Stefan Swärd

Allt mellan himmel och jord

Notera gärna att jag i dag har en artikel införd i tidningen Dagen med rubriken ”Måste kyrkan också bli postmodern?”. Den ligger i linje med mitt första inlägg här på bloggen om emerging church. Du hittar artikeln här. Tidigare blogginlägg och debatter hittar du här och här.

  • http://jdfk-kefas.blogspot.com Michael G. Helders

    Stefan:

    Jag vill be om förlåtelse, läste precis din artikel i dagen kring EC- och ser du inte har tagit detta till dig i lika stor utsträckning som många andra. Vilket också betyder att jag hade fel i mina anklagelser emot dig, gör avbön på de inlägg som var riktad emot dig- även om min kritik emot EC står fast- detta är inte gott för nån av oss. Däremot håller jag med dig, nya former att ha kyrka på kan inte vara fel, kristenheten har tidigare gått ifrån hemmen till katakomber, till kyrkor.

    Själv har jag ingen större tro till att sättet att ha kyrka på ska ha någon större betydelse- det viktiga är en genuin kristen gemenskap var man försöker eftersträva att älska varandra såsom Jesus älskar församlingen, och då spelar det ingen roll om man är med i en “vanlig” församling, kollektiv- eller sitter i en lokal med soffor.

    Hoppas du kan förlåta mig, till trotts för att jag står fast i min kritik kring EC- detta är ockult, gnostisk, och vilseförande. Många förförelser vill komma, och för mig kan det vara allt ifrån påven till Todd Bentley till Rob Bell- djävulen har inga problem att framstå som ljusets ängel.

    Tack för en fin och klar artikel i dagen.

    Gud välsigna och bevara dig
    PS: Vi borde också akta oss för att anpassa kyrkan och evangelium till världen. När ÖM skickade ut folk i öst och väst på cykel/vandring så gjorde de inte det för att visa världen hur bra vi är, utan att sprida evangelium och leva för Jesus. Vi för inte vara rädda för att bli hatade, det har kristna alltid varit genom historien, men om vi står ut kommer vi också att få skörda.

  • http://blog.bahnhof.se/wb938188 Jonas Lundström

    Av artikeln att döma så är det viktigt för dig att navigera med hjälp av (dom utombibliska) kategorierna liberal-konservativ . Jag tror inte riktigt detta fungerar längre, om det ens gjort det tidigare. Ett exempel är synen på ”dom eviga straffen”, där du genom formuleringen ”om man går förlorad utan Jesus” antyder att vissa EC-människor som är öppna för universalism är ”liberala”. Men i det samfund som du själv gör anspråk på att representera så företrädde ett av huvudstråken (fribaptisterna) en tydlig universalism, samtidigt som ”liberala kristna” verkligen inte är ett epitet som passar dom.

  • http://monicaolssonkolkman.blogspot.com/ Monica

    Stefan, jag tycker i huvudsak att din Dagen-artikel var bra.

    Men jag håller med Jonas att det är olyckligt att navigera med hjälp av stämplarna konservativ-liberal (även om jag själv gör det ibland).
    EC är en stor rörelse med både konservativa och liberala grenar om man nu ändå ska använda de stämplarna.
    Att EC i USA ofta stämplas som ”liberal” tror jag är ett uttryck för att man ofta stämplar alla ”som inte håller med”, som liberala; och därmed dödar man en intressant diskussion.

    Tack, Stefan, för din öppna attityd och att du lyckas hålla en öppen diskussion på denna blogg. Jag läser med intresse varje vecka.

    Till Michael vill jag säga att jag tror du dömer ut EC för snabbt. Det är tråkigt att höra att EC ”inte är något gott för nån av oss” när jag vet att EC-konversationen har varit till stor välsignelse för så många, inklusive mig själv. Ska du bara avfärda det?
    Jag upplever EC som Jesus-centrerad, bibeltrogen och utmanande. Har inte sett något ockult tex.
    Det betyder inte att ALLT är bra, men det finns ju bra och dåligt i alla kyrkor, samfund och väckelserörelser, och har alltid funnits.

