Vad sysslar jag med?

Här följer en kortare rapport om min livssituation och mina kristna engagemang.

Ni som läser min blogg vet att min höst präglades av sjukdomar. Först två månader med en intensiv bältros med intensiva smärtor dygnet runt, där läkarna ordinerade dubbel morfindosering för att mildra värken. (Sebastian Stakset tyckte det var så festligt att jag gick på morfin under en månad). Jag lyckades ta mig igenom detta. Då började coronan, och jag vårdades på St Göran med syrgas i åtta dagar. När jag kom hem från sjukhuset var jag så illa medfaren att jag knappt kunde gå. Så det har varit flera månader nu av att återfå kondition och livskrafter. Jag är nästan helt återställd, dock lite tröttare än vad jag var före coronan. Men nu är jag frisk. Jag tackar Herren för att han har gett mig ny hälsa och krafter.

På det privata familjeplanet är det mest spännande att fjärde barnbarnet kommer att födas om en dryg månad, på Ullevål i Oslo. Det är vår yngste son som kommer att få sitt första barn tillsammans med sin Martine. Det ser vi fram emot. Man hoppas bara att man ska få åka till Norge snart. Våra barnbarn i Bergen, Norge, har jag inte träffat sedan i augusti.

Lördag den 6 mars har vi nästa årsmöte i Svenska Evangeliska Alliansen. Jag kommer då att kliva av styrelsen och ordförandeuppdraget. Jag har varit engagerad i Svenska Evangeliska Alliansen i alla år, och varit ordförande – jag vet inte hur länge – men det är säkert 10 år. Man ska inte ha ett sådant här uppdrag för länge och det känns bra att lämna över till yngre förmågor. Jag kommer dock alltid fortsätta stötta SEA, det är ett mycket viktigt ekumeniskt organ i Sverige, för att förena kristna som har evangelikal bibeltro som en gemensam nämnare. Olof Edsinger sköter uppdraget som generalsekreterare på ett utmärkt sätt och vi har en mycket bra styrelse. SEA kommer att klara sig utmärkt utan mina aktiva insatser.

Ordförandeuppdrag i Sebastian Staksets organisation, Heart of Evangelism, tar nu mycket av min tid och kristna engagemang. Vi är inne i en spännande fas trots att coronan hindrar oss från att driva alla evangelisationskampanjer med fysiska möten. Just nu är mycket av fokus på att få igång vår behandlings- och omsorgshem i Östervåla, med yngre tjejer som målgrupp, och ett center i Stockholm där vi har rekryterat Kjell och Anki Karlsten från Frälsningsarmén som verksamhetsledare. Detta arbete kräver mirakler varje månad för att fungera, men det sker mirakler varje månad. Här är en bild på Sebbe:

Sebastian Stakset

Försörjningsmässigt har jag inte pensionerat mig utan driver vidare mitt konsultföretag där jag jobbar med politisk analys, med fokus på klimat- och energipolitik. Det är detta jag försörjer mig på.

Continue reading

Samtal med Josef Barkenbom om Trump och kristendom-politik

Nu har jag och pingstpastorn Josef Barkenbom mötts för en timmes samtal om Trump och kyrkan, kristendom och politik. Vi har uttryckt lite olika uppfattningar om dessa saker. Samtalet är bra för vi har båda möjligheter att närmare förklara våra respektive uppfattningar, och det framgår nog också ganska tydligt om vad vi är överens om och inte överens om. Vill du lyssna så kan du göra det här:

https://www.facebook.com/josefbarkenbom/posts/10159466731425016?notif_id=1613583936613830&notif_t=feedback_reaction_generic_tagged&ref=notif

