Bombardemang av feedback

Jag har varit bombarderad med feedback sedan mitt blogginlägg om Immanuelskyrkan och Dagenintervjun under lördagen. SMS, telefonsamtal, epost, messenger, facebookkommentarer, twitter, blogg m.m. Framförallt positiv feedback från hela kristenheten från dem som håller med mig, uppskattar särskilt när de hör av sig från Svenska kyrkan och stryker under hur viktigt det är med frikyrkoledare som står upp för klassiska kristna doktriner. Kul att ett antal ledande personer i både pingströrelsen och trosrörelsen har feedbackat och uttryckt sympatier för ståndpunkterna. De som inte håller med mig, de bryr sig inte, de betraktar mig förmodligen som ett hopplöst fall i den här typen av frågor.

Hade jag skrivit detta inlägg för 20 år sedan hade jag åtnjutit ett massivt och ganska enhälligt stöd från EFK-håll, men idag blåser vindarna annorlunda och stödet från det hållet är ytterst marginellt.

Jag är ju en analyserande och reflekterande person, jag återkommer med ett blogginlägg endera dagen där jag analyserar reaktionerna.


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/mattlose/stefansward.se/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399
  • David

    Uppskattar din insats. Vad jag inte förstår är varför medlemmar i SvK inte lämnar. Och jag menar att bibeltroende i EFK också nu är moraliskt förpliktigade att lämna EFK, om de nu kommer att godkänna samkönade äktenskap i hela organisationen.

  • wildwest63

    Det var ju för väl att det kommit många positiva kommentarer till din kritik mot beslutet i Immanuelskyrkan. Jag hoppas som andra att samtliga medlemmar som anser att en EFK-församling bör hålla sig till Bibelns bud nu lämnar församlingen. Inte att stanna kvar med argumentet att det är mer effektivt att påverka ett felaktigt beslut eller en felaktig väg om man stannar kvar. Det har vi testat tusentals gånger – det fungerar inte! Det är få medlemmar som är tillräckligt engagerade att ställa till ”bråk” för man ska ju inte ”bråka” i församlingen, hu.

    Kyrkans lära ska det inte kunna beslutas om alls bland medlemmarna. Det ska finnas fastslagna punkter vad kyrkans står för och de är icke förhandlingsbara, då får man bilda en egen kyrka. Vill man diskutera läropunkter så ska samfundet vara exekutiv inte den enskilda församlingen.

    Dessutom ska man hålla på regelverket kring omröstningar – minst 50% av medlemmarna måste vara med, annars går det inte att rösta alls. Det ska finnas medlemskontroll vid dörren, ingen annan ska få sätta sin fot i ett församlingsmöte. Det ska råda votering, helst med knappar. Inte att ordföranden tolkar ett del röststarka utrop av kategorin ”ja” eller ”nej” som att en majoritet var för styrelsens förslag. Man ska också se upp med en plötslig våg av medlemsskapsansökningar inför ett viktigt församlingsmöte, kanske man ska vara medlem på prov i 3-6 mån. Att kuppa sig in som medlem och sedan rösta med den falang som inser att den annars aldrig får igenom sina förslag är fullt möjligt. Var det inte nånstans så som Norrmalmskyrkan en gång fick igenom beslutet om homosexuella välsignelser fast det var en minoritet som röstade för det?

    Det finns alltså mycket att göra (som strängt taget redan borde göras) redan på det föreningsdemokratiska området.

  • karlolov

    Stefan, varmt tack för klara och tydliga, och välgrundade, åsikter om det som nu sker i Immanuelskyrkan, och förmodligen är på gång också på andra håll i EFK. Att dessa åsikter i församlingen skulle ha kommit som en blixt från klar himmel tror jag inte för ett ögonblick. Troligen har de funnits under ytan, men vid en viss tidpunkt då förutsättningarna ansetts gynnsamma har några i församlingen lyft fram dem ur skuggorna. Stefan, det skulle vara mycket intressant att få läsa din analys vad det är som ligger bakom denna utveckling!

