Några snabbkommentarer i bibelsynsdebatten

Som vanligt skenar bloggdebatten iväg när man skriver om bibelsynsfrågor. Jag hinner inte ens läsa alla kommentarer.

Jag vill ge några korta reflektioner.

1. Jag har inte invändningar om en läsning av bibeltexterna leder till en omprövning av hur en viss bibeltext ska tolkas. Det ligger inom ramen för det klassiska frikyrkliga paradigmet, ”hur står det skrivet”. Det jag reagerar på är när extern forskning ska leda till omprövning av hur Bibeln ska tolkas. Leder forskningen till ökad klarhet i hur vi ska förstå bibeltexten, som den är skriven, har jag inte invändningar. Jag är dock något förvånad över påståenden som hävdar att Jesajaboken med flera författare, det upptäcker man när man läser Jesajatexten, uppenbarligen lyckades inte kristna kyrkan upptäcka denna hemlighet förrän under 1800-talet, vilket gör mig klart misstänksam.

2. Greger gör ett försök att bena ut problemen. Han skriver att det i vissa kristna kretsar finns stora bekymmer över omprövning av vissa tidigare självklara kristna ståndpunkter. Han pekar bland annat på att vi inte kan bunta ihop ett antal frågor klumpvis. Jag tycker att hans ansats där är konstruktiv. Vi behöver hamna i en saklig analys av vilka förändringar som man kan betrakta som uttryck för kristna församlingens sekularisering, och vad som är förändringar på grund av att vi har gjort genomtänkta och rimliga omprövningar kring vissa frågor. När jag följer internationella debatten bland evangelikaler som går i mer liberal riktning, märker jag dock att frågorna hamnar i tydliga kluster, nedtoning av Bibelns historicitet, en mindre strikt formulerad bibelsyn, går hand i hand med att ompröva både Bibelns och kristna kyrkans historiska inställning i frågor kring samlevnad och äktenskap, inklusive homosexualitet t.ex., och där samma personer mjukar upp klassiska läror som Jesus som enda vägen, Kristi korsdöd som ett ställföreträdande offer, synen på himmel och helvete m.m.

Jag tycker att det är angeläget att skilja på frågor av dessa slag, som handlar om grundläggande kristna läror, och där kristna kyrkan har varit relativt överens under flera tusen år, och frågor som handlar mer om praktisk kristen livsstil, där praxis kan förändras över tiden, och också skillnader mellan olika delar av världen och olika samfund. Det handlar då om frågor där Bibeln inte ger tydliga levnadsregler, och en del av detta hamnade förr i frikyrkan under epitetet syndakatologen. Synen på klädsel och mode, synen på musikkonsumtion och musikstil, inställning till helnykterhet, inställning till fritidsaktiviteter som sport m.m., inställning till kulturkonsumtion, förhållningsregler kring vilodagen med mera. Den typen av livsstilsfrågor tycker jag det är svårt att hitta en biblisk grund för några strikta kristna riktlinjer, det handlar mer om lämplighet. Här kan praxis också vara mycket olika mellan olika länder och olika samfund.

Att bena ut och skilja på frågor som är förhandlingsbara och vilka som inte är det, är angeläget. Onödiga problem har uppstått i tidigare generationers diskussioner när man inte haft bra distinktioner här.

3. I mitt ursprungliga blogginlägg argumenterade jag för att det har blivit en omsvängning i bibelsynen hos Örebro missionsskola, när jag jämförde med Janzons och Sverkers text från 1989. Jag tycker inte att jag har fått något svar på den frågan. Stämmer tesen om omsvängningen? Om ja, hur har det beslutats och debatterats? Det kan hända jag har missat kommentarer här, men tycker inte jag har sett något bra svar på detta. Jag har ju inte argumenterat för att Missionsskolan ska återvända till sextiotalet vilket det finns insinuanta kommentatorer som har påstått.

 

 


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/mattlose/stefansward.se/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399
  • Stefan Blomberg

    Tre personer gillar Torbjörn S Larssons kommentar där han hävdar att Greger inte är kristen. Vidrigt. Och du Herr Qvist verkar vilja ta någon poäng genom att upprepa min kommentar och riktade den mot mig. Vad menar du?