Krönika i Dagen om abort

Idag publiceras min andra krönika i Dagen. Det är nog en låst text, tillgänglig för prenumeranter. Den handlar om abortfrågan. Redogör för den klassiskt kristna synen på aborter. Jämför svensk och amerikans abortpolitik. Och skriver att Pro Life gäller hela livet. Det sistnämnda handlar om att personer som profilerar sig genom att värna om de ofödda barnens rätt till liv, också måste ha en pro-life-helhetssyn. Som moder Teresa till exempel. Ingen kunde kritisera henne för att vara hycklare eller inte vara konsekvent pro-life-anhängare. Kyrkan har alltid varit pro life, det har innefattat engagemang för ofödda barnens rätt till liv men det har också inneburit att kristna kyrkan historiskt har gått i spetsen för att bygga upp sjukvården och främja läkemedel och läkemedelsforskning. Pro life förutsätter också en hög sexualmoral och ett värnande om det trogna livslånga äktenskapet, annars är det svårt att få ekvationen att gå ihop.

Här är en länk till artikeln. Den går att läsa, det kostar 10 kronor och då får man en femveckors digital prenumeration.

Jag pekar på att värderingarna i Sverige har förändrats dramatiskt i synen på aborter och ofödda barn. Den svenska synen är sammanfattningsvis, är man önskad, har man människovärde och rättsskydd. Är man inte önskad, har man inte människovärde och saknar rättsskydd. Det är en etisk relativisering av oerhörda mått. Det sorgliga är att dagens abortdebattörer tydligen inte har en aning om vilka värderingsförskjutningar som har inträffat. Mitt ständiga argument – så sent som 1964 var Socialdemokratiska kvinnoförbundet helt emot fri abort, man menade att det bara skulle bli en press på kvinnor att göra abort. Räkna upp alla invektiv och skällsord som idag används för personer som har en abortkritisk syn, och lägg dessa ord på Socialdemokratiska kvinnoförbundet årgång 1964.

USA har haft fri abort sedan 1973 och ingen republikansk president har ändrat på detta faktum. Under Trumps tid som president har flera amerikanska delstater infört världens mest liberala abortlagar, i praktiken fri abort fram till födseln.

Kristenheten och corona

Senaste tre månaderna har coronan varit ett ämne jag berört ett antal gånger. Pandemin och dess lösningar kommenteras ofta på olika sätt, inte minst från kristet håll.

