Har nu läst på broderskaparna Peter Weiderud och Pär-Axel Sahlbergs bloggar om Jonas Gardells bok. Som väntat ger de bara ros åt Gardell och hans Jesustolkning men Gardells kritiker får ris. Så att Jesus inte var syndfri, inte född av jungfru, inte Gud som blev människa, och hans död på korset var inte för våra synders skull, utan ett allmänt martyrium som med jämna mellanrum drabbar orättvist dömda hjältar, det är tydligen en helt okey teologi för en broderskapare.

Det hade ju varit bättre om man sagt att vi är inte konfessionella, och inte entydigt tagit ställning. Men det är en ganska tydlig signal att en katolik, en ortodox kristen, en rättrogen svenskkyrklig lutheran, för att inte tala om pingstvänner och en mer tradionellt orienterad missionsförbundare – de hör inte hemma i broderskapsrörelsen. Och här tycker jag att man blandar ihop religion och politik för mycket. Men vill man driva broderskapsrörelsen som en rörelse för en viss smal teologisk riktning, då får man väl göra det, men det är nödvändigt att man är tydlig med intentionerna.

Och Sahlberg är ju en av de ledande metodisterna, som dessutom är en av arkitekterna bakom det nya frikyrkosamfundet som håller på att växa fram. Den teologiska orienteringen känns då något oklar, när man läser på Sahlbergs blogg. Har man läst lite om klassisk metodism, och inte minst den radikala helgelseförkunnelsen, då undrar man hur en metodist av årgång 2009 helt kan tappa bort sitt arv. Det är mycket långt mellan John Wesley och Gardell.

Tack för alla tips när det gäller debatten med Sturmark, ska ägna lediga stunder under denna vecka och kommande helg, åt att titta på tipsat material och texter.

En annan sak, vi närmar oss nu val till Europaparlamentet, och funderar på att skriva någon form av guide för kristna, om vilka frågor man bör ställa som vägledning för hur man röstar i kommande valet.

I går kväll blev jag inbjuden till Kristdemokraternas releaseparty för Ella Bolins kampanj inför valet. Jag ska leda en utfrågning med henne, Agenda Söderhöjd 26 maj, därför blev jag inbjuden. Fick möjlighet att prata lite med både socialminister Hägglund och ministern Maria Larsson, samt flera av statssekreterarna som var med, Jakob Forssmed och Ragnwi Marcelind. Forssmed berättade för Maria Larsson att han i detalj mindes en predikan jag höll i höstas, vilket enligt Forssmed berodde på predikans kvalitet, tackar!

Pratade förstås lite med Ella Bolin, som är Kristdemokraternas förstanamn i EU-valet, och blev till och med fotograferad tillsammans med henne. Min bloggarkollega på Dagen, Emanuel Karlsten borde vara grön av avundsjuka. Han erkände ju på sin blogg att han inte vågade prata med Ella när hon besökte Dagen, och dessutom vågade han bara smygfotografera henne. Jag både pratade med Ella och blev fotograferad ihop med henne, det du Emanuel!

Ella kommer särskilt att lyfta fram tre frågor inför sitt arbete i Europaparlamentet, klimatfrågan, människohandeln och trafficking, och alkoholpolitiken. Bra approach, och alla tre frågorna av specifikt intresse ur kristen synvinkel, engagemang mot sociala orättvisor och att stå upp mot förtrycket i olika former bör vara en kristen politisk ledstjärna. Man bör komma ihåg att klimatförändringarna främst drabbar tredje världen, och alkoholfrågan är framförallt en solidaritetsfråga med människor som har missbruksproblem, inte minst drabbade barn och andra anhöriga.

Jag har ju tidigare nämnt här på bloggen att jag ska ha en debatt med Christer Sturmark på Stockholms universitet, den 23 april, klockan 17.00, i en av hörsalarna vid Frescati. Jag tycker att det är viktigt att vi som är evangelikala kristna ledare deltar i offentlig debatt och samtal om etik och religion. Och att vi deltar i samtalet med en ödmjukhet, att vi kan lyssna, och samtidigt dela med oss frimodigt av vår tro på Kristus och våra kristet färgade övertygelser.

Har uppskattat mina möten med Sturmark och även om vi inte är överens om vissa grunder kring tron, synen på det övernaturliga, och även i vetenskapssynen, så kan jag ändå känna sympati för vissa delar av hans tänkande. Hans skarpa kritik mot när religion får människor att agera omoraliskt – kan jag helt och hållet ställa mig bakom. Jag och Sturmark har ju också lyckats producera tre gemensamma artiklar, en publicerad i Expressen, en i Dagens Nyheter och en på Newsmill, så vi är ju överens om en del saker.

Behöver dock läsa på lite, och uppdatera mig, och läser just nu Peter Stenumgards bok: Vetenskap och tro, utgiven på XP Media ganska nyligen och den katolske religionsfilosofen Ulf Jonssons bok: ”Med tanke på Gud”.