  • Herr Qvist

    Vill man censurera andra bör man bli censurerad. Ingen vinner på att kommentarer tas bort, oavsett vidrighet…..

  • Stefan Blomberg

    Ok, det är ett argument som jag faktiskt kan köpa. Kommentarer ska bemötas och kritiseras. Men när det blir personliga påhopp så har man ändå gått över gränsen tycker jag.

  • Z.

    9 I mitt brev till er skrev jag att ni inte skulle ha något att göra med otuktiga människor. 10 Jag menade inte alla otuktiga här i världen, inte alla giriga och utsugare och avgudadyrkare. Då måste ni ju lämna världen.

    11 Jag skriver nu till er att ni inte skall umgås med någon som kallas broder, om han är otuktig, girig eller avgudadyrkare, förtalare, drinkare eller utsugare. Inte heller skall ni äta tillsammans med en sådan.

    12 Hur kan det vara min sak att döma dem som står utanför? Är det inte dem som står innanför ni skall döma? 13 Dem som står utanför skall Gud döma. Driv ut ifrån er den som är ond!

    Det går alltså utmärkt att döma, bedömma en persons lära om den är kristen. Din kommentar vittnar om oerhörd ignorans.

  • Tobias

    Jag tycker det är en konstig fråga, även om Jonas skulle svara ”ingen”, vad skulle det visa på? Vi har t ex olika gåvor och funktioner i kristi kropp, vissa är lärare andra evangelister, etc. Om du tror på församlingen som Kristi kropp måste du också bejaka våra olikheter i tjänst.

  • Herr Qvist

    Tobias:: ja. Men om man läser all den teologin och frukten inte blir andas frälsning är det mycket märkligt…

    För det är ju inte väckelse i Sverige, dvs han och abdra teologer fungerar ju inte i sin tjänst då deras undervisning inte bär frukt…

    Sedan är iof ALLA kristna kallade att vinna människor…

  • Tobias

    Angående punkt ett: Författarfrågorna uppstiger inte med upplysningen, men dagens utformning och ”quest” är filtrerade därigenom.

  • Stefan Blomberg

    Ok, då är jag väl ”oerhört ignorant” då, när jag reagerar mot rena påhopp. Vore dock tragiskt om bloggen kapas av anonyma troll. 

  • Jonasq

    Med all respekt, Herr Qvist, du får släppa den där frågan för jag vill inte delta i den typen av samtal.

  • http://erikolof.blogspot.com/ Erik O.

    Jag håller med om dina punkter men inte dina slutsatser. Konstnärlig frihet betyder inte att man förvränger historien, bara att man uttrycker ett perspektiv på ett rikare sätt. Det finns inget behov hos Jona att bättra på historiens faktiska händelser, det går utmärkt att framföra fler syften än de rent protokollmässiga ändå. Du har ju inte givit något välgrundat resonemang för att gamla testamentets författare skulle vara slarvigare med den faktiska episodiska sanningen än vad vi är idag.

    God bless!

  • Holger Nilsson

    När man läser en del inlägg här, där man för fram ny så kallad ”kunskap” och ljus över bibelordet, kom jag att tänka på Jesu varning: ”Se därför till att ljuset i dig inte är mörker.” Luk. 11.35.

  • Herr Qvist

    Då har du bevisat min poäng..,,,

  • Jonasq

    Erik, ”förvränga historien”, ”bättra på historiens faktiska händelser” och ”slarviga med den faktiska episodiska sanningen” är kanske uttryck som bottnar i en annan tanke om ”historia” än bibelns författare? Alltså är det anakronistiskt att ställa krav på de bibliska berättelserna utifrån denna syn. Hur gör du till exempel med de olika skillnaderna och motsägelserna i evangelierna om du ska utgå ifrån de här kraven? 

  • http://erikolof.blogspot.com/ Erik O.

    Det var inte i första hand kyrkan som hade problem med en heliocentrisk världsbild utan den tidens vetenskapsmän. Dagens vetenskapsmän har återigen problem med en heliocentrisk världsbild, nu menar man att universum inte har något centrum alls. Guds ord består, det finns ingen anledning att definiera om vad Bibeln uttalar sig om eller inte uttalar sig om.