  1. Den viktigaste frågan för oss kristna och för den kristna kyrkan är att be för, uppmuntra och stödja sjukvårdspersonalen. Många av dem är med i kristna kyrkor, och vi har där en direktkontakt. Att be för och visa engagemang  för alla de som är svårt sjuka är är det andra viktiga kristna uppdraget. Även där når vi många genom våra församlingar och i våra församlingar. Medmänskligheten och inte apokalyptiska spekulationer är den sunda kristna reaktionen.’ En särskilt omtanke bör gå till alla som har drabbats av svåra långtidsföljdverkningar med anledning av covid19.
  2. Är coronan ett tidstecken? Bibeln talar om att det ska bli pest på den ena platsen efter den andra i samband med Jesu tillkommelse i Lukas 21. Jag tror att denna coronaepidemi är ett tecken på Jesu tillkommelse. Vi har levt i den yttersta tiden i 2000 år. Bibeln säger i 1 Joh. 2:18 att de kristna som levde då för 2000 år sedan levde i den yttersta tiden, eller den sista tiden som Svenska folkbibeln översätter ordet. Kära barn, den sista tiden är här. Johannes skriver också ”Och liksom ni har hört att Antikrist ska komma, så har redan nu många antikrister trätt fram. Av det förstår vi att den sista tiden är här.” Det görs här en skillnad mellan många antikrister som har trätt fram och att en Antikrist ska komma. De antikrister de kämpade med i första kristna generationerna var de romerska kejsarna som förföljde den kristna kyrkan. Globala pandemier har inträffat regelbundet under den yttersta tiden, våra senaste 2000 år. Digerdöden på 1300-talet var allra värst. Koleraepideminerna på 1800-talet var fasansfulla, för att inte tala om Spanska sjukan 1918-20 som dödade fler än vad första världskriget gjorde. Allt detta är tidstecken som påminner oss vår utsatthet inför döden och våra totala beroende, allt pekar fram emot den Kristus som ska komma och rädda oss. Även coronan, som har varit lindrigare än tidigare epidemier, men som får tydligt globala konsekvenser. Jag tycker inte att det är fel att tala om ett tidstecken i allmän betydelse, det betyder dock inte att Jesus ska komma tillbaka inom några år. Det vet vi inte. Vi ska alltid vara redo att möta Jesus. Men coronan påminner oss om dödligheten i världen och vår utsatthet och att det bara är Jesus som kan rädda oss. Vi måste också bevara sans och besinning. Det var värre förr. Digerdöden dödade alla som blev smittade, och man räknar med att bortåt en tredjedel av hela världens befolkning dog i digerdöden på 1300-talet.
  3. Vi kristna står på helandets sida och livets sida. Kristus har kommit för att besegra döden. Därför praktiserar vi kristna alltid förbön för de sjuka. Det gäller också dem som drabbas av corona. Jag är väldigt tacksam för alla kristna som bad för mig när jag låg på sjukhus, drabbat av svår corona, och hade stora andningssvårigheter. Därför har också den kristna kyrkan alltid gått i spetsen för att bygga sjukhus och utveckla mediciner. Västerländska sjukvården har vuxit fram utifrån kyrkliga och kristna miljön. I missionsverksamhet i tredje världen ägnar vi oss kristna åt i stor utsträckning att bygga sjukhus och ge mediciner till de sjuka. Sjukvårdsforskning och läkemedelsforskning är i helandets tjänst och de ska vi kristna bejaka. Därför är det en god kristen etik att bejaka de mediciner och vaccinationer som tas fram för att bekämpa den dödliga sjukdomen covid19. Historiskt har det aldrig varit motsättningar mellan förbön för sjuka, att bygga upp och utveckla sjukvård och satsningar på läkemedelsforskning och läkemedelsutveckling. Som kristna har vi normalt sett inte någon anledning att problematisera sjukvård och läkemedel, det är en del av den kamp mot döden som den kristna kyrkan alltid har varit delaktig av. Har svårt att begripa eskatologiska spekulationer kopplat till läkemedel och läkemedelsforskning. Att vi kristna har skepsis mot läkemedel som bygger på aborterade substanser är dock helt logiskt och i enlighet med våra värderingar. Vad jag begriper finns det dock inte påtagliga sådana kopplingar när det gäller coronavaccin.
  4. Bibeln talar om smittspårning och smittskydd och karantän i 3 Mos. 13 och 14. Så det är inte något vi som kristna behöver vara främmande inför. Det är svåra avvägningar som myndigheterna står inför i hur mycket lockdown man ska göra, och vilka åtgärder som är effektiva för att hindra smittspridningen. Coronan har dock varit extremt smittsam så det har varit väldigt svårt att begränsa smittspridningen framförallt i Europa och Amerika. Asien har hittills klarat detta mycket bättre. I Europa har Norge och Finland klarat detta bättre än alla andra europeiska länder. Det kan också bero på att det är glesbefolkade länder i europas utkanter som saknar storstadsregioner annat än Oslo och Helsingforsområdena. Vi kristna ska vara noga med att följa restriktioner på smittskyddsområdet, jag ser dock inte någon anledning till varför kristna sammankomster ska hanteras striktare än andra miljöer, som t.ex. shoppingcentra och restauranger. Vi har större möjlighet att praktisera social distansering i en kyrka än i butiker, shoppingcentra och gatuträngsel. På mitt stora gym i centrala Stockholm får samtidigt vistas 240 personer, i en kyrka 8 personer. Vari består skillnaden?

Abortfrågan på agendan igen

Senaste dagarnas debatt visar återigen hur hopplöst svårt det är att diskutera och samtala om abortfrågan i Sverige. Moder Teresa skulle aldrig kunna väljas till ett enda politiskt uppdrag i vårt land.