  • Mikael Nyman

    Jag har svårt att tro att det rör sig om en isolerad fråga, där man plötsligt fått för sig att ändra ståndpunkt. Istället tror jag det handlar om att Bibelns auktoritet steg för steg undermineras. Jag har läst en del av motiveringarna till en förändrad äktenskapssyn. Man talar mycket om att Bibeln behöver ”tolkas”. På ett sätt är det korrekt. Men vad man tycks vilja få det till är att Bibeln i sig skulle vara otydlig, att det inte finns något riktigt rätt eller fel, utan att det i slutändan blir närmast ett existentiellt val om vi vill tolka Bibeln på det ena eller det andra sättet. Så glider man in i ett synsätt där man visseligen talar om Bibeln som ”grund” för tron, men där i praktiken personliga erfarenheter eller förment ”vetenskap” är vägledande.

    Var det inte något reportage i Dagen för ett tag sedan om att samboförhållanden blivit vanligare i frikyrkorna. Även där ser vi att Bibelns auktoritet undermineras. Vem vet Immanuelskyrkan kanske är superstrikta på den punkten, och kan absolut inte tänka sig att homosexuella lever i otukt, och att det är just därför de är så måna om att homosexuella skall få gifta sig… Men jag misstänker att det snarare är så att de som är beredda att acceptera samkönade relationer också är mer beredda att acceptera heterosexuell otukt.

  • Peter Edwardsson

    Det här med omröstningen i Immanuelskyrkan i Örebro, visar på en trend som hållit på länge ute i världen och som nu även har nått EFK. Trenden kallas postmodernism.

    Postmodernismen hävdar bland annat att det inte finns några sanningar utan att allting kan tolkas och omtolkas. Eller som Nietzsche uttryckte det: »Det finns inga fakta, endast tolkningar». Visst låter det bekant?!

    När klassisk kristendom talar om en evig giltighet i Guds Ord, talar postmodernismen om en tidsbunden giltighet. Det är därför ledningen i Immanuelskyrkan i Örebro hävdar att »[v]i har bland annat frågat oss vad som bär god frukt. Om vårt sätt att hantera en situation inte bär god frukt över tid är frågan om det är god teologi.»

    Om inte utfallet blir som man hoppas pga strömningar i samhället, är man alltså beredda att ge avkall på troheten till Ordet för att försöka vinna billiga poäng i samhället. Det man inte förstår är att man inte kan vinna världen genom att bli som världen. Vi lever i världen, men inte av världen. Om vi helt och hållet blir som världen och tar till oss deras tankar och sätt att leva, tappar vi vår trovärdighet och vårt budskap sin attraktionskraft.

    De verkar helt ha glömt bort orden: »Ni är jordens salt. Men om saltet förlorar sin sälta, hur ska man då få det salt igen? Det duger inte till annat än att kastas ut och trampas ner av människorna.»

    Att vinna billiga poäng och godkännande från världen, är en kort »tillfredsställelse». I långa loppet kommer det att bli en dyrköpt erfarenhet.

    Har man anammat postmodernismens syn på sanningen, så har man även relativiserat sin tro på den sanning som finns i Guds Ord. En församling som inte tror på Guds Ord, är i praktiken inte en kristen församling längre. Inte en biblisk sådan iallafall.

    Detta är förmodligen bara början på avfallet inom det officiella svenska kristenheten. Equmenia-kyrkan och Svenska kyrkan har ju till stora delar redan påbörjat denna vandringen för åratal sedan. Nu är det fara å färde att EFK går in på samma farliga väg.

    Kommer detta att accepteras, kommer även andra tokigheter att anammas. Sexuella perversioner inom hbtq-världen såsom pedofili och könsdysfori. Man kommer att försöka bortförklara av behovet om omvändelse och bättring. Man kommer att skämmas över skapelseberättelsen och istället anamma evolutionsteorin. Allt detta kommer med tiden accepteras och försvaras med omtolkade bibelord, om man fortsätter på den nu påbörjade vandringen.

