållning. Germar har därför rätt i att frågan är större än bara den om Jona.

     

    Greger Anderssons litteraturvetenskapliga resonemang förutsätter att man inte kan låta skrift förklara skrift. Inte läsa GT i ljuset av NT. Men hela vår tro bygger på att NT är rätt tolkning av GT. (Nämligen om Jesus, densamme som bekräftar Jonas historicitet)

    Så en detalj. Förutom fisken, busken och Nineves omvändelse nämner Greger som ett problem att sjömännen på väg mot Tarsis gjorde upp eld mitt i stormen. Men det står det väl inget om? Offrandet, om det innebar eld, inträffade när stormen lagt sig. När man sitter i bänken och hör en professor blir man ändå osäker och tänker att det kanske står på annat sätt i den hebreiska grundtexten. Jag tänker mig att studenter också kan känna så inför en sådan lärarauktoritet.

  • UlrikaJansso
  • http://profiles.google.com/stig.melin.vasteras Stig Melin

    ”Det är ett stort problem att man inom exegetiken ifrågasätter Efesierbrevets och fyra andra paulusbrevs författarskap – för att inte tala om de katolska breven. Dessa kan faktiskt med goda vetenskapligt gångbara argument försvara och jag gör det gärna.”

    Vilka är de ”katolska” breven, och hur ser kopplingen till RKK ut?

  • Svenne

     En enkel sökning på google ger följande: De katolska breven är Jakobs brev, Första-Andra Petrusbreven, Judas
    brev och Första-Tredje Johannesbreven. De kallas så därför att de är menade till en större läsarkrets.

    Man kan inte se RKK riktigt överallt. ”Katolsk” betyder något annat också.

  • http://profiles.google.com/stig.melin.vasteras Stig Melin

    Så de bara kallas så därför att de är menade för en större läsekrets? Vilka brev är avsedda för en mindre läsekrets då?
    Vad betyder ”katolsk” mer då, än katolsk?

  • http://www.facebook.com/people/Roger-Gustavsson/739650813 Roger Gustavsson

    De katolska breven är ett samlingsnamn på Jakobs, Petrus, Judas och Johannes brev. Sju katolska brev i betydelsen allmänna, alltså brev som inte är riktade till en specifik församling. Kopplingen till RKK är alltså endast ordet katolsk, som i trosbekännelsernas ord ”helig allmännelig kyrka”. 

  • UlrikaJansso

    Jona 2:9
    ”De som håller sig till fåfängliga avgudar överger den nåd de fått”.  Slutcitat

    Tidslösa ord.

  • http://profiles.google.com/stig.melin.vasteras Stig Melin

    Anders Gerdmar blev inbjuden av Stefan Swärd för att styrka hans syn på Jona bok. Och han får också medhåll. Han har helt rätt när det gäller hans syn på historieciteten om Jona. Det behöver ingen tveka om.

    Sen leder han våra tankar åt ett helt annat håll genom att hänvisa till trovärdigheten i vissa bibelbrev, plus de katolska breven! Jag har varit bibelläsare i mer än femtio år, men här ser jag, helt plötsligt – det finns
    katolska brev!

    Kan det göras troligt, var det väl någon påve som författade dem också.

    Men snart förstår jag, det är ju i Livets ord Anders Gerdmar verkar som ansvarig för teologiutbildningen och där finns det numera ett intresse att tala katolicism i positiva termer.

    Det här är ett försök att försöka få bibeltexter att framstå som en produkt av katolskt tänkande. Jag har hört beteckningen pastoralbrev, sändebrev, och kanske något mer, men aldrig katolska brev.

    Nu gäller det några få brev, snart har väl hela bibeln ett katolskt ursprung.

  • http://www.facebook.com/people/Roger-Gustavsson/739650813 Roger Gustavsson

    Fantastiskt att du läst Bibeln i femtio år. Det är en bok som verkligen håller över tid! Däremot är du fel ute när det gäller Gerdmars användning av ordet katolsk när det gäller de katolska breven. Begreppet är vedertaget. Även Thoralf Gilbrant, en av pingstväckelsens tyngre teologer, använde det. Det har använts alltsedan fornkyrkans tid. Du hittar det t ex i Studiebibeln. En annan sak är att RKK anser sig ha haft en viktig roll i NT:s kanoniseringsprocess, men det kan du inte skylla på Gerdmar för :-)

  • Meonar

    Katolsk betyder allmän.

  • UlrikaJansso

     Vad betyder allmän?