Båda böckerna är populärt skrivna av två bildade personer som dessutom är aktiva kristna. En tes som båda driver är att kyrkan och kristendomen har i stor utsträckning främjat universitet och vetenskaplig forskning. Både moderna universitet och modern forskning har ofta vuxit fram utifrån ett kristet kontext. Båda böckerna slår hål på myten att det är irrationellt att tro, och att kyrkan har motarbetat vetenskap. Vi behöver inte gå så många hundra år tillbaka i tiden då forskare i regel också var präster.

Stenumgard som är naturvetare visar också i sin bok att vetenskapliga genombrott har ofta haft ganska irrationella grunder, och visar att kristna tron och Gudstron har varit en viktig drivkraft bakom stora vetenskapsmän, som bl.a. Isaac Newton och Galilei.

Och båda är mycket överens om att vetenskap och kristen tro inte utesluter varandra.

Mottar gärna tips på argument och lästips på tankar och inlägg jag kan ta upp i debatten med Sturmark. Det handlar ju inte om  någon politisk debatt där man måste vinna poäng, så det gör vill inget om man offentligt och öppet filar på argumenten.

Kristus är uppstånden!

Hammarby – Gefle 1-2.

Det har verkligen gått upp och ned idag. Dur och moll. Ljus och mörker. Men vad är små nederlag i jämförelse med den stora segern. Det underlättar att vara kristen om man är Bajare.

Idag på påskdagen fick jag ett infall, jag måste åka och titta på Hammarbys första hemmamatch för säsongen mot Gefle. Men det var förstås utsålt, och det var omöjligt att få tag i biljetter. Så det påskdagsnöjet sprack. Att både fira Jesu seger och Bajens seger på samma dag (dock lite skilda nivåer, eller kanske divisioner), det hade varit klockrent. Men med tanke på de utsålda biljetterna, tycks Bajen intressera Söderstockholmare mer än Jesus – än så länge. Men det är inte oförenligt, Bajen och Jesus, det passar bra ihop.

Det är inte varje dag man blir andligt upplyft av att läsa Stockholms morgontidningar. Men Göran Skyttes krönika i Svenska Dagbladet idag var på den nivån. Han pekar på att det både pågår påkristning och avkristning i Sverige samtidigt. Det är både överfulla kyrkor och tomma kyrkor. Motståndet mot kristna tron och sekulariseringen breder ut sig. Men samtidigt är Jesus på agendan och Jesusintresset är omfattande, inte minst intresset för Gardells bok pekar i den riktningen.

Skytte pekar också på att denna tudelade utveckling pågår inom kyrkorna där centrala kyrkliga krafter verkar skämmas för evangeliet. Samtidigt sker det ett närmande mellan olika kristna grupper och kyrkor. Man kan säga att det pågår urvattning och fördjupning – på samma gång.

Jesus har vunnit seger. Idag blir vi särskilt påminda om hans död på korset. Bibeln använder olika bilder och metaforer för att beskriva innebörden i vad som hände genom Jesu död och hur vi blir berörda av det. Jag tycker att det är viktigt att få en helhetsförståelse, Bibeln lyfter fram olika aspekter av försoningsverket. Det är viktigt att inte fastna i en för ”smal” försoningslära, och bara lyft fram någon aspekt av korset och Jesu död. HÄr följer bara några korta punkter av den rikedom som skriften pekar på när det gäller Jesu död.

1. Jesus vann seger på korset. ”Han har förlåtit oss alla överträdelser och strukit ut det skuldebrev som med sina krav vittnade mot oss. Det har han tagit bort genom att spika fast det på korset. Han har klätt av väldena och makterna och förevisat dem offentligt, när han på korset triumferade över dem”. Segern på korset är i fokus i detta skriftställe från Kol. 2:14,15 – Jesus vann seger över ondskans makter, Satan, och över lagen som anklagade oss. Han har befriat oss från mörkrets välde enligt Kol 1:13.

2. Jesus vann segern över döden på korset. ”Har vi nu dött med Kristus, tor vi att vi också skall leva med honom. Vi vet att Kristus aldrig mer dör, sedan han blivit uppväckt från de döda”. Rom. 6:8,9.

3. Han tog vår synd. ”Våra synder bar han i sin kropp upp på korsets trä, för att vi skulle dö bort från synderna och leva för rättfärdigheten”. 1 Petr. 2:24. Gal 1:4 han ”offrade sig för våra synder”.

4. Han dog istället för oss, för att vi skulle få leva:”Genom Guds nåd skulle han smaka döden i allas ställe”. Heb. 2:11, ”Kristus dog i vårt ställe, medan vi ännu var syndare”. Rom. 5:8.

5. Vi blev försonade med Gud genom Jesu seger på korset, en upprättad och uppklarad relation: ”Ty Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknade inte människorna deras överträdelser .” 2 Kor. 5:19.