    Dessa människor behöver hjälp att komma ur den situation de har hamnat i. De behöver inte församlingar eller kyrkor som accepterar och som försvarar deras sätt av leva. De behöver hjälp att bli fria och endast sanningen kan sätta dem fria!

    Om församlingen anammar en obiblisk syn på äktenskapet, så sviker vi både människan och Gud.

  • Peter Edwardsson

    Det här med omröstningen i Immanuelskyrkan i Örebro, visar på en trend som hållit på länge ute i världen och som nu även har nått EFK. Trenden kallas postmodernism.

    Postmodernismen hävdar bland annat att det inte finns några sanningar utan att allting kan tolkas och omtolkas. Eller som Nietzsche uttryckte det: »Det finns inga fakta, endast tolkningar». Visst låter det bekant?!

    När klassisk kristendom talar om en evig giltighet i Guds Ord, talar postmodernismen om en tidsbunden giltighet. Det är därför ledningen i Immanuelskyrkan i Örebro hävdar att »[v]i har bland annat frågat oss vad som bär god frukt. Om vårt sätt att hantera en situation inte bär god frukt över tid är frågan om det är god teologi.»

    Om inte utfallet blir som man hoppas pga strömningar i samhället, är man alltså beredda att ge avkall på troheten till Ordet för att försöka vinna billiga poäng i samhället. Det man inte förstår är att man inte kan vinna världen genom att bli som världen. Vi lever i världen, men inte av världen. Om vi helt och hållet blir som världen och tar till oss deras tankar och sätt att leva, tappar vi vår trovärdighet och vårt budskap sin attraktionskraft.

    De verkar helt ha glömt bort orden: »Ni är jordens salt. Men om saltet förlorar sin sälta, hur ska man då få det salt igen? Det duger inte till annat än att kastas ut och trampas ner av människorna.»

    Att vinna billiga poäng och godkännande från världen, är en kort »tillfredsställelse». I långa loppet kommer det att bli en dyrköpt erfarenhet.

    Har man anammat postmodernismens syn på sanningen, så har man även relativiserat sin tro på den sanning som finns i Guds Ord. En församling som inte tror på Guds Ord, är i praktiken inte en kristen församling längre. Inte en biblisk sådan iallafall.

    Detta är förmodligen bara början på avfallet inom det officiella svenska kristenheten. Equmenia-kyrkan och Svenska kyrkan har ju till stora delar redan påbörjat denna vandringen för åratal sedan. Nu är det fara å färde att EFK går in på samma farliga väg.

    Kommer detta att accepteras, kommer även andra tokigheter att anammas. Man kommer att försöka bortförklara av behovet om omvändelse och bättring. Mycket kommer med tiden accepteras och försvaras med omtolkade bibelord, om man fortsätter på den nu påbörjade vandringen.

    Dessa människor behöver hjälp att komma ur den situation de har hamnat i. De behöver inte församlingar eller kyrkor som accepterar och som försvarar deras sätt av leva. De behöver hjälp att bli fria och endast sanningen kan sätta dem fria.

  • wildwest63

    Jag håller helt med dig men ler ändå lite när du skriver: ”Detta är förmodligen bara början på avfallet…”. Avfallet har hållit på länge! Ett stort kliv nedåt skedde bl a på 1970-talet med den vänsterextremistiska syn som då rådde bland präster och pastorer, där Mao delvis (av några) jämställdes med Jesus. Sedan har det inte blivit bättre.

    När jag går igenom farfars böcker, pappas läroböcker i kristendomskunskap på 1950-talet, osv så ser man hur enormt sekulariserad kyrkan har blivit. Fast jag egentligen vet så blir jag chockad av skillnaden när jag läser allvarsorden i boken man fick till sin konfirmation tidigare och andra skrifter från Sv kyrkan.