  • Kalle Spetz

    Stefan, tack för din artikel i Dagen

    Du skriver ”Jag är förvånad över att McLaren inte inser att det moderna paradigmet helt dominerar västvärldens politik, näringsliv, organisationsväsende och offentlig sektor, inklusive forsknings- och universitetsvärlden. Och kanske till och med har stärkt greppet även på det religiösa området, med den nyateistiska väckelsen.”

    Stefan, Jag undrar om du har rätt och om du har det undrar jag varför det är så?
    Kan det vara så att det är på grund av att politiken fortfarande är så präglad av det moderna paradigmet som unga människor inte trivs i politiken? Vad det gäller näringslivet måste unga människor som vill göra karriär i de etablerade företagen helt enkelt rätta sig i leden annars är det omöjligt. Personerna med makt, styrelseledamöterna/maktens män, är alltför ofta just män, 55+ och som du säger, de tänker modernt.

    De andra sakerna du nämner lever jag för långt ifrån för att kunna säga något om.

    En sak jag kom att tänka på som talar mot dig, och även min tidigare fråga, är att när jag lyssnar på politiska debatter på TV tycker jag mig ibland se att det inte spelar någon roll vad de för fram som viktig kunskap, det är ändå känslorna som styr. De som debatterar med hjälp av bättre kunskap når inte fram. Kunskapen kan till och med vara helt känd av alla men den räknas inte med om det går emot våra känslor. Jag menar självklart att det inte är bra, rent av farligt ibland, men det är enligt min mening likafullt så det är, IBLAND.

    Jag har blivit mycket uppmuntrad och hjälpt av att läsa McLaren, Bell, McManus och inte minst John Burkes bok, Kom som du är, som jag tycker sätter fingret på många viktiga saker. Dessa pastorer skriver inte om teori utan det handlar verkligen om praktik. Det handlar om att leva äkta, kärleksfullt, nära människor, att låta sig själv beröras och med den heliga Andens hjälp beröra sin omgivning. Jag blir utmanad, vägledd och hoppfull.

    Att människor i vårt samhälle mer och mer präglas av ett postmodernt sätt att tänka tycker jag är helt uppenbart. I de alphagrupper jag har lett citerar deltagarna ofta ”McLaren” utan att veta om det. Att vi människor behöver mötas med nåd och kärlek innan vi kan ta till oss sanningen om Jesus och oss själva är helt klart. Den gamla väckelsens tid är förbi och kommer aldrig igen på samma sätt. Att stå på torget och sjunga att Gud är kärlek funkar liksom inte längre. Människor vill uppleva och processa. Om miljön i församlingen inte är kärleksfull kan vi inte prata om att vi följer en Gud som är kärlek. Det når liksom inte fram. Församlingen behöver ha en jordmån där vi tillsammans kan växa och hjälpa varandra att präglas mer av Jesus. Jag tror församlingen behöver vara en gemenskap där människor kan få ”smaka och se att Gud är god.”

    Avslutar med ett citat från Burkes bok, ”Kunskap måste komma efter kärlek när vi presenterar sanningen i en postmodern kontext. Kom ihåg att det som de flesta primärt inte frågar är ”Vad är sant?” utan snarare ”Vill jag bli som du?” Missförstå mig inte, kunskap är mycket viktigt, men inte för dem som inte kan höra det.”

    Att med hjälp av DHA förkroppsliga Jesus kärlek, att som Fadern i liknelsen om den förlorade sonen ha en öppen och generös famn mot människor tror jag är otroligt viktigt för kyrkan i dag. Men vi behöver på lika ivrigt vis hjälpa varandra att söka sanningen som finns i Jesus Kristus.

    Det är spännande att leva och att vara pastor!
    Kalle Spetz
    Skillinge Missionshus på Österlen

  • Samuel

    Inte för att försvara postmodernitet för sakens skull. Men det blir väldigt paradoxalt när du å ena sidan kritiserar McLaren för att ha en förenklad bild på saken och sedan avfärda det bara som en populär filosofi. Själva grejen är ju att det moderna kommer att dö. Det är inte en framkomlig väg för vetenskapen. Att det fullständigt dominerar politiken beror ju kanske mest på att det är modernitetens kyrka. Den västerländska demokratin bygger ju rakt på den modernistiska empirin.

