Har kortfattat i intervjuer med Dagen och Världen Idag kommenterat att Brian Zahnd bjuds in till Torpkonferensen. Bakgrunden var ett kort blogginlägg jag skrev om saken. En ytterligare bakgrund var samtal med bekymrade EFK-pastorer under New Wine-konferensen i Huskvarna i mars där man pekade på tveksamheter inför Zahnd.

Här följer en lite mer ingående analys av Zahnds bok ” A sinner in the hands of a loving God”. Det här inlägget är del 1 och har fokus på Zahnds bibelsyn. Jag återkommer med flera ytterligare inlägg. Då kommer jag att ta upp om försoningsläran, synen på eviga straff och Gudsbilden.

1. Zahnds utgångspunkt är Jonathan Edwards berömda väckelsepredikan från 1700-talet om Guds vrede över synd och syndare. Den kritik som sedan levereras i boken har Edwards som grund. Min erfarenhet är dock att moderna predikanter både i USA och i Sverige inte alls lyfter fram frågor om syndens allvar, Guds vrede över synden, Guds helighet och varnar för helvetet. Jag skrev boken ”Efter detta” som kom ut 2011 och då var min utgångspunkt att det är alldeles för tyst i modern kristenhet om himmel och helvete och Jesu varning om att gå evigt förlorad. Mycket himmel i modern förkunnelse, men knappt något helvete. Jag följer amerikansk kristenhet ganska noga, och har svårt att begripa vilka strömningar i amerikansk kristenhet som Zahnd tänker på när han varnar för överdriven helvetesförkunnelse, Jonathan Edwards har nog mycket få moderna efterföljare. Tydligen har Zahnd själv varit en sådan helvetesförkunnare när han var yngre enligt honom själv, men han borde nog redan då ha varit en ganska udda figur i amerikansk kristenhet.
2. Zahnd varnar alltså för extrem domedags- och helvetesförkunnelse. Även om det förekom på 1700-talet så har jag i varje fall, inte hört i stort sett något av det i modern tid. Jag lyfte frågorna i boken ”Efter detta”, och de tankarna har jag haft med i enstaka predikningar. Per-Axel Sverker, tidigare ansvarig för systematisk teologi på Örebro missionsskola, har längre tillbaka i tiden hållit utmärkta föredrag som berört ämnet. Men det har varit väldigt tyst, kan inte minnas en enda predikan från allt jag varit med om under 40 år i Örebromissionen/EFK, inom New Wine förekommer det inte, har inte hört det inom Trosrörelsen heller, har inte hört talas om det inom Pingströrelsen i modern tid. Det är möjligt att jag har missat en del här, jag har självklart inte koll på allt som predikas. Men min slutsats är total motsats i förhållande till Zahnd, det är alldeles för tyst om allvaret och om varför Jesus varnade för att vi kan gå evigt förlorade.
3. Zahnd polemiserar kraftfullt mot helvetesförkunnelsen: ”God is not a sadistic monster who abhors sinners and dangles them over a fiery pit”, skriver han. ”This is why I deeply reject the horrid distortion of God given to us in the angry God motifs”. Den typen av formuleringar använder han i boken. Frågan är bara vem han kritiserar. Jag har alltså inte mött sådan förkunnelse varken i Sverige eller USA. Någon eldig Maranatapredikant på 60-talet kan ha varit i närheten av Zahnds karikatyrer – det är det enda jag kan minnas från min totala livserfarenhet. Om Zahnd själv var en sådan extrem helvetespredikant när han var ung, bör ju boken främst tolkas som någon sorts intern uppgörelse med sig själv. Kanske också en uppgörelse med vissa bibeltexter med stark betoning på Guds dom och vrede. Helvetespredikanter finns i dagens USA, men min bedömning är att det är mycket marginellt fenomen.
4. Den enda helvetesförkunnaren i EFK jag kan komma på, är nog jag själv, och genom boken ”Efter detta”, men tycker nog att jag är långt från det som Zahnd kritiserar.  Det är möjligt att det finns fler exempel, men det känner jag inte till.