    God bless!

  • Jonasq

    Jamen vadroligt att du fick en poängGrattis till det.

  • Jonasq

    Javisst finns det med. Jag ville nyansera bilden något och peka på att det är texterna själva som grundläggande får oss att ställa den här typen av frågor, oavsett paradigm.

  • http://erikolof.blogspot.com/ Erik O.

    Jag försvarar inte att man utläser detaljfakta med anakronistisk semantik utan det jag säger är att man kan lita på det som Bibeln uttrycker. Försök att tolka mig positivt.

    Allt Gott!

  • anton8

    Hej Erik! Jag ger ett delsvar. De punkter jag skrev ovan utgick ifrån att det finns skillnader mellan bibliskt historieskrivande och nutida historieskrivning. Jag försökte också specificera några punkter där denna skillnad blir synlig och visa på att detta får konsekvenser för läsningen – eftersom denna svarar mot det regelsystem (genre) som erbjuds. När man värderar en text (du har många värdeord i ditt inlägg) så måste ju en sådan värdering relateras till textens anspråk. Det går t ex inte att säga att en författare är ”slarvig” utifrån en standard som författaren aldrig gjort anspråk på att anamma. Men, och det var därför jag sa att jag bara gav ett delsvar, jag uppfattar att du, och flera andra, skulle vilja växla över från den litterära diskussionen till den historiska och källkritiska. Frågan skulle kanske kunna formuleras: Behöver en viss framställningsform indikera en lägre grad av historisk trovärdighet?

    Om vi skulle gå över till en sådan diskussion hamnar vi i en delvis annan problematik: Hur avgör vi historiciteten i de händelser som beskrivs (kan vi t ex utgå från arkeologin)? Är detta ö h t en fråga som får diskuteras och prövas eller är det en trosfråga som står över en sådan prövning?

    Jag har, som du noterat, inte diskuterat denna fråga utan har konsekvent försökt hålla mig till frågan om texters genre, olika anspråk,etc.

    Greger

  • Tobias

    Där håller jag delvis med.

  • http://erikolof.blogspot.com/ Erik O.

    Tack, nu känns det som du förstår mig. En korrigering bara: hur vet du att författaren inte gör anspråk på historicitet? Kan du veta att den genré han skrev i inte inbegrep att undvika faktafel eller är det du som gör en anakronistisk tolkning av vad en ”fiktion” om en verklig profet hade för anspråk?

    Allt gott!

  • Jonasq

    Sorry om jag framstod som att inte vill tolka dig positivt. Men att lita på det bibeln uttrycker är ju utgångspunkten vi är överens om här. Det är ju innebörden i detta givet skillnader i historiesyn idag kontra antiken som är cruxet.

  • http://erikolof.blogspot.com/ Erik O.

    Ja men hur vet du att Bibelns författare hade en ohistorisk historiesyn? När man åt tillsammans på kvällen och berättade vad man gjort under dagen, var det ingen som då litade på att det som sades faktiskt hade hänt?