    Det intressanta i samtalet är ju om sanning är relativ vad innebär det? Jag menar här att ekonomin är helt postmodern. Ta värdet på pengar. Svenska kronans värde är ju relativt till både värdet på guld men även värdet på framförallt dollarn. Det betyder ju inte att svenska kronans värde är godtyckligt. Utan bara att värdet hänger ihop med andra saker. Sen så är ju svenska kronan värd mer i Sverige än i andra länder. Den är ju inte alltid giltig som betalning, det betyder ju då inte att den inte är värd något utan bara att just där är den inte värt något.

    Sen vad är väckelse? Och skulle en så kallad väckelse församling ha något egenvärde, ett värde utöver en sund stadig kristustrogen församling? I sverige kan vi inte få en bra snabb tillväxt i kyrkorna. Kunskapen om budskapet är på tog för lågt även i kyrkorna. När det Pingst och det som senare blev EFK växte upp var kunskapen om kristentro stor. Det fanns något att bygga på som inte finns där nu. Därför måste hela talet om väckelse förändras. För ska det börja växa så krävs det hårt jobb.

  • Bo

    Stefan, du skrev i artikeln: ”Och vi behöver erkänna att ingen av oss egentligen vet hur vi ska föra ut evangeliet om Jesus till svenskarna, och göra så många som möjligt till Jesu lärjungar.”

    Antagligen vet Gud om någon hur vi ska nå ut med evangeliet, så låt oss fråga honom. Vi kanske inte heller ska låsa fast oss vid en föreställning om hur många som ska komma till tro. Då kan vi bli krampaktigt låsta av en känsla av misslyckande och otillräcklighet. Låt oss bevara den positiva tron och bekännelsen! Annars tack för en bra och upplysande artikel!

  • http://freddyblog.crossnet.se/ Fredrik Hellström

    Hej Stefan,

    Tack för en bra skriven artikel. Jag är glad att du intagit en öppen och lyssnande hållning i ”EC-samtalet”.

    Konversationen är ju ett globalt fenomen som omfattar tusentals (kanske miljoner?) kristna av olika bakgrund och sammanhang. Mycket sker på gräsrotsnivå genom bloggar och mindre gemenskaper/nätverk. Jag skulle säga att det är en rörelse som exploderat och som ingen egentligen kan (eller behöver) kontrollera. Därför måste man ta sig tid och lyssna till många människor för att försöka förstå helheten och tankarna. Här måste man också själv göra en bedömning vad som är bra och inte (som med allt annat). För det finns väldigt många aspekter. Det räcker inte att läsa en författare eller en bok.

    Kärnan i det hela för mig handlar om att söka nya vägar att vara kyrka på, vilket borde vara mycket relevant i vår tid när de flesta kyrkor tappar mark. Vi måste våga ifrågasätta dagens kyrka och våga vara med och forma nytt för Guds rikes skull. Därför är jag positiv till fenomenet.

    För min egen del har konversationen gett mig väldigt mycket genom åren. Den har gett mig ett nytt hopp för framtidens kyrka och pushat mig i att tänka utanför ramarna när det gäller mission, tro och uttryck för hur en församling kan se ut. Jag har också tvingats ställa mer frågor istället för att alltid ha alla svaren. Detta har också lett till att jag idag är ”samfundsoberoende” och har lärt mig att uppskatta den kristna kyrkans många rötter och traditioner på ett nytt sätt. När det kommer till svenskarna tror jag vi bör tänka ”belong, believe, behave” i nämn ordning.

    Fräscht initiativ i England tycker jag är freshexpressions.org.uk. Intressant ”missional-tänkande” tycker jag är Kairos LA (JR Woodward). När det gäller det avskalade tycker jag hela husförsamlingsrörelsen är intressant (house2house, simple/organic church, Neil Cole, Tony Dale, Victor John m.fl)

    Låt konversationen fortsätta!