6. Kristus dog för oss alla. 2 Kor. 5:15.

7. Kärnan i den så kallade objektiva försoningsläran handlar om att Guds vrede är riktat mot synden, Gud dömer synden, syndens lön är döden. Jesu verk på korset handlar om att han ger sitt liv som ett offer för att sona vår synd, han dör i vårt ställe, han ger sitt liv i vårt ställe. Vi var dömda, värda att dö i vår synd, Jesus tar straffet på sig. Det anknyter till Gamla Testamentets offertankar. ”Honom har Gud, genom hans  blod, ställt fram som en nådastol, att tas emot genom tron.” Rom 3:25, här anknyts till offertjänsten i GT. Heb. 2:17 talar om att Jesus ”sonade” folkets synder, ordet sona pekar på just denna innebörd, offret för synd, för att blidka Guds vrede. 1 JOh. 2:2 och 4:10 pekar i samma riktning: ”Han är försoningen för våra synder” och ”Gud har älskat oss och sänt sin son till försoning för våra synder”. Ordet försoning är en offerterm. Det anknyts till Gamla Testamentets offertänkande på många sätt när Nya testamentet beskriver Jesu död. Bland annat i 1 Petr. 1:18,19 där Jesu blod förknippas med blodet från ett lamm utan fel och lyte.

8. Ett annat sätt att förklara Jesu död i Nya Testamentet, sker genom orden återlösning, förlossning m.m. Det handlar om att frigiva mot lösepenning, att betala en skuld, vi var skyldiga Gud något, och Jesus har betalat skulden. Det är t.ex. uttryckt i Mark 10:45; ”Ty människosonen har inte kommit för att bli betjänad utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många”.

9. Kristus dog för oss för att visa hur mycket Gud älskar oss, det var det högsta uttrycket för Guds kärlek. Den tanken finns också i Nya Testamentet, t.ex. uttryckt i 1 Petr. 2:21. En del betonar framförallt den sidan av korset, men tar man bort de andra sidorna, så blir det en väldig begränsning i betydelsen av Jesu död.

�

En grund i kristna tron är Jesu död och uppståndelse. Och grunden för vår kunskap och förståelse av detta är Guds uppenbarelse genom Bibeln, men det är också bekräftat genom den kristna församlingens historia och erfarenhet, och uttryckt bland annat genom bekännelseskrifter.

Eftersom det har spekulerats om detta i media senaste veckorna är det nödvändigt att återvända till vad Bibeln säger. Flera av Pauli brev innehåller fantastiska beskrivningar av betydelsen av Jesu död och uppståndelse. I Rom. 5:6-10 läser vi: ”Medan vi ännu var svaga dog Kristus i ogudaktigas ställe, när tiden var inne. Knappast vill någon dö för en hederlig människa – kanske vågar någon gå i döden för den som är god. Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog i vårt ställe, medan vi ännu var syndare. När vi nu står som rättfärdiga genom hans blod, hur mycket säkrare skall vi då inte genom honom bli frälsta från vredesdomen. Ty om vi, medan vi var Guds fiender, blev försonade med Gud genom hans Sons död, hur mycket säkrare skall vi då inte bli frälsta genom hans liv, när vi nu är försonade.”

I Rom 6:5 läser vi: ”Ty är vi förenade med honom genom en död som hans, skall vi också vara förenade med honom genom en uppståndelse som hans. Vi vet att vår gamla människa har blivit korsfäst med Kristus, för att syndens kropp skall berövas sin makt, så att vi inte längre är slavar under synden”.

Jesus dog på korset för att ta på sig vår synd, han tog på sig döden – syndens straff i vårt ställe, och vi blir försonade med Gud genom Jesu verk på korset.

Vi är förenade med Jesus i hans död men också i hans uppståndelse. Det nya liv vi får genom tron på Kristus, det eviga livet, är Jesu uppståndelseliv, som han lever i oss. Och syndens makt, syndens straff – tog han på sig, i vårt ställe, på  korset, för att vi skulle bli fria.

Hittar vi andra källor än Nya Testamentet, för att förstå betydelsen av Jesu död och uppståndelse, så blir det bara fria spekulationer.

Det är påsk!

Skrev på min blogg häromdagen om att ”Gardell nobbar samtal?” – där jag fått indikationer på att Gardell nobbat propåer från TV om samtal med mig.

Vill bara informera mina bloggläsare, att frågetecknet kanske inte stämmer. Jag har haft en bra kontakt direkt med Jonas Gardell idag, med inledande samtal om hur vi ska diskutera frågorna. Återkommer när jag har något mer officiellt att säga i ämnet. Idag har jag i varje fall fått bilden att Jonas har intresse av direktdebatt och dialog med oss evangelikaler.

�

Måndag kväll. Har haft en vanlig dag, som i ganska stor utsträckning kretsat kring EFK-bestyr, sammanträde hos Svenska Missionsrådets nätverksgrupp för religionsfrihet och telefonmöte med EFK-ledningen på kvällen, ingående samtal med två just nu hemmavarande barn om utbildningsalternativ och studier.

Vill för övrigt informera om att jag kommer att möta Christer Sturmark för en debatt på Stockholms Universitet 23 april. Det är kristna studentgruppen som bjudit in mig, och debatten blir ett arrangemang kopplat till studentkårens jubileum, tror jag. Jag och Christer Sturmark är ju specialister på att hitta gemensamma nämnare trots att vi inte är överens om det mesta som handlar om religioner, kyrkan, Gud och Jesus.