  • anton8

    Hej igen! Det beror på definitionen av ”fel” (här faktafel). I modern historieskrivning skulle t ex det faktum att en författare använder ett historiskt material för ett ideologiskt syfte kunna betraktas som ”fel”, men om jag har rätt i min genrediskussion så tar sig författarna denna frihet. Men det behöver, givet denna reservation, inte betyda att de gör faktafel. Ex. om jag skulle berätta på en fest om en dråplig situation som hänt på jobbet, så är syftet att ”underhålla” och jag framför det hela på ett sätt som svarar mot det syftet. Om någon då skulle bryta in, rikta sitt fokus mot det som hände, och fråga om detta, så skulle jag genast kunna skifta framställningsform och gå in i den diskussionen. Förutsättningen för detta är att min historia har faktiska anspråk och att jag trots mitt nya syfte inte gör ”faktafel” (trots att jag tar mig vissa friheter). Men om den laglärde skulle avbrutit Jesus och ställt frågor om hur samariern (i liknelsen) egentligen såg ut, var han var på väg, etc. skulle vi bara uppfatta det som störande och irrelevant (eftersom det inte finns någon faktisk nivå att växla till).
    Alltså behöver inte en viss förståelse av en genre (i betydelsen regelsystem, syfte) indikera ”faktafel”. Det är bl a därför jag hävdat att vi måste skilja mellan den litterära och den historiska frågan.
    När vi läser de bibliska texterna, om vi nu menar att de bygger på ett historiskt material, så kan vi alltså växla mellan (a) ett lyssnande som följer syftet (jmfr min ”dråpliga historia”) och (b) ett lyssnande som växlar fokus till den historiska referensnivån. Om vi lyssnar på Jona måste vi under (a) lyssna till det ideologiska budskapet och inte alltför fort växla till (b) och börja ställa frågor om t ex fisken. Men om vi tror boken bygger på ett historiskt material så implicierar det att vi menar att vi ändå kan göra just denna växling.
    Min poäng har delvis varit att det i vissa texter känns naturligar (mer påkallat av textens syfte) att rikta fokus mot (b) än i andra.
    Men svaret på frågan om jag ”vet” är att jag inte ”vet” och inte kan veta detta. Jag kan bara försöka föra så konstruktiva resonemang som möjligt.

    Greger

  • http://erikolof.blogspot.com/ Erik O.

    Aha, mycket klargörande, tack. Jag påstår att texten om Jona har en faktisk nivå som inte konkurrerar med andra syften, och det grundar jag på att huvudpersonen anges vara den verklige profeten Jona.

    Allt Gott!

  • http://www.facebook.com/profile.php?id=785205323 Kennyh Widén

    så hur föreslår du att vi gör för att se skillnad på vilken kunskap som är ”ljuset” och ”mörker”??

  • http://www.facebook.com/profile.php?id=785205323 Kennyh Widén

    Torbjörn S Larsson: Du har uppenbarligen inte förstått någonting om vad Gregers resonemang att titta på Jona som fiktion betyder eller vad han menar med det. Att tala om Jonas kamp och fisken som liknelse eller historisk har inget med Guds möjlighet att göra under. Där lägger DU egna meningar i Greger och de som håller med honom munnar. Det går absolut att läsa ”fisken” som en förklarande modell om vad han går igenom men ändå tro på Jonas, Nineve och eller textens budskap. Det handlar helt enkelt om vad Jonas text vill säga i sin kontext då den skrevs. Att skriva texter som Greger framlägger är mycket vanligt på den tiden på den platsen.

     

    Det har inget att göra med att Gud kan göra under eller ej, tittar vi på ugnen eller Jesus uppståndelse blir det en annan form av text, inte en annan möjlighet för Gud att göra under, det är din egna tolkning och inte Gregers. Personligen är jag faktiskt ganska neutral i frågan om Jona. Det finns möjlighet att den är historisk, så stor är Gud. Vilket Greger Andersson också tycker Gud är. Det finns möjlighet att texten är skriven i fiktionsform. Den är ändå skriven i inspiration av Gud likt alla andra dessa liknelser i bibeln som vi hittar. Frälsningen, Jesus och min tro är den samma i vilket fall..

  • Jonasq

    Erik, ohistorisk är ju återigen en anakronism om det finns en skillnad mellan historieskrivning idag och då. Redogörelser för historiesynens förändring genom historien orkar jag inte ge mig in på här och nu. Men rent grundläggande brukar vi använda oss av de källkritiska reglerna när vi pratar om historieskrivning i modern mening. Och där hamnar bibeltexterna direkt i ett ugynnsamt ljus eftersom de till exempel är uppenbart ”tendentiösa” (jmf evangeilerna vars syfte är att skapa tro) och svårigheten att bekräfta uppgifter genom oberoende källor osv.

    Och ditt exempel på vad som har hänt under dagen, jo det finns nog stora likheter mellan våra berättelser och deras, men vad bevisar det i sammanhanget menar du? Då som nu finns olika genrer som man medvetet eller omedvetet underordnar sig när man gör diverse utsagor.