Så fort någon problematiserar det minst lilla angående abort, eller yppar tanken om ofödda barnets människovärde och rättsskydd, blir det kalabalik. Sarah Havneraas var idag uppmärksammad på DN:s förstasida, liksom i TV-nyheterna ikväll där tydligen KD-ledningen inte ställde upp och Lennart Sacrédeus fick ta diskussionen med Åsa Lindhagen från regeringen. Sacredeus lyfte fram förtjänstfullt det tyska exemplet på att en modern västerländsk stat har med etiska överväganden i sin lagstiftning som även räknar med det ofödda barnets rättsskydd. Sacredeus nämnde även om USA:s delvis extrema lagstiftning. Man har fri abort från 1973 vilket inte har förändrats med Trump som president. Vissa delstater försöker driva en mer abortrestriktiv politik, men man får dock inte kriminalisera aborten. Vissa delstater har blivit extrema med att tillåta abort sent i graviditeten, Sacredeus nämnde om New York. Han lyfte fram även Kristdemokraternas medicin-etiska program där det finns riktigt bra formuleringar om ofödda barnets rätt till liv och människovärde, och att minska efterfrågan på aborter. Svenska riksdagen består av åtta abortliberala partier som alla vill ha fri abort till 18:e graviditetsveckan, Kristdemokraterna har dock ett medicinskt-etiskt program där det finns med seriösa etiska diskussioner i frågan.

För bortåt 10 år sedan skrev jag en artikel i Svenska Dagbladet att blåsippor har högre rättsskydd i Sverige än ofödda barn. Ni kan bara ana hur mycket skäll och glåpord jag fick för den formuleringen.

Den kristna kyrkan har i 2000 år försvarat det ofödda barnets människovärde. I romarriket för 2000 år sedan när kristna kyrkan växte fram, var skyddet för de ofödda och de nyfödda obefintligt. Kristendomen gav tillbaka människovärdet för de ofödda.

Diskussionen om Trump – nu höjer jag tonläget

Nu har Trump avgått och Biden tillträtt. Det har varit intensiv debatt även i Sverige om denne Trump. Gör här ett försök att utvärdera och sammanfatta hela diskussionen.

Jag tog avstånd från Trump redan för fyra år sedan, och menade att det var ett mycket olyckligt val som republikansk presidentkandidat. Bland annat genom några utförliga blogginlägg som man hittar här, här och här. Både av moraliska skäl, sedan var jag skeptisk till hans politik på flera områden. Hösten 2016 var debatten med bloggen Aletheia som motpart. Man får gå in och läsa länkarna om man vill läsa min ståndpunkt då, som jag tycker stämmer även idag, även om det har blivit värre än jag trodde 2016.

Det har blivit betydligt värre än jag kunde drömma om, om man ska väga in det som har hänt senaste månaderna. I en artikel i Dagen i november kritiserade jag den koppling till Trump som har varit utbredd i amerikansk kristenhet, en länk till artikeln här. Där Trumphyllningen nått religiösa dimensioner. Den kristna kyrkan får aldrig kopplas ihop med, en sekulär politisk ledare.

Den kristna hållningen till Trump kan delas in i fem olika grupper.

