Jag noterar den stora uppmärksamhet som har blivit kring Dagens granskning av de nya kalvinistiska församlingarna i Sverige. Jag har inte följt skriverierna något närmare och har inte några närmare kunskaper om de berörda församlingarna. Noterar att de har bjudit in John Piper till Göteborg i augusti, Piper hör till de amerikanska kristna ledare som uttryckt sig i klarspråk om Donald Trump, och kraftigt kritiserat hans etik och moral. Det uppskattar jag naturligtvis. Några kommentarer från min sida angående Dagens skriverier.

1. Kalvinism är inte någon suspekt sekt. Det är en bred strömning inom protestantismen med rötter hos reformatorn John Calvin, som utvecklade en riktning med mer systematisk teologi än vad den lutherska grenen levererade. Kalvinismen är mycket utbredd i dagens USA och präglar en del evangelikala samfund i USA. Väldigt förenklat kan man hävda att kalvinismen mer betonar Guds suveränitet och allmakt medan andra grenar av protestantismen mer betonar människans fria vilja. Kalvinismen har inte haft något större genomslag i svensk kristenhet, som präglats av lutherska protestantismen.
2. De granskade församlingarna har en baptistisk inriktning. Det är näst intill en självklarhet för församlingar med en baptistisk församlingssyn att man tillämpar församlingstukt. Församlingen ses som de troendes gemenskap med ömsesidiga förpliktelser, och ses inte som öppna folkkyrkor som delvis blivit praxis i svenska frikyrkligheten. Det är dock viktigt att församlingstukt utövas på ett bibliskt sätt där det handlar om att tillrättavisa, upprätta och leda trossyskon till omvändelse. Uteslutning är aldrig målet, utan målet är alltid omvändelse. Sedan har detta missbrukats historiskt i svenska frikyrkor, men bruket hör till en baptistisk församlingssyn. Man kan knappast kalla sig baptistförsamling om man inte har någon form av gränser kring församlingen. Att hävda något annat är osakligt och uttryck för bristande kunskaper i kyrkohistoria.
3. Jag kan inte något närmare om de granskade församlingarna så jag kan inte bedöma dessa fall men en av ledarna har jag haft kontakt med – Johnny Lithell, besökte och talade vid Tabernaklet i Göteborg när han var pastor där för drygt 10 år sedan och för 5-6 år sedan medverkade vi vid samma konferens i Jönköping, då han höll några utmärkta predikningar. Upplevde kontakten som mycket positiv.
4. Har följt viss kalvinistisk undervisning från USA med stor behållning, de har en mycket sund inställning i bibelsynen, försoningsläran och synen på de eviga straffen. Har tittat på saken när jag skrivit böcker i ämnet. Utkorelseläran har jag dock svårt att ta till mig, lutar nog mer åt den fria-viljan-grenen inom protestantismen.
5. Tycker att det är bra att vi har kristna tidningar som kan granska fenomen och rörelser i svensk kristenhet. Att kalla alla granskningar för förföljelse är trams. Blir man kritiskt granskad är det bättre att försöka lära sig något av det, än bara skylla på förföljelse. Är journalistiken allsidig, saklig, låter olika röster komma till tals, framförallt den som kritiskt granskas, är  objektiv, och bygger på fakta och korrekta citat – är det något som bidrar till kunskap och reflektion. Vi måste nå en högre mognadsnivå i svensk kristenhet så att vi kan tåla detta, och kan respektera och stötta de kristna tidningarna. Jag skulle gärna se mer kritiska granskningar. Ett förslag – vi hade 700 baptistförsamlingar i Sverige 1930. Medlemsantalet var som mest någonstans kring 70.000. Var har de tagit vägen? Det är kanske största massflykten och massavhoppen vi har haft i svensk kristenhet.