    Allt gott,
    Fredrik

  • Olof

    Stefan: Att inte EC är en ”riktig väckelserörelse” tycker jag bara låter skönt! Tror inte att EC skulle vilja karakterisera sig själva i termer av ”väckelse”, ett begrepp som inte heller är centralt i NT. Allt handlar om huruvida kyrkan kommunicerar evangeliet – i en mycket vid mening – så att människor kan dras in i kyrkans gemenskap, växa och bli kvar där. Om det sker är allt väl. Och håller med Jonas om att konservativ-liberal knappast är gångbara axlar för analysen av EC. Och så det här med modernismen…visst, stora delar av vårt samhälle är modernistiskt, men just att du kan se det, värdera det, förhålla dig till det på olika sätt är ett starkt argument för att ett annat paradigm har börjat göra sig märkbart – det postmoderna. Inte var det många som kände denna trötthet på övergripande, triumfatoriska, rationalistiska, vetenskapsförhärligande, ekonomistiska metanarrativ på 1950-talet! Håll med om att just denna trötthet är ganska markant idag. Inte på din bank och bland kostymgubbarna inom de etablerade institutionerna, men utanför…och det kommer att sippra in, var så säker…

  • http://mattiasneve.wordpress.com mattias

    Stefan, har nu läst din artikel i Dagen. Jag måste säga att jag blev en aning besviken, upplevde den som en aningen svepande och ytlig. Svårt att se vad du egentligen vill säga? Några kommentarer…

    …Visst, EC är inte en väckelserörelse – det är en reformrörelse. Detta är mycket viktigt att komma ihåg, det handlar om reformation! Reformation som i sin tur med Guds hjälp och kraft kan frigöra människor och församlingar att delta i Guds mission, missio dei, i vår värld. Förhoppingsvis kommer vi att få se väckelse som frukt av delar EC konversationen – jag tror absolut inte att allt inom EC kommer att bidra med den frukten: det som leder till synkretism, navelskåderi och ”mycket snack och liten verkstad” kommer givetvis inte att leda till väckelse, men i mycket av EC finns en rå längtan efter Jesusefterföljelse, genuin koinonia gemenskap, holistisk mission (både att leda människor till Jesus och diakoni) osv. Det finns också en stark längtan och drivkraft att se Guds rike växa i sammanhang och subkulturer som vanligtvis har skytts som pesten av den traditionella kyrkan. Vad kan vara en bättre grogrund för väckelse än detta?!

    Reformationen under 1500-talet var heller inte en väckelserörelse, men flera väckelserörelser har ju vuxit fram (emerged!) som frukt av reformatörernas arbete. Med Guds hjälp och nåd och Andens kraft – och en hel del ödmjukhet från det etablerades sida – så tror och hoppas jag att vi kommer att få se liknande frukt av EC!

    …Sen det här med modernitet och postmondernitet. Jag förstår inte alls vart du vill komma när du drar upp näringsliv, politik, den offentliga sektorn osc… Hade tänkt att kommentera detta när du tog upp FN mm i en annan post. Det är väl inte konstigt att dessa institutioner fortfarande är grundade i en modern världsbild? Men detta har väl knappast mycket att göra med de människor som vi möter ”på gatan”, särsklit bland de yngre generationerna. Att FN och Stockholms stad och Svenskt Näringsliv grundar sin världsbild och sitt sätt att arbeta på på en modern världsbild betyder ganska lite när du pratar med kidsen i Tantolunden, eller hur? Det du skriver känns en aning verklighetsfrämmande, faktiskt.

  • http://www.kolportoren.com/ Joachim Elsander

    Tack Stefan för att du ändå är så pass öppen även om jag inte hängde med i allt du skrev.

    Jag håller med Kalle Spetz i det han skriver. Om Brian McLaren är så fel ute hur kommer det sig att igenkänningsfaktorn är så hög hos oss som läser? Vi har en ”Kristen på nytt sätt” grupp här i Borlänge, merparten är i 30-50 års åldern men några är pensionärer och alla känner igen McLarens perspektiv. Det är allt från sjukhusperson, ingenjörer till vanliga arbetare”.

    Jag har också märkt att det perspektiv som McLaren presenterar passar perfekt för 30 åringar som lämnat frikyrkan efter tonåren men som nu kommer tillbaka. Det är i alla fall min erfarenhet här i Borlänge.

