Jag har varit bombarderad med feedback sedan mitt blogginlägg om Immanuelskyrkan och Dagenintervjun under lördagen. SMS, telefonsamtal, epost, messenger, facebookkommentarer, twitter, blogg m.m. Framförallt positiv feedback från hela kristenheten från dem som håller med mig, uppskattar särskilt när de hör av sig från Svenska kyrkan och stryker under hur viktigt det är med frikyrkoledare som står upp för klassiska kristna doktriner. Kul att ett antal ledande personer i både pingströrelsen och trosrörelsen har feedbackat och uttryckt sympatier för ståndpunkterna. De som inte håller med mig, de bryr sig inte, de betraktar mig förmodligen som ett hopplöst fall i den här typen av frågor.
Hade jag skrivit detta inlägg för 20 år sedan hade jag åtnjutit ett massivt och ganska enhälligt stöd från EFK-håll, men idag blåser vindarna annorlunda och stödet från det hållet är ytterst marginellt.
Jag är ju en analyserande och reflekterande person, jag återkommer med ett blogginlägg endera dagen där jag analyserar reaktionerna.