Kommentar över Livets ord och Ekmans som katoliker

Vad festligt. För någon vecka sedan gick Livets ord ut med nyheten att min nästa bok ska ges ut av deras förlag. Detta skapade frågor på denna blogg, och undringar om varför jag samarbetar med Livets ord på detta sätt. Idag kommer den stora skrällnyheten i kristenheten, Ulf och Birgitta Ekman blir medlemmar i Katolska kyrkan. Har under dagen också fått ett personligt brev från Ulf Ekman med information om bakgrunden till detta. Här är artikeln på DN debatt där nyheten offentliggörs.

Var det en nyhet för mig? Ja, fullständigt, jag har nog uppfattat Livets ords utveckling under senare år som mer av ekumenisk breddning, och sökande efter kyrkans historiska rötter. En positiv utveckling enligt min mening. Men jag hade inte räknat med att Ekmans skulle ta detta steg och byta kyrka. Trots att jag har haft en hel del kontakt och bra samarbete med Livets ord under senare år, blev jag överraskad av nyheten.

Påverkar detta mitt beslut att ge ut min bok på Livets ords förlag. Inte ett dugg. Livets ords förlag fortsätter som tidigare, och Ekman kommer att fortsätta vara den viktigaste författaren. Förmodligen leder detta till att förlaget får med automatik en ekumenisk breddning, vilket inte jag har något emot.

Jag kommer att höra till dem som kommer att respektera Ekmans beslut. Det är mycket ovanligt att en så betydande kyrkoledare helt byter samfund, men förändringsvilja bör respekteras. Däremot tycker jag att det är klokt att göra på detta sätt att Livets ords verksamhet fortsätter med nya ledare. Livets ord fortsätter som församling inklusive den internationella verksamheten, och Ekmans tar steget in i Katolska kyrkan. Att försöka pressa in hela rörelsen i detta hade nog upplevts som traumatiskt och kunnat skapa