  • Jonas Rosendahl

    Håller med. Det var mycket lågt att skriva så om ÖTH och en broder som Greger Andersson.

  • http://www.facebook.com/profile.php?id=785205323 Kennyh Widén

    Jonas Rosendahl: Jag håller med dig att ifrågasättande av bibeln meningar kan leda till att ifrågasätta saker som har oerhörd stor betydelse för kristen tro. Det är när ”liberalteologin” kommer oerhört långt. Skillnaden till vad vi kan ”problematisera” och inte kan ibland vara hårfin. Samtidigt är det svårt att veta alltid vad som är bokstavligt och vad som är inte. Kändare exemplet är ju ifall det fanns med guld än stenar på Salomons tid. Bibeln säger inte att det står skrivet i liknelse, men det har vi ändå tolkat som liknelse och inte ett Guds under att han gjorde mer Guld till Israels rikedom. Jag menar att det kan ibland vara svårt att avgöra vad som är ”liknelse” och inte. Jag menar att ta upp en fråga betyder absolut inte att det måste leda till att ifrågasätta hela bibeln. Gör det det så har det gått något oerhört för långt, ex Eric Seibert som är professor och lärare på Messiah College i USA som vill ta bort all våld i bibeln om historisk. Då är vi på en annan nivå av värdet i ”kritiken”. 

    Jag trodde jag gjorde det klart i mitt tidigare inlägg men förklarar igen för din skull. Vad vi talar talar om för text är fullt avgörande för om vi kan ifrågasätta det som historiskt eller ej. Om Jona är historisk eller ej eller Jesajas författar fråga har inget evighetsvärde så sanningen där är jag faktiskt likgiltig till (idag iallafall). Men börjar det ifrågasättas texter som är ”kärnan” i kristen tro, ex Jesus liv, nåden genom tro, synden, och för mig även Israels roll i frälsningsplanen så börjar det spela en stor roll och är absolut inte helt betydelselös. Sen har jag ett stort intresse för denna fråga, den kan fortfarande vara intressant och kanske även viktig att gå igenom med Jona och Jessaja.  Så är gärna med i argumentationerna och följer dem. För det är inte en oviktigfråga isig. Jag hoppas du förstår hur jag menar nu även om du inte håller med mig och ber om ursäkt om du anser att min fråga till Stefan var att slösa din tid.

     

     Stefan: Tack för svar. Uppskattas, Kyrkan har ju ansett sanningar i många många år som vi ändå sedan ändrat. Maria som alltid oskuld och syndafri trodde stort hela kyrkan fram tills bara några hundra år sedan. Synen på helgon har varit rotat inom kyrkan tills reformationen mm. Vad avgör vi hur vi vilken tradition som vi kan ifrågasätta och vilken vi inte kan röra? Frågar då jag har stort intresse för det och i ren respekt så du inte tolkar det annorlunda.

  • Jonas Rosendahl

    Jag märker att du resonerar utifrån dig själv i detta och det har ju inte varit ovanligt i den här debatten. ” det är inte avgörande för min tro”. Men jag önskar ett profetiskt perspektiv också i utvecklingen kring de teologiska frågorna, och flertalet av människor i ledarskap men även medlemmar jag talat med delar denna oro för den utveckling som sker. Det är också grunden för att jag  och många fler skulle önska att det ytterst andliga ledarskapet sätter sig in de de teologiska frågorna för att också kunna bedöma utifrån sina gåvor vad som är rim och reson.

    Det är mkt möjligt att jag står i en kunskapstradition och i ett sammanhang där man mer naturligt sett farhågor än utvecklingspotential. Grunden för det är ju att man vill värna om Andens verk i församlingen och att det ska fortsätta.

  • http://www.facebook.com/profile.php?id=785205323 Kennyh Widén

     Vad var din poämng Herr Qvist? Att bevisa att utbildade teologer inte kan hjälpa folk till tro? Ja, då har du fel kan jag lova.

  • Jonas Rosendahl

    Är du medvetet så vrång att diskutera med när det inte sker på ditt strömlinjeformade sätt och inte passar dig?