  1. De som är helt övertygade om att Trump är sänd av Gud och har ett viktigt uppdrag från Gud. Helt avgörande att han blir omvald, det är onda krafter som står emot honom. En extrem variant är att Trump är redskapet för att stå emot antikrist, den onda makt som Bibeln talar om och som enligt vissa bibeltolkningar ska träda fram i ändens tid. Uppfattningen är spridd i USA, inte minst inom delar av profetrörelsen. Även vissa i Sverige står för denna ståndpunkt. En amerikansk ledare som hör till denna grupp är Rick Joyner. Han predikade i den kyrka jag var pastor i på 90-talet, så detta ligger inte särskilt långt bort från oss. Runar Sögaard och Lars Enarson är svenska predikanter som uttryckt liknande denna uppfattning. Runar predikade i min kyrka flera gånger på nittiotalet, Enarson har jag haft att göra med sedan sjuttiotalet.
  2. En annan grupp är mycket Trumpvänliga men ger det inte profetiska apokalyptiska dimensioner. Det är inte någon katastrof att han inte blir vald, vi får gilla läget och be för den president som blir vald. Franklin Graham hör till denna grupp. Han har även gett sitt stöd till valfuskteorin, att det var på grund av valfusk som Trump förlorade valet. Stephen Strang som står för den ledande karismatiska tidningen Charisma hör till denna grupp, han har också gett stöd till valfuskteorin.
  3. En tredje grupp är mer nyanserad men är så kritisk mot Demokraterna att man anser att Trump är det bästa alternativet, trots att man erkänner att det finns en rad brister i hans karaktär och ledarskap. Det minst dåliga alternativet skulle man kunna kalla ståndpunkten för. Vissa betydande kristna ledare har stått för denna ståndpunkt, bland annat framstående teologer som Al Moehler och Wayne Grudem. Al Moehler har dock dragit öronen åt sig efter Capitol Hill-dramat.
  4. En fjärde grupp är opolitiska kristna. Man bryr sig inte. Vissa av dem tycker debatten är hysterisk och tycker att kristna som deltar i denna debatt endast splittrar och tar bort fokus från evangeliet. Vad jag begriper är en rad samfund i pingst-karismatiska fåran i USA hörande till denna grupp, man har hållit sig opolitiska och inte deltagit i denna politisering. De flesta kristna ledare i Sverige hör troligen till denna grupp då man inte sagt något i denna fråga, varken bu eller bä. Dock kan man ha en ståndpunkt privat som man inte uttrycker offentligt.
  5. En femte grupp är Trumpkritikerna. Jag själv hör till denna grupp. Vi tycker att det är olyckligt att den kristna kyrkan allierar sig för mycket med ett politiskt parti och en specifik politisk ledare. Vi är kritiska både mot Trumps moral och politik. I svensk kristenhet har det bl.a. varit jag själv och Micael Grenholm som tydligt artikulerat dessa ståndpunkter, men det finns betydligt fler. John Piper är en strikt bibeltroende evangelikal ledare som uttryckt denna ståndpunkt, det finns dock en rad kristna ledare i USA som är karismatiska och evangelikaler med denna ståndpunkt. Brian Zahnd är ett namn som kan nämnas. Många av oss som hör till grupp 5 vill helst höra till grupp 4 men upplever att vi inte kan hålla tyst när det så fullständigt spårar ur som det har gjort under Trump-eran.

Continue reading

Till alla bloggläsare

Det är många som läser min blogg sedan jag började blogga 2008. Vissa perioder har jag varit lite mindre aktiv som bloggare, vissa perioder mer aktiv. Sociala medier har dock ändrat karaktär sedan 2008. Nu skriver jag inlägg på bloggen men sprider dem via facebook och twitter, och det är där som alla kommentarer och all debatt blir, mycket marginellt här på bloggen. De som bara läser bloggen får intrycket av en mycket lugn tillvaro, men så är det inte. Trumpdebatten har nu skenat iväg och inläggen och kommentarerna är fler än vad jag hinner läsa. Jag försöker kika in och följa kommentarer här på bloggen också.

Bara så att ni vet hur läget. är.

Nu utmanar jag alla kristna Trumpvänner i Sverige

Trumpismen är utbredd i svensk kristenhet, framförallt i pingstkarismatiska kretsar. Och framförallt på gräsrotsnivå, det är få som uttrycker det offentligt. Ett offentligt uttryck för detta är kretsen kring Lars Enarson som berör väldigt många människor. Enarson har konsekvent drivit sitt Trumpstöd hela tiden, och räknar med att all kritik och motstånd mot Trump är attacker från djävulen, han tolkar säkert senaste dagarnas händelser på det sättet. Enarson menar att jag är falsk profet eftersom jag inte inser att Trump är sänd av Gud.