    Det är svårt att ta in att många frikyrkor på den tiden anklagade Sv kyrkan för avfällighet. Jo, dopsynen skilde, folkkyrkotanken skavde, men jämfört med idag var ju alla på den tiden konservativa bibeltroende kristna. Idag är man vänsterpolitiska agitatörer och/eller hbtq-aktivister. Det är makalöst! Och frikyrkan följer efter i avfallet. Min släkts hemförsamling, Immanuelskyrkan i Stockholm, är en fyrbåk i avfällighet.

    Jag kanske har fel, men Immanuelskyrkan Örebro, var väl grundarkyrkan för Örebromissionen, Paul Ongmans rörelse. Vad skulle han sagt om detta?

    Ser man hur Gud agerar när hans eget folk avfaller så blir jag orolig. Sverige ligger inte på nåt sätt i framkant vad gäller kristen tro (numera). Vad gör Gud då?

  • Peter Edwardsson

    Håller med dig om att avfallet har hållit på länge. Alltför länge. Men det jag hade i tankarna var mer avfallet inom det som man tidigare såg som den väckelsekristna delen av den svenska kristenheten. Den delen som såg troheten mot Guds Ord som en del av fundamentet för sin tro.

    Tror varken att Paul Ongman, P. P. Waldenström eller Lewi Pethrus, hade röstat för könsneutrala äktenskap. Dagens kyrkoledare verkar tyvärr vara mer benägna att böja sig efter tidsandans vindar.

  • KJMB

    Det har alltid funnits frågor som väckt anstöt hos en generation med hos nästa generation anses det som det normala. Vi har kvinnliga pastorer, öppet nattvardsfirande, omgifte/skilsmässa, jobba på söndagen, rikedom osv. Jag tror inte att kyrkan fördärvas bara för att man ändrar åsikt om en teologiskt spörsmål. Ska vi följa bibeln och traditionen borde liv inte levas i materiel överflöd och utan förströelse (en stor synd att läsa romaner på 1870-talet).

    Min svårighet med att inte acceptera välsignelse samkönade relationer är: Vad har Gud för problem med samkönade relationer? Jag vet vad som står i bibeln, men jag kan inte förstå. En del av oss är vänsterhänta, de flesta högerhänta, det är väl samma sak med vår sexualitet. Vad har Gud emot två män eller kvinnor som älskar varandra?

  • wildwest63

    Nja. Visst har kyrkan haft synpunkter på vissa beteenden även tidigare. Men det finns ingenstans i Bibeln där det står att jag inte ska läsa romaner, inte gå på disco, inte lyssna på profan musik. Men vad gäller homosexualitet står det klart och tydligt att detta är synd. Det är en helt annan dimension.

    Det finns mycket i den klassiska syndakatalogen som är bra att låta bli, men det är inte kategorisk synd. Det gamla förbudet att bedriva elitidrott på söndag har ju efter hand fört många ifrån kyrkan. Gud är som en kärleksrelation (vilket jag för all del inte har mycket erfarenhet av). Håller man inte ihop så tappar man bort varann. Syndakatalogen gjorde mycket skada, men ibland var intentionen bakom god.

    Kvinnliga pastorer är jag inte heller helt överens med tidsandan om. Kvinnor är känslomässigt mjukare och ibland måste man som pastor vara stentuff mot irrläror. Man kan vara mycket som kvinna, tycker jag, men inte överst i hierarkin. Det är dock en betydligt mildare fråga än homosexualitet. Hur allvarligt Gud ser på denna synd visas i Gamla Testamentet där det var dödsstraff. Det är skillnad på synd och synd och dess skadeverkningar, det ser man i Mose lag.

    Om kyrkan undan för undan negligerar de bud som finns däri då finns ingen kristen kyrka kvar till slut. Jag tror du tänker för snävt tidsmässigt. Homosexualitet som synd fanns redan på Paulus tid. Med detta synsätt hade kyrkan redan på 100-talet kanske struntat i dessa bud. Då hade det efter ytterligare 1000 år inte funnits nån kristen kyrka kvar överhuvudtaget. Allt har redigerats bort i förhållande till den tidsanda som rådde vid olika tidpunkter.