  • Holger Nilsson

    Jag tro att man måste närma sig Gudsordet både i: ödmjukhet och tro.
    Att ha inställningen som Jesus säger. ”Ditt ord är sanning”.
    Börjar man ifrågasätta än det ena och än det andra, är risken att man blir förblindad i otro och att det då blir ett mörker, det som man menar är ljus.

  • Jonas Rosendahl

    Jag menade inte debatten i sig utan sakfrågan kring författarskapet. Alltså om man inte anser det ha någon betydelse, varför då bry sig om de som är av annan åsikt. Istället är det ju rent frenetiskt vad man försökt övertyga mig med länkar hit och dit med ”starka argument”. Visst rimmar det illa?

  • Jonas Rosendahl

    Alltså den här frågan är egentligen mer relevant än man kan ana. Det är en fråga vi alla bör ställa oss. Leder det jag sysslar med till frukt, följer jag Guds ledning eller är det andlig torka och vi sitter med kunskap som ”uppblåser”?

  • Jonas Rosendahl

    Vilket bortförklarande! Frågan är helt relevant ställd.

  • Jonasq

    Det är klart att jag resonerar utifrån mig själv, vem ska jag annars resonera utifrån? Men det gör väl du också, och alla här? Skillnaden oss emellan verkar snarare vara att jag bara för fram argument, bra eller dåliga, det får andra avgöra, som man kan diskutera, acceptera eller förkasta, medan du menar dig förespråka ett ”profetiskt perspektiv”. Det är svårare att förhålla sig till.

  • http://erikolof.blogspot.com/ Erik O.

    Det verkar som att du automatiskt misstolkar mig, med ohistorisk menade jag förstås innehållande faktafel så som Greger förklarar ovan, så jag gör inte alls någon anakronism. Att en text är tendentiös medför inte nödvändigtvis att den innehåller faktafel, särskilt inte om texten är inspirerad av Gud. Även om urhistoriens syfte är att beskriva Guds väsen och förmedla tro och diverse andra uppbyggliga syften så medför det på inget sätt att texten innehåller faktafel. Att den genré som urhistorien är skriven i underordnar sig hednafolkens regler är lika ologiskt som att de skulle underordna sig hednafolkens världsbild. Dessutom håller inte argumentet att hednafolkens berättelser inte gjorde anspråk på historiska fakta. Om du går ner i bibliotekskällaren och letar reda på gamla vetenskapliga tidskrifter så kan du i dem hitta fel, men det gör ju inte att du drar slutsatsen att författaren inte gjorde anspråk på att ha rätt!

    Allt gott!

  • Jonasq

    Nej, det rimmar inte illa. För det har betydelse. Däremot har det ingen betydelse för det mest central i vår tro: frälsning genom Jesus Kristus. Det är den enkla distinktionen man behöver göra när man diskuterar betydelsen av författarskapsfrågor. Du tillmäter däremot dessa frågor en stor betydelse eftersom du menar att de öppnar upp för liberalteologi och avfall. Så argumentet faller ju tillbaka på dig själv.

    Och orsaken till länken (i singularis) med argument var ju på grund av att du har efterlyst argument och till och med velat ha experthjälp i frågan. 

  • Jonasq

    Jovisst, men varför ska den ställas till just mig? ”Kunskap som uppblåser” som Paulus pratar om i 1 Kor handlar ju inte om att man vill försöka förstå bibeltexterna så bra som möjligt.

  • Jonasq

    Svara på den du då, Jonas, om du tycker att det är en relevant fråga. Hur mycket har dina teologistudier lett till i antal omvändelser?

  • Jonasq

    Eller är det du som kanske tar till de här lite personangreppsliknande greppen när diskussionen inte går som du vill?

  • Tommy Wasserman

    Jag har svårt att förstå att du inte omedelbart tar bort sådana inlägg.

  • Jonasq

    Nej, ingen automatik här, Erik. ”Faktafel” är i sig ett mycket modernt intresse, men ok. Jag menar inte att en texts ”tendens” eller andra kriterier som historievetenskapen använder när den bedömer rimlighet betyder att texten far med osanning. Vad jag försöker säga är bara att modern historievetenskap arbetar med dessa kriterier och tar inga som helst hänsyn till att bibeltexten är inspirerad. Du missar helt min poäng om du tror att jag försöker säga att tendentiösa texter per automatik är osanna.

