Cirka 6 års process inom Evangeliska Frikyrkan, EFK, som gäller samkönade relationer nådde sin kulmen i går vid kongressen i Linköping. Jag har sagt konsekvent senaste åren till församlingar som övervägt att lämna EFK att avvakta, vi måste vänta in denna kongress.
Trots den goda stämningen inte minst vid valet av missionsdirektorer så blev resultaten vid omröstningarna kring våra motioner en fullständig sågning av våra förslag och tankar.
Vi var ju 17 pastorer och ledare som skrivit en motion om att EFK konsekvent ska stå för en klassisk kristen äktenskapssyn och att det ska gälla även på församlingsnivå. Sammanfattningsvis kan man säga att motionen föreslog att EFK ska bara rymma en äktenskapssyn, inte flera äktenskapssyner.
Vår motion blev alltså nedröstad med siffrorna 341–63. Det enda positiva med detta var att resultatet var så pass tydligt. EFK har tagit ställning. Att det gjordes ett tilläggsbeslut om att se över att skriva in i EFK:s grunddokument om vår klassiska äktenskapssyn, det saknar all praktisk betydelse när det på församlingsnivå är fritt fram att vara med i EFK och införa en könsneutral äktenskapssyn. Att beslutet var någon form av kompromiss, en tredje väg, jag begriper inte alls vad det var för tredje väg. Beslutet vid kongressen var en total sågning av en mer konsekvent hållning för klassisk äktenskapssyn. Att det om några år blir några rader i EFK::s grunddokument om klassisk äktenskapssyn, tror jag inte ett dyft kommer att påverka församlingar som liberaliserar i denna fråga.
Jag har lagt ner mycket tid på detta och bland annat argumenterat för motionerna genom omfattande artiklar i både Dagen och Världen Idag veckan före kongressen. Jag försökte också i presentationen av HBTQ-motionen att vara saklig och diplomatisk och jag tycker nog att jag både undvek personangrepp och polemik.
Och utfallet blev som det blev.
Mina slutsatser är följande:
- EFK har med detta valt att gå en mer pluralistisk väg i grundläggande värdefrågor. Man bör komma ihåg att det inte bara gäller Immanuelskyrkan Örebro, IMK. Saron i Göteborg har gått in på samma väg, de bejakar också en samkönad äktenskapssyn, enda skillnaden mellan dem och IMK är att de inte praktiserar vigsel. De bejakar att ett samkönat äktenskap är likvärdigt med traditionellt äktenskap.
- Enligt min bibelsyn och övertygelse kan man inte slå in på denna väg och rymmas inom en evangelikal bibelsyn. Även om man försöker med semantik att slå fast att bara ha en klassisk äktenskapssyn, så säger man i nästa mening att man kan acceptera undantag. Därmed accepterar man att vi har olika äktenskapssyner. IMK och Saron, det handlar om två av våra 3-4 största församlingar. Med beslutet finns ett prejudikat som innebär att andra församlingar kan slå in på samma väg utan att det blir konsekvenser.
- Som jag sade i min inledning till presentationen av motionen så måste denna fråga vara slutdiskuterad efter denna kongress. Vi kan inte älta i detta i flera år till. Det är nog den enda punkt där vi alla är överens inom EFK.
- De församlingar som har varit involverade i denna process och stött vår mer konservativa hållning i denna fråga, måste nu fundera över om EFK är det sammanhang man kan relatera till. Jag har varit engagerad i 42 år i EFK, och har under den tiden suttit i styrelsen under 16 år och varit samfundets ordförande under 8 år. Att förlora en omröstning med siffrorna 341-63, i en fråga man ser som mycket viktig och lagt väldigt mycket tid på, för mig innebär det i princip att få sparken, en förtroendeomröstning. Även om jag inte har haft några officiella uppdrag inom EFK under senare år, har jag dock varit en mycket engagerad EFK-are, och inte minst deltagit i den interna debatten på olika sätt. Det tragiska är att motionärernas värderingar inte ens ryms inom styrelsen idag, det var likadant för två år sedan, men omröstningen för vår del gick ju mycket bättre då än denna gång, en del av våra medmotionärer har ju redan lämnat EFK, det är en delförklaring varför det gick sämre denna gång.
- Jag har aldrig i mitt långa yrkesliv blivit så nedröstad någonsin, som denna gång. Jag har varit engagerad i en rad fler sektorer än kyrkan, inom politiken, idrotten, näringslivet, bostadsrättsföreningar, universitet, samfälligheter med mera. Har aldrig varit med om att få så lite stöd när jag argumenterat för ett förslag, jag har under mitt samlade yrkesliv lagt fram tusentals förslag som har respekterats och i stor utsträckning beslutats om.
- Så detta skriver jag under mycket stor sorg, för mig känns det känslomässigt som ett 42-årigt äktenskap som knakar i fogarna. Men det kanske ändå inte är så allvarligt. Våra samfundsstrukturer måste nog ses som flexibla överbyggnader, som är ganska provisoriska till sin natur.
- Att ledare får sparken eller faller bort av olika skäl bevittnar vi nu regelbundet. Nu får jag nog räkna in mig i den skaran fast av helt andra skäl än en del andra.
- Vi behöver nog börja be och fundera över och samtala om hur vägen framåt ser ut efter detta. Det är en del EFK-församlingar som är bekymrade över situationen. Vi kanske går in i ett nytt spännande läge när samarbetsformerna mellan församlingar kan hitta helt nya vägar.
I debatten inför beslutet försökte jag lyfta fram att detta är en politisk fråga i första hand, inte en andlig eller teologisk fråga. Jag strök under att det viktigaste i denna process var den socialdemokratiska partikongressen 2005 i Malmö. Jag var närvarande på plats och följde hela debatten på första parkett, i min roll som statsvetare och politisk analytiker. En stor minoritet inom partiet var emot att införa könsneutrala äktenskap och samkönade vigslar, bland annat partiledaren Göran Persson var skeptisk. Mona Sahlin var drivande kraften bakom beslutet. Efter en omfattande debatt beslutade man om att införa denna reform. Enligt politikens logik får minoriteten anpassa sig efter majoritetsbeslut. Det har därefter konsekvent varit socialdemokraternas linje.
Socialdemokraterna är största nomineringsgruppen i Svenska kyrkans högsta beslutande organ, kyrkomötet. Efter kongressbeslutet satsade man sedan på att driva igenom detta i Svenska kyrkan, och kunde lätt bygga upp en majoritet kring samkönade vigslar cirka 2009, och körde över dåvarande ärkebiskopen som hade tagit ställning för att äktenskapet var för en man och en kvinna. Svenska kyrkan blev kanske den första kyrkan i hela världen att besluta om att införa samkönade vigslar. Moderaterna tog samma beslut som Socialdemokraterna cirka 2009, också efter omfattande debatt och en stor majoritet emot.
Utan Socialdemokraternas beslut 2005 och kyrkomötesbeslutet 2009 som Socialdemokraterna drev igenom hade det inte varit möjligt för EFK-församlingar att lyfta frågan om samkönade vigslar. Nu är det 2026, och i en frikyrka som EFK är det alltså möjligt att införa en könsneutral äktenskapssyn och praktiska samkönade vigslar. Denna historiska beskrivning är enligt min mening historiska fakta.
Den stora frågan inför EFK-kongressen var, ryms församlingar som praktiserar samkönade vigslar inom EFK. Svaret blev ett rungande ja, med en 84-procentig majoritet. Efter kongressen är frågan om mer bibelkonservativa kristna ryms inom EFK, min tolkning av kongressbeslutet är att jag nog lutar åt ett nej som svar på den frågan.