    Jag påstår att mycket av homosexualitet är mode. Unga triggas att ifrågasätta sitt kön. Det var ju aldrig något som skedde ens för 30 år sedan. Det är tufft att vara queer. Folk applåderar vilt när en skäggig gubbe säger att han fött barn. Jan Guillou visar i en bok om Häxprocesser hur få domar mot homosexualitet som fanns förr i tiden. De borde synts oftare om det är sant att en viss procentdel av befolkningen är lagda åt det hållet. Det är alltså mode i detta. Några har denna synd att kämpa med. Andra kan inte låta bli andras kvinnor, andra blir arga och vredgade stup i kvarten. Alla har vi fått vårt kors att bära. Men att påstå att jag har rätt att sno grannens fru, rätt att vara arg, rätt att slåss och supa är en annan sak än att falla dit då och då. För detta finns förlåtelse och upprättelse. Det övriga är uppror mot Gud, där jag indirekt påstår att jag vet bättre än Gud, att jag är Gud.

  • stefanswrd

    det ligger en hel del i era reflektioner. Det är dock viktigt att vidga agendan, och även titta på grundläggande kristna lärofrågor. Det var därför jag skrev böckerna ”Efter detta” och ”Inte utan korset”, för ett försvar av klassiska kristna läror som jag menar har uppluckrats i en postmodern tid.

  • bengt

    Hej. Jag har lyssnat in både Svenska Kyrkan och EFK och Equmenica (Missionskyrkan).
    Man säger att man” MÅSTE TOLKA OM BIBELN FÖR SIN SAMTID OCH OLIKTÄNKANDE ÄKTENSKAPS SYN ETC ”. ” moderne man ” Ulf Christianson musik. Imanuelskyrkan har väntat in över 10 år på ”ett gillande” samröre samarbete.

    Att fler kristna eventuelt ska säga JA till vigning och öppen samkönade relation. Matteus 4: 1-11
    Vers 7 Jesus sade till honom: »Det står också skrivet: Du skall inte sätta Herren, din Gud, på prov. Vers 10. Då sade Jesus till honom: »Gå din väg, Satan.

    Det står ju skrivet: Herren, din Gud, skall du tillbe, och endast honom skall du dyrka och tillbe. I dag finns inte den djupa vördnad och en Guds lydnad och väntande på Herrens vägledning. Människans eller västvärldens reformation dras till centrum nr 1.

    Människan ska och upptäcka och granska och lojalisera och inspirera och sekularisera och utröna om nästan ALLT modärnt och spännande vyer. Gud säger glasklart. Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också.

    Ni ska få allt de andra med. Vuxenvärldens storhets välde vill ha ALLT. Gud vill ju säga att människan ska lära sig förstå och veta hur det är att bli VIS och KLOK https://uploads.disquscdn.com/images/c92c50b4df4c6ad43a97e56b55ec1c0a2771bf2ee9fc62d327b5e541181d5be1.png

  • Peter Edwardsson

    Mycket bra sammanfattat. Instämmer.

  • Matilda

    Jag förstår er inte. Helt obegripligt hur ni resonerar, ni tycker att ni gör det på ett kärleksfullt sätt. Men ni är bara ekande cymbaler. Vilken hierarki pratat du om? Gud är den enda som har plats på tronen. Vi övriga är lika inför honom. Kvinna som man. Och det är INGEN skillnad på synd och synd som du skriver. Synd har alltid varit synd, för Gud är all synd mörker. Däremot för OSS människor blir konsekvenserna av synd olika beroende på vilken synd det gäller. Men för Gud är allt samma. Ser ni inte det?

    Kan vi sluta döma och leva våra egna liv och göra skillnad där vi är, med kraft och kärlek från Jesus?