  • http://profiles.google.com/stig.melin.vasteras Stig Melin

    Roger!
    Lite märkligt ändå att jag inte stött på uttrycket eftersom jag läst mycket av Thoralf Gilbrant och har alla fem Studiebibelbanden. Men jag tror dig på ditt ord. Det står väl i någon liten fotnot :-)  Kanske att det kom med på samma sätt i kanoniseringen av NT. En bidragande orsak till tolkningsproblem kan man anta.
    F.ö. Allt gott.

  • http://www.teologicafet.tk Andreas Engström

    Att breven till skillnad från till exempel Korintierbreven eller Rommarbrevet från början inte var riktade till någon enskild församling. I alla fall så återges inte en sådan adressering i de katolska/de allmänna breven. Därför kallas de allmänna, och katolsk är ”bara” ett finare ord för detsamma.

  • UlrikaJansso

    Utmärkt.
    Då är ordet katolsk inte detsamma som det katolska kyrkosystemet.

  • http://www.andersgerdmar.com/ Anders Gerdmar

    Tack för kommentarerna!
    Nu hamnade ju väldigt mycket på en detalj som inte alls var väsentlig för sammanhanget: uttrycket ”de katolska breven”. Odet ”katolsk” kommer av grek. kath holon som betyder ”i enlighet med helheten”. I detta fal används det för att säga breven är riktade till hela Kristi kropp. Visst kunde jag ha använt ett annat uttryck, t ex de allmänna breven, men de är lite luddigare.
    Vad säger ni om att diskutera saken nu :)?

  • Westinbo

     Det trettioåriga kriget tog slut men ordkriget om katoliker vs protestanter verkar aldrig ta slut. Och det verkar som att det är protestanterna som är mest heta på gröten nu till skillnad mot det trettioåriga kriget som ”katolikerna” initierade.  

  • kjell

    Bo

    (Friskt vågat igår, eller när spelades det in?)

  • Westinbo

     Jaså, du såg ”Vem vet bäst?” Själv vågade jag inte se programmet igår. Men det går i repris på lördag tror jag. Jag antar att jag fick några blackouts.

  • Westinbo

     Programmet spelades in 3/5. Tågresa , hotell och en solig dag i Göteborg fick jag på köpet.

  • kjell

    Det finns på svt play.
    Jag brukar kunna det mesta men 3 sek är kort tid 
    Men att svara rikets sal är svårt (eller möjligen i något annat sammanhang Jesu Kristi kyrka) känns fel eftersom jag inte tror att dom är varken det ena eller det andra!!! 

  • Andreas Holmberg

    Jag gillar ditt pastorala fokus, Anders – inte minst barn- och ungdomsledarna i våra församlingar måste vara väldigt förvirrade. Sedan länge har det ju varit rätt oklart även inom samfunden om de förmedlar en massa lärorika sagor under historisk täckmantel eller om det de berättar (bortsett från uppenbara liknelser som i Jesus´ fall) faktiskt har hänt. Tänkande barn lär fråga ibland. Vad säger vi? 

    Nej, det är inte alltid lätt, men om inte ens Jona bok – som är väldigt sympatisk och inte innehåller några gigantiska underverk förutom själva väckelsen då – är historisk, hur mycket av Gamla Testamentet är det i så fall?

  • http://www.andersgerdmar.com/ Anders Gerdmar

    Det är ju där skon klämmer. Och när bibelbruket slutar, naturlig konsekvens av att man ifrågasätter historiciteten.

  • wildwest63

    Underbart Anders Gerdmar! Igår var jag oerhört upprörd och hade svårt att somna efter att ha läst alla viktiga teologer, där det nästan verkar som om vanligt folk inte får läsa Bibeln utan att först inhämtat teologernas tillstånd och deras för-förklaringar.

    Efter de senaste debattrundorna förstår jag plötsligt den gamla pingströrelsens avoga inställning till teologiska akademiker, högskolor o akademiska bibelskolor. Istället för att leda kristna djupare in i förståelse av Bibeln så ägnar man sej åt förförelse, att tunna ut, att förflacka och till slut att förneka. Anders Gerdmar hör till dom härliga undantagen. Jag sover bättre inatt!

  • http://profiles.google.com/stig.melin.vasteras Stig Melin

    ”De katolska breven”, ja, de kallas så för att de är allmänna, säger man. Jag har inte förstått det förrän i dag. ”I enlighet med helheten”. Jag reagerar när någon promotar katolsk närvaro. Något jag närmare redovisar på min blogg:

    http://stig-melin.blogspot.se/

    Där tar jag upp betydligt allvarligare saker än en beteckning på vissa brev

  • Pingback: Domsöndagen « Gunnels plats i rymden()

  • http://twitter.com/davidwillgren David Willgren

    Inte i någon liten fotnot :). Utan i introduktionen till respektive brev. Tog en bild, finns på denna länk:

    https://twitter.com/davidwillgren/status/271526451512238080
    Frid!