  • Daniel R

    Det intressanta är att Stefan inte möter det postmoderna, Joakim Elsander möter sällan ateister, och någon möter sällan …
    Samtalet har förut visat att det verkar finnas ett allt mer pluralistiskt samhälle i Sverige där många olika världar lever bredvid varandra. Är inte just denna pluralism ett av senmodernitetens / postmodernismens säkraste tecken. Eller ?

  • http://www.kolportoren.com/ Joachim Elsander

    En sak till. Jag tycker det är onödigt att du Stefan poängterar: ”Jag kan inte se att ”emerging church” är uttryck för någon genuin väckelserörelse”.
    Redan där slutade nog många att läsa. Det finns ju delar av vår frikyrklighet som bara förmår ta till sig något som kommer i en lätt igenkännbar ”väckelseförpackning” med tillhörande attribut. Varför spä på det? Varför skissa på en motsättning?

    Extra onödigt blir det att ställa EC mot ”Andens suveräna vidrörande”. (vem vill stödja en rörelse utan ”Andens suveräna vidrörande”???) Tråkigt med tanke på att det pågår ett väldigt spännande och nyttigt samtal inom EC om vikten av en sund karismatik.

    Jag tror för övrigt Mattias perspektiv är helt riktigt.

  • Thomas Arvidsson

    Hej Stefan!
    Reagerade också på uttrycket att EC ”inte är någon genuin väckelserörelse”…
    Vad är en genuin väckelserörelse? Har det någonsin funnits någon ”genuin” sådan? Vi ser ju redan i den första församlingen att det är en mix av gudomligt och mänskligt i ”väckelsen”. Olika skeenden växer fram i olika tider – alltid behäftade med mänskliga svagheter och ”den tidens” sätt att se på sin omvärld.

    Jag märker att EC lyckas möta och utmana många i min egen generation (X). Generationer U och V (heter det så?), alltså tidigare generationer, träffas kanske mer av något annat, vad vet jag? Vi behöver utmanas och uppmuntras på många olika plan så jag välkomnar alla som söker och längtar efter Gudsrikets framväxande.

    Jag följer din blogg med intresse och glädje!
    Att du har tiden för det är för mig ett mysterium (ett av många)

    God helg!

  • http://himmelochjord.swedmedia.se stefan

    Kommenterande vänner,
    Ska försöka samla ihop mig under kvällen, för att kommentera kommentarerna, hinner inte under dagen. Håller på med annat hela dagen.

    hälsn

    Stefan Swärd

  • Eric Dahlqvist

    Jag håller med dig i mycket av det du skriver men samtidigt tycker jag du slår ifrån dig den kritik som postmodern filosofi/teologi har riktat till en modern präglad kyrka – och denna kritik är många gånger befogad. Frikyrkan är ett barn och av den moderna eran och för att svara upp mot samhällets och vetenskapens absoluta anspråk valde man att argumentera på sätt – med absoluta anspråk, t.ex genom att hänvisa till biblen eller till inre upplevelser. För mig handlar den postmoderna kritiken framförallt om detta. Den kritiserar absoluta anspråk på kunskap. Därför förmår den också lösa upp vissa knutar hos en kyrka som låtit sig definieras av det moderna.

    Det moderna är ett projekt ett helhetslösning. Det postmoderna är det inte. Det är en kritik, en negation. Här är vi nog eniga. Att bejaka allt i postmodernismen vore förkastligt, men jag tror att den fört med sig något gott till den kyrka som vill vara relevant i sin samtid.

    Detta om konservativ/liberalt: Detta måste vara kyrkan eviga problem att förhålla sig både till samtiden och till traditionen. Men är det så viktigt att hålla fast vid evangelikal och andra ettiketter? Vad betyder egentligen evangelikal bibelsyn??? Jag är medlen i EFK men definierar mig aldrig i termer av evangelikal eller baptisisk, det känns främmande och onödigt.