5. Zahnd kommer sedan in på bibelsynen. Här hänger jag inte med i svängarna. Han skriver att ”the Bible itself is not a perfect picture of God, but it does point us to the One who is. It is impossible to make the Old Testament univocal. The Old Testament is a chorus of voices, and they are not always in perfect harmony. The Old Testament is often a theological debate with both sides making their case.” Zahnd skriver vidare att ”what we find in the Old Testament is a progression of revelation. The Old Testament begins with a primitiva assumption that God requires ritual sacrifice but eventually moves away from that position”. Zahnd skriver vidare att ”the Bible is not the perfect revelation om God, Jesus is. Jesus is the only perfect theology. Perfect theology is not a system of theology, perfect theology is a person.””
6. Tycker nog att detta låter som gammal liberalteologisk skåpmat. Bibeln innehåller en blandning av människors ord och uppfattningar om Gud, ibland blandat med Guds ord och uppenbarelse enligt Zahnd. Att Bibeln är motsägelsefull, innehåller ett antal felaktigheter, och att den inte alls är logiskt konsistent hävdar Zahnd. Bibeln innehåller olika budskap som motsäger varandra. Bibeln innehåller dessutom moraliskt tveksamma delar. Och inte bara moraliskt tveksamma, även moraliskt vidriga delar. Zahnd är kraftigt avståndstagande från vissa bibeltexter. Det är ett liberalteologiskt perspektiv, inte ett evangelikalt.
7. En slutsats är att Bibeln ger inte någon perfekt och sann uppenbarelse om vem Gud är, den uppenbarelsen möter oss endast i Nya testamentet och i personen Jesus. Den här typen av resonemang upprepas i flera kapitel i boken. Zahnd menar att han har en hög bibelsyn. Jesus är den perfekta teologin, inte en bok. Det låter ju fromt men frågan är vad det betyder i praktiken. Den enda kunskap vi har om Jesus står i Bibeln. Den enda kunskap vi har om Jesu ord och undervisning är de redogörelser Bibeln ger angående vad Jesus har sagt. Bibeln är inte högsta auktoriteten enligt Zahnd. Det är Jesus. Men vad innebär detta i praktiken? Det är bara genom Bibeln vi vet något om Gud, och vet något om Jesus, och vet något om vad Jesus har sagt.
8. Enda sättet att få fram denna distinktion mellan Bibeln som något felbart, och Jesus som den högsta uppenbarelsen, är att hävda att Bibeln inte är Guds ord. Den är en blandning mellan mänskligt och gudomligt. Zahnd tar upp gamla testamentets offertjänst som ett exempel, på mänskliga och felaktiga inslag i Bibeln. För mig är det obegriplig teologi. Offertjänsten målas ju ut i ett antal texter i NT som en förebild på Kristi offer, se Guds lamm som tar bort världens synd. Att det finns texter i Gamla testamentet som problematiserar offertjänsten som BZ betonar, har ju all systematisk teologi i 2000 år tolkat som balanserande texter, för att vissa att offertjänsten måste förenas med hjärtats tro och heligt liv. BZ ser det som motsägelser i Bibeln.
9. BZ skriver ”if we want to make the Bible our final authority, which is an act of idolatry”. En evangelikal skulle aldrig uttrycka sig på detta sätt. Bibeln ska inte vara vår yttersta auktoritet säger BZ. Men vad ska då vara vår yttersta auktoritet? De evangelikala församlingarna i hela världen betonar att Bibeln är deras yttersta rättesnöre för lära och liv. Vi som har Bibeln som yttersta auktoritet, därför det är bara genom Bibeln vi kan få en sann kunskap om Gud och om Jesus, vi kallas av BZ som avgudadyrkare. Att kalla oss bibeltroende för avgudadyrkare, detta är kvalificerad heresi och blasfemi.
10. En evangelikal bibelläsare försöker ju tolka bibeln som en helhet, där olika bibeltexter kan balansera varandra. Man hittar balanseringar i Skriften, inte motsägelser och felaktigheter. Den evangelikale bibelläsaren ser skriften som helig och sann i allt den påstår. Läser Bibeln med ödmjukhet och försöker förstå, men allt kan vi inte förstå med våra begränsade själsförmögenheter. Att läsa Bibeln kristocentriskt är en självklarhet för evangelikalen, och GT:s texter tolkas utifrån detta kristocentriska perspektiv. Att tolka GT utifrån nya förbundets perspektiv är en självklarhet. BZ går dock mycket längre än så när han skriver att gamla testamentet rymmer både felaktigheter, omoraliska texter och motsägelser.