  • http://profiles.google.com/stig.melin.vasteras Stig Melin

    Ett debattämne som fått fel fokus, enl. upphovsmannen, i det här fallet Anders Gerdmar, teologiprofessor på Livets ord skola. Han kom i sin artikel in på
    trovärdigheten i vissa skrifter i bibeln och använde i förbifarten ”katolska brev”. Jag fann anledning att ifrågasätta detta ordval, men finner att orden återfinns i vissa sammanhang, (inom parentes), i förbigående liksom. Jag blev informerad om detta av andra deltagare i debatten.

    Det har tom presenterats bildbevis att
    ordet existerar

    Det är intressant att Anders Gerdmar tycker att benämningen, katolska brev, tydligare uttrycker vad det handlar om, än allmänna brev.
    Jag tror inte ordvalet var en tillfällighet. Ordet katolsk återfinns inte i bibeln, endast i
    vissa kommentarer som ett ord, i det här sammanhanget, utan egentlig betydelse. Ledarskapet inom Livets ord vill gärna att det förknippas med Guds ord och med deras nya syn på företeelsen är det väl
    inget att säga om det.
    Vi bör vara medvetna om detta.

  • WO

    Så sant.  När det är sagt, och konstaterat, är det ändå väldigt bra det Anders G skrivit och uttryckt angående sakfrågan som avhandlas nu: den mkt starkt ändrade bibelsyn hos ledande lärare på ÖTH, som en del anat, andra inte haft en aning om. Nu har det kommit i dagsljuset mycket tydligt och det kan bara vara bra. Det var för väl att någon på samtalsdagen stod upp och vidhöll en ”konservativ” evangelikal bibelsyn, även om det är en sorg att AG också, fast på annat vis, är en som inför ”nya” (nygamla) idéer i frikyrkans värld. Tänker på det katolska i meningen ”RRK-tänk”, som är på G inom LO-sammanhanget.

    Slutsatsen är att man alltid får lov att ha ögonen öppna, vem man än läser eller lyssnar på. Det har väl aldrig varit på annat sätt, egentligen, men numera känns det avsevärt mer akut, ”man kan inte lita på någon”…nästan.

    Så mycket tveksamma saker vill in och röra om, eller rättare sagt röra till det, och det på ett trist vis, i kristenheten.
    (Inte för att det var perfekt innan…)

  • http://twitter.com/davidwillgren David Willgren

    Tack för ditt svar. 

    Jag håller med Gerdmar helt och hållet när han säger att diskussionen fått fel fokus, men så verkar kommentarsfältets verklighet se ut. Av den anledningen la jag upp bilden, dels för att visa dig att din teori om koppling till katolska kyrkan var ogrundad, och dels för att visa att du verkar ha läst din Gilbrant slarvigt. 

    Jag hade också kunnat säga att det verkligen inte är en tillfällighet att Gerdmar använder ordet, men att det inte är av de konspiratoriska anledningar du nämner, utan snarare på grund av att det är det ord som varenda bibelvetare använder när man talar om dessa brev. Och då talar jag inte bara om Sverige, utan även internationellt. Gerdmar använde alltså helt enkelt det gängse ordet, vilket innebär att din konspiratoriska tolkning alltså inte har någon som helst grund. Forskare, pastorer, präster, nytestamentliga exegeter världen över använder begreppet ”katolska brev” utbytbart med ”allmänna brev” oavsett vilken kyrkogren de tillhör och har absolut ingen dold agenda med det. Ord betyder flera olika saker. Jag skulle alltså uppskatta om du inte spekulerade så mycket, framför allt att du inte längre framhärdade i din felaktiga förståelse av begreppet ”katolsk” i detta sammanhang, och jag skulle också särskilt uppskatta om du inte framställde dina gissningar som tydliga fakta. T.ex. när du skriver att ordet katolsk förekommer ”endast i vissa kommentarer som ett ord, i det här sammanhanget, utan egentlige betydelse”. Där blir det tyvärr uppenbart att du tyvärr inte vet vad du talar om.

    Med förhoppning om att vi läser varandra välvilligt framöver.

    Frid
    David



Subscribe to Stefan Swärd