    Och så tillbaks till Urhistorien igen. Jo, det finns faktisk ”faktafel” i modern mening här om man tar till exempel ”himlavalvet” – som vi genom diverse andra antika texter vet betraktades som ett riktigt valv där stjärnorna satt fast – som en faktisk konstruktion. Vad jag har försökt att påpeka är att textens anspråk egentligen inte ligger på nivån antik kosmologisk geografi, utan någon annanstans. Men just den diskussionen behöver vi kanske inte dra ett varv till på nu.

    Jag behöver inte gå ner till bibliotekskällaren för att hitta fel i gamla vetenskapliga tidskrifter. Som du vet är jag ju historiker till professionen och jag råkar därigenom känna till lite om hur historiesynen har förändrats genom historien. Och det var ju historiesynens förändring vi diskuterade, eller? Snart vet jag faktiskt inte riktigt själv vad vi diskuterar… 😉

  • Jonas Rosendahl

    Kennyh – Nu la du dig på en märklig nivå i den här debatten. Du ber mig om ursäkt för att jag slösar med min tid? jag undrade snarare varför du slösar med din tid? Du tycker ju frågan är helt oviktig för din tro och för dig spelar det ingen som helst roll. Varför då ödsla tid överhuvudtaget? En logik jag inte förstår om man tycker frågan är oväsentlig. 

    Sedan kan jag med lätthet följa ditt resonemang i vad du i övrigt skriver och jag förstår din framläggande om ”värdet av kritiken”. Men som sagt, vi har olika syn på hur man värderar saker och ting det har ju uppenbart framkommit i denna debatt!

  • gäst

    Frågan kanske inte är ställd till just dig, det är en öppen blogg och frågan kanske vi alla får ställa oss, den är allvarlig, likadant med Torbjörns inlägg som också har ett allvarligt budskap om ni inte hänger upp er på namn ( han kunde hållt inlägget lite mer allmänt)

  • Jonasq

    Läs tråden.

  • Jonas Rosendahl

    Det är klart att man kan anstränga sig som kristen att se saker i ett större perspektiv, speciellt om det har att göra med viktiga teologiska frågor. Du kan ju knappast mena på allvar att du inte bryr dig ett dugg om vad barn och barnbarn kommer att tro och uppfatta när det gäller bibeln?!

    Sedan förstår jag att det är svårare att hålla sig till ett profetiskt perspektiv, speciellt om man är mer bekväm till att få fram kunskap på kunskap och enbart hålla en lite småkall akademisk distans så fort man går utanför akademisk argumentering. Men det har inte varit mitt syfte här att komma fram som en slags självskriven teolog som kan allt. Jag är student och har skrivit under insändare som student också, det är ju om något en ”markör”. 
    Jag hoppas inte heller jag blir alltför akademisk och tappar profetiskt perspektiv, men man vet ju aldrig, vägen dit är inte långväga – har jag märkt.

  • Jonas Rosendahl

    Jag har ju förtydligat att det inte är avgörande för min tro heller. Däremot är det viktigt, och hade jag inte lyft fram detta om och om igen som dessutom gett många andra diskussioner och framförallt diskussion om HUR vi ska tolka bibeln så hade vi kanske inte haft nån speciell diskussion alls på denna blogg. 
    Att jag sedan inför ett profetiskt perspektiv som för dig inte alls innehåller gångbara argument – det har jag med tydlighet märkt. Jag hade kanske hoppats på att du nånstans utvecklat ett ”sjätte sinne” så du uppfattade nån slags ådra av bedömning vad det kan leda till, men så icke – tyvärr.

  • Jonasq

    Jag tror inte att vad mina barn och barnbarn tror eller inte tror har något att göra med min syn på författarfrågor och genrefrågor. Det är korrekt uppfattat.

    Ok, då är vi där igen. Du är profetisk, jag är akademisk. Det får stå för dig. Jag vet inte vad ett ”profetiskt perspektiv” är, men misstänker att det är svårt att förklara så jag avstår från att fråga.