    Du skriver också att EC och pomo kan leda till en omtokning av kristna begrepp. Är det inte så att tolkning alltid pågår. När kyrkan reflekterar över traditionen sker väl alltid en omtolkning. Ibland är det bra att kritken smyger bakvägen in i våra kyrkor. Det behövs verkligen!

    Den ”nyateistiska väckelsen”: skulle man inte kunna se den som en respons på postmodernismens destabilisering av det moderna. En slags motattack! Så tänker nog jag.

    Mvh Eric

  • http://jdfk-kefas.blogspot.com Michael G. Helders

    Monica:

    Så här långt har jag bara dömt ut Rob Bell & Co, och det med rätta. Jag är dock också i dag kritisk till Peter Halldorf, och Livets Ord (LO har jag dock alltid varit)- då jag menar att det arbetet dem har gjort senaste 9 åren har resulterat i att svenska frikyrkan i dag står utan rötter (som en konsenkvens av deras sökande).

    Rob Bell kan vara så Jesus centrerad som han vill, det betyder inte att det är gott. Det här är nyandlighet, blandat med ny gnostism och katolsk mystisism- fint paketerat med post modern teolologi. Sådant är manar inte till växt i Kristus (bli mer Kristi lik) utan enbart matar köttet, människan i sig själv- du som jag är båda lagiska och religiösa (till och med den goda atheisten), och denna religiösitet som finns i människan (se historien om Babels tårn) blir endast matat genom den här form av förkunnelse, det ledar inte till död (död åt köttet) utan liv till köttet.

    Jag vet för ca 1.5 år sedan så började jag ta till mig den här form av teologi. Nu har jag haft olika former av psykiska problem (utbrändhet, kronisk ångest m.m) och jag kan säga som så att den här form av teologi fick extrema destruktiva konsenkvenser över mitt liv. Säger inte att det behöver vara så för alla, för en vanlig medel klass svensson som har växt upp i frikyrkans beskyddande värld- har det säkert inte dessa konsenkvenser- utan istället matar lagiskheten.
    För ett år sedan så brast mitt liv i biter, förlorade min sambo, mina vänner, nästan min tro. Tills jag en dag hörde den här predikan: http://www.youtube.com/watch?v=uuabITeO4l8
    Det ledde till förkrosselse, sin tur omvändelse, fick i sin tur fick Herrens nåde att träda in med stor kraft i mitt liv- Herren helade mig ifrån mina psykiska problem (även om många pastorer här tycker jag är sjuk i huvudet!?), han befriade mig från en hel del själsliga problem, Herren upprättade relationerna med mina gamla vänner, och väckte ny kärlek för min f.d. sambo- och vi blev tillsammans igen, blev gift och Herren välsignade oss med ett barn. Detta i kort va min omvändelse ledde till.
    Nu längter jag efter att dö bort ifrån mig själv, och min bön är ofta att Gud aldrig ska tillåta att jag ska åter igen kompromissa med Skriften såsom Rob Bell och jag själv har gjort.
    Med andra ord jag dräv bort ifrån Herren, jag var så långt borta att jag var döden när, och jag hade varit så ond att ingen brydde sig om mig, men just när jag gav upp- kom Herren till min frälsning, tacket vara en predikant som inte kompromissar med Guds Ord- Paul Washer.

    Margret Sundin skrev i en annan komentar till mig att församlingen behövde mig. Det är inte sant. Gud behöver inte Stefan Swärd, han behöver inte dig, och han behöver inte mig- han behöver ingen av oss. Nåd.

    Det kristna livet handlar om att bli kristi lik genom helgelse. Helgelse för man endast om man låter lagen fullt ut krossa dig, och genom förkrosselsen öppna för Herrens nåd- så att han kan forma dig till att bli honom lik.
    Utan att vi omvänder oss, är våran tro till ingen nytta och utan frukt. Se Luk 14.

    På frukten känner man trädet. Den kristna har inte rättfärigheten i sig själv, eftersom han vet han är en syndare som inget annat förtjänar evig straff i helvete. Lägg märke till att de falska profeter som Jesu varnar om- gjorde massor av saker i Jesu namn ”har jag inte drivet bort demoner i ditt namn” ”har jag inte gjort så i ditt namn?”- det är självräffärdighet- samma självrättfäridighet som de många här pekar på som god frukt hos Rob Bell.
    Nej den kristna har sin rättfärdighet inte hos sig själv, utan hos Kristus och Honom allena, ingen av oss har något gott att hämta hos oss själva.