Pingstpastorn Josef Barkenboms facebooksida har varit ett annat exempel, och granskar man den närmare och granskar likes och kommentarer, så ser man en större spridning av tankegångarna. Jag noterade att Josef även markerade gilla på Annette Anders text om att det var vänsterextremister som invaderade Capitol Hill. Annette Anders facebooksida är ett annat exempel där man ser många Trumpvänner i Sverige tryckas likes och kommentarer. Hon vill tydligen inte ha någon debatt så hon har stängt ner inlägget när jag ställde frågor om vänsterinvasionen på Capitol Hill. Det finns säkert fler facebooksidor som speglar detta men dessa två har en bredare läsekrets.

Det finns ett stöd för Trump i förebedjarrörelsen, men eftersom inte något markerats offentligt vill jag inte nämna namn. Tidningen Världen Idag har även på redaktionell plats drivit en mycket Trumpvänlig linje i fyra år och Carin Stenströms ledare direkt efter presidentvalet var nog det mest Trumpvänliga som publicerats i svensk borgerlig press efter valet. Jag avgick som ledarskribent för Världen Idag ett par veckor efter det, kan noteras.

Jag vill nu utmana och uppmana alla kristna Trumpvänner att läsa riksdagsmannen Tuve Skånbergs inlägg. Ni lyssnar inte på mig, det vet jag, men ni kan väl ändå lyssna på Tuve. Han är en av de mest respekterade kristna politikerna i Sverige och har kompakt stöd i hela den bibeltrogna karismatiska delen av svensk kristenhet. Läs hans inlägg nedan och begrunda:

 

https://www.facebook.com/tuve.skanberg/posts/10158818741884705

Några frågor till kristna trumpister om vad som hände på Capitol Hill

Frågan om Trump och Trumpismen berör och engagerar. För min del tog jag avstånd från Trump redan 2016 både av moraliska skäl men också utifrån tveksamhet inför hans politik och sättet att vara politiker. I min artikel i Dagen direkt efter presidentvalet 2020 tog jag avstånd från det jag kallade kristen Trumpismen. Kristna som har gjort stödet till Trump till en del av sitt kristna liv och teologi. Den rörelsen är utbredd i USA men finns även i Sverige. Jag tror att bara Jesus är vår Herre, inte kejsaren. Oavsett om kejsaren kallas för president eller statsminister. Vårt hopp står till Kristus, och enbart Kristus, inte en viss politisk ledare. Den kristna Trumpismen är uttryck för en politisering av kristendomen och kristna kyrkan som jag inte har sett under min livstid. Vi hade den kristna vänstern i slutet av sextiotalet och början av sjuttiotalet där Marx och Mao var viktigare än Bibeln för vissa kristna, men det berörde ändå begränsade grupper av kristna. Framförallt hade det inte någon spridning bland pingstvänner, karismatiker och konservativt bibeltroende kristna, de kretsar där trumpismen har störst spridning.

Hur påverkas kristna Trumpismen av det som har hänt senaste dygnet? En grundbult i Trumpismen just nu är tron på att presidentvalet är riggat och stulet. Det är en kamp mellan det onda som framförallt är demokraterna, och det goda som representeras av Trump. Man tror på det Trump säger, oavsett vad valmyndigheterna har fastställt och vad domstolarna har kommit fram till. Valresultatet  har nu också godkänts av amerikanska kongressen. Trump menar att valmyndigheterna, domstolarna, media och amerikanska kongressen har fel. Så tror kristna Trumpisterna också. Ledaren för Billy Grahams organisation, Franklin Graham, son till Billy, han hör inte till de extrema Trumpisterna. Men han sade i en intervju så sent som för en vecka sedan att han helt delar Trumps uppfattning om valutgången, att valet är riggat och stulet.