11. Zahnds tes är att Bibeln inte ska vara vår auktoritet, Jesus ska vara det. Men vi vet inget om Jesus annat än genom Bibeln och vi vet inte något om vad Jesus har sagt och gjort om inte genom Bibeln. Och Zahnds slutsats blir då att Jesus visar att Gud älskar alla utan något förbehåll. Gud som domare, Jesus som domare, NT:s alla texter om Guds helighet och straffande mot synd och ondskan, plockas bort alternativt definieras om till att betyda något annat än vad Bibeln faktiskt påstår. Det finns inte något explicit resonemang om NT-teologi och NT-tolkning i boken, men Zahnds slutsatser av sin NT-läsning visar att han underkänner mycket av NT också – i praktiken.
12. Dessutom läser ju Zahnd nya Testamentet mycket slarvigt och väljer ut de Jesuord och texter som passar in i hans paradigm. I min bok Efter detta lyfter jag fram att Jesus också var en domedagsförkunnare. Det finns inte ett spår av det perspektivet hos BZ, det är inte en Jesus han presenterar, som är heltäckande enligt Bibelns vittnesbörd. Den som tror på Jesus ska inte gå förlorad läser vi i Joh. 3:16. Den väg är bred som leder till fördärvet säger Jesus i Matt. 7:13. Jesus säger i Joh. 5:24 att den som tror på honom kommer inte under någon dom, utan har gått från döden till livet. Heb. 9:27 talar om att det är bestämt om oss att en gång dö och sedan dömas. 2 Kor. 5:10 talar om att vi kristna ska stå inför Kristi domstol. Det finns många bibeltexter i NT som handlar om Gud och om Jesus som domare, och om faran om att gå förlorad. Hur ryms dessa perspektiv i Zahnds teologi? Det är inte bara Faderns mottagande av förlorade sonen, som det står något om i NT. Min bok ”Efter detta” utvecklar dessa saker mer ingående. Så den stora frågan är angående BZ-tesen att Bibeln inte är ofelbar och vår yttersta auktoritet, det är Jesus som är det. Men vad innebär det i praktiken? Det finns ju inga utombibliska källor att utgå ifrån? En teori är att BZ menar att nya testamentet är det vägledande, det talar om Jesus. Men jag pekar här på att mycket i NT passar inte in i hans teologi. Vad är det då det innebär i praktiken att Jesus är vår teologi, inte Bibeln.
13. Om nu Jesus är den fulla uppenbarelsen och den sanna bilden av Gud, då borde det ju vara av intresse att studera vad Jesus säger om den Bibel som gällde vid hans tid, vårt nuvarande gamla testamentet. Jesus var ju en bokstavstrogen jude men tolkade GT utifrån det nya förbund som nu höll på att träda fram. Men det fanns inte att spår av kritik hos Jesus mot GT. I Apg. 24:14 säger Paulus att han tror på allt som är skrivet i lagen och profeterna. Det är en liten annan hållning än vad BZ visar i sin bok. I Matt. 5:17-19 lägger Jesus fram sin bibelsyn att han har inte kommit för att upplösa skriften utan för att fullborda och uppfylla. Inte en prick av lagen ska förgås förrän allt detta sker, säger Jesus. Den GT-kritik som BZ ägnar sig åt, ser jag inte en skymt av hos Jesus eller Paulus.
14. All ondska och despoter som vi har sett i mänsklighetens historia, Hitler, Mao, Stalin, våldtäktsmännen i östra Kongo, ottomanska rikets folkmord etc., bygger inte all ondska på att man inte räknar med att möta Gud som domare? Att man tror att man inte en dag ska dömas av Gud för sina onda handlingar? Att tolka Bibeln utifrån glasögonen av en utslätad västerländsk humanism, blir det då inte frisedlar åt alla despoter?