    Gud välsigna dig

  • http://monicaolssonkolkman.blogspot.com/ Monica

    Michael, vi har helt klart olika åsikter om detta.
    Jag tror inte att det går att kombinera nyandlighet och tex ockultism med ett Jesuscentrerat och bibeltroget budskap. Jag håller fast vid att Rob Bell håller sig till de två senare, i alla fall i alla de predikningar och böcker som jag har läst. Har utmanat mig till att söka efter att blir mer Kristuslik och helgad. Faktiskt.
    Och när man läser andra kommentarer så är det många som upplever samma sak som jag.
    Förstår inte vad du menar när du säger att han kompromissar med skriften, men vi kanske inte ska gå in på det här, diskussionen blir nog alltför lång och det är inte riktigt schysst mot Stefan Swärd.

    Jag tycker det är tråkigt att höra om det som du har gått igenom. Jag känner dig inte så jag vill inte yttra mig om det som har hänt dig, men jag respekterar din upplevelse.

    Men det är också min erfarenhet att man kan hitta människor som har farit illa i alla kristna sammanhang (kyrkor, samfund, väckelser).

    Gud välsigne dig och jag ber att Gud kommer att fortsatta att leda dig
    //Monica

  • http://jdfk-kefas.blogspot.com Michael G. Helders

    Monica:

    Jag respekterar din åsikt. Men vill anbefalla dig att skaffa studiebibeln, och utifrån den ransaka Bell’s förkunnelse, Thoralf Gilbrant bibel komentarer är verkligen värd att se och läsa i sammanhanget.

    Behöver inte tycka synd om mig. Jag är häller en syndare frälst av nåd, än en självrättfärdig utan behov av nåd 😉

    Guds frid,
    Michael

  • Bo

    Eric Dahlqvist skrev: ”Frikyrkan är ett barn och av den moderna eran och för att svara upp mot samhällets och vetenskapens absoluta anspråk valde man att argumentera på sätt – med absoluta anspråk, t.ex genom att hänvisa till biblen eller till inre upplevelser. För mig handlar den postmoderna kritiken framförallt om detta. Den kritiserar absoluta anspråk på kunskap. Därför förmår den också lösa upp vissa knutar hos en kyrka som låtit sig definieras av det moderna.”

    Detta låter konstigt i mina öron. Skulle det vara absoluta anspråk att hänvisa till bibeln eller till inre upplevelser? Det har väl kyrkan gjort i alla tider och inte har väl den kunskapen av den vetenskapliga världen accepterats som absolut kunskap. Tvärtom! Om detta är absoluta anspråk, hur ska då kyrkan kommunicera? Genom att hålla tyst och bara göra goda gärningar? Kyrkans försök att svara upp mot samhällets och vetenskapens absoluta anspråk var ju snarare den historiska textkritiska forskningen när man började att förklara bort allt som hade med det övernaturliga att göra och texternas historiska trovärdighet.

  • Bo

    Michael G Helderes skrev: ”Det kristna livet handlar om att bli kristi lik genom helgelse. Helgelse för man endast om man låter lagen fullt ut krossa dig, och genom förkrosselsen öppna för Herrens nåd- så att han kan forma dig till att bli honom lik.
    Utan att vi omvänder oss, är våran tro till ingen nytta och utan frukt. Se Luk 14.”

    Så sant, så sant!

  • Bo

    Ytterligare några ord innan jag nu går och lägger mig. Postmodernism är en term som refererar till kulturklimatet i slutet av 1900-talet. Inom litteraturen (poesin) trodde modernisterna på diktens befrielse av jaget och stödde i regel det moderna projektet medan postmodernisterna har en mer anspråklös hållning. Postmodernisterna säger att historien är slut och misstror språkets förmåga att förmedla ”mening” Ett exempel på en poet som förknippas med denna riktning är akademiledamoten Katarina Frostensson.