Det finns inte någon seriös person som ger sitt stöd till stormningen av Capitol Hill. Den enda jag har hört göra detta är Trump själv, han uttalade sig mycket förstående om ligisterna i onsdags, och sade att han älskade dem och hade förståelse för deras reaktioner. En dag senare uttrycker han sig mer kritiskt om stormningen.

En tes som verkar ha ett genomslag bland kristna Trumpister är att stormningen av Capitol Hill genomfördes av den vänsterextrema gruppen Antifa, som infiltrerat bland Trumpanhängarna. Mario Murillo för fram den tesen i sitt blogginlägg som jag publicerat på min blogg, jag såg en uppgift om att Eric Metaxas för fram samma sak. Metaxas är av de ledande kristna trumpisterna. Kristna musikern med rötter i Sverige, Annette Anders, för fram samma tankegång på sin facebooksida, en sida som många svenska kristna Trumpvänner läser. Annette Anders är uppenbart en stor Trumpentusiast. Här förs det fram på hennes facebooksida att stormningen av Capitol Hill är en vänsterkomplott, länken är här.

Jag hittar i varje fall tre svenska pingstpastorer bland de som uttryckt sitt gillande över detta facebookinlägg. Med tanke på hur många gillainlägg som bara detta facebookinlägg har fått så kan man bara ana hur spridd den kristna trumpismen är i Sverige.

Kristna trumpister menar att Trump är fredlig, det är fake news att Trump uppviglar till skadegörelse och provokationer. I det tal Trump höll till sina supporters innan stormningen av Capitol Hill, där han uppmanade dem att gå i riktning mot Capitol Hill, och i sitt tal använde han orden fight eller fighting mer än 20 gånger. Att hävda att talet var så fredsvänligt är obegripligt. Min fråga till de kristna Trumpisterna som vill avfärda Trumps ansvar för det som hände på Capitol Hill är följande:

  1. Varför har flera av ministrarna i hans kabinett avgått sedan i onsdags och skyllt på Trump för det som hände i Capitol Hill. Borde inte de ha insyn i frågan, de har hört till Trumps närmaste medarbetare. Deras avgång kan väl knappast skyllas på inflytande från fake news?
  2. Varför har ledande republikaner som stöttat Trump i fyra år anklagat Trump för det som hände, bland annat republikanernas ledare i kongressen McConell, han har varit en av Trumps trognaste vapendragare under fyra år. Han kan väl inte ha blivit förförd av CNN och fake news?
  3. Om det var Antifa som infiltrerade och angrep Capitol Hill, varför tog då inte Trump tydligt avstånd från hela aktionen redan i onsdags. Varför skickade han inte omedelbart dit National Guard? Han har som president yttersta ansvaret för situationen. Varför sade han i sitt tal att han älskade dem och förstod deras reaktion. Eller hade Trump inte en susning om vad som hände, och hade inte någon koll alls på situationen? Menar man att Trump inte kan skilja på högerextremister och vänsterextremister? Mystiskt.
  4. Ett antal personer som invaderade Capitol Hill har gripits och en hel del personer har identifierats. En rad ledande personer inom amerikansk högerextremism finns bland dem som invaderade Capitol Hill. Menar man att dessa välkända högerextremister har börjat samarbeta med vänsterextremisterna? Också väldigt mystiskt. Vad finns det för belägg för denna tes. Då har man ju lyckats grundlura Trump, hans regering och de ledande republikanerna i kongressen, ingen av dem har ju gett en sådan förklaring.
  5. Världsledarna har tagit avstånd från händelserna på Capitol Hill och gett Trump skulden för det som har inträffat. Vi har ingen anledning att bry oss om att diktaturernas ledare säger sådana saker, som Putin, Kinas ledare, Venezuelas ledare. Men att Storbritanniens premiärminister Boris Johnson lägger hela skulden och ansvaret på det som har inträffat på Trump, är han också vilseledd och bedragen av Fake news. Hur ska man förklara den saken.

Det här skulle jag vilja att de kristna trumpisterna klarar ut för mig.