    Vilka avtryck tar sig postmodernismen inom teologin? Förutom nämnda anpassning till modernismen (förnekandet av det övernaturliga och den historiska trovärdigheten osv.) har ytterligare ett element tillkommit, nämligen utläggningen av bibeltexten i termer av symbolik och subtila poetiska metaforer Denna förkunnelse möter man i många luterska kyrkor i dag. Detta är ett uttryck för nedmonteringen av tron på språkets förmåga att förmedla mening och en populistisk anpassning till det allmänna kulturklimatet.

  • http://jdfk-kefas.blogspot.com Michael G. Helders

    Bo:

    Tack för dina komentarer.

    Själv undrar jag, vi brukar säga ”Jesus är den samma i går, i dag och i morgon”- skulle Jesus ge oss annorlunda tro i dag än va han gav för 100 år, 500 år eller 2000 år sedan?
    Undrar också, var människor mer korkade för i tiden än va de är i dag? För i tiden blev kyrkan väckt genom omvändelse- återgå till källan/Skriften/Kristus, och genom att kyrkan blev väckt- så kom även människor till tro och det blev omfattande väckelser…Var dessa människor som kom till tro under väckelse tider mer korkade än de människor som kommer till tro i dag?
    Jag tror svaret att människor i dag är lika korkade som de var för 100 år sedan, eftersom Korset var i går, är i dag och vill vara i morgon dårskap för var och en som går förlorat, medan för den kristna är det den högsta vishet…säger inte skriften ”Den oandlige tar inte emot vad Guds ande säger, det är dårskap för honom, och han kan inte förstå det eftersom det måste bedömas på ett andligt sätt. ”? – Varför ska vi då anpassa våran teologi, tro och kyrka efter de oandliga?
    Var finns nu de visa och denna världens kloka huvuden? Har inte Gud gjort världens vishet till dårskap?

    Nej jag skäms inte över evangeliet, det är Guds kraft- som inte bygger på oss- utan Gud och Honom allena.

  • http://jdfk-kefas.blogspot.com Michael G. Helders


    Så säger HERREN: ”Ställ er vid vägarna och spana,
    fråga efter de urgamla stigarna. Fråga efter den goda vägen
    och vandra på den, så skall ni finna ro för era själar.”
    Men de svarade: ”Vi vill inte vandra på den.”

  • Bo

    Jag tror att jag behöver förtydliga min tidigare kommentar (nr.19):

    Detta låter konstigt i mina öron. Skulle kyrkans hänvisning till bibeln eller inre upplevelser vara uttryck för hennes anspråk på absolut sanning i syfte att svara upp mot samhällets och vetenskapens anspråk på absolut sanning? Det har väl kyrkan gjort i alla tider och inte har väl den kunskapen av den vetenskapliga världen accepterats som absolut kunskap. Tvärtom!

    Om nu dessa hänvisningar uttrycker absoluta anspråk av sent historiskt snitt och av nämnda anledning, hur menar då den postmoderna kritiken att kyrkan ska kommunicera? Genom att hålla tyst och bara göra goda gärningar? Kyrkans försök att svara upp mot samhällets och vetenskapens absoluta anspråk var ju snarare den historiska textkritiska forskningen när man började att förklara bort allt som hade med det övernaturliga att göra och texternas historiska trovärdighet.

    Dessutom är jag rädd för att vissa delar av denna postmoderna kritik, eller EC som vi säger, leder till att vissa personer förnekar sitt historiska arv och blir tysta. Läs Rom 1: 20-22, / .. De ville gälla för visa men blev dårar .. /

    Stefan tycker sig ha svårt att upptäcka det postmoderna fenomenet i sin vardag,
    men egentligen är det ju en fråga om valet av ord. Vi skulle lika gärna kunna definiera problematiken i termer av ”laglöshet” men inte i första hand i betydelsen överträdelse av lagen (omoral) utan främst i betydelsen frånvaro av lag (amoral). Och att ungdomen inte är medvetna om eller kan formulera sig i dessa termer betyder ju inte att dom är opåverkade.

  • Pingback: Emerging Church « Churchandinternet Blog()



Subscribe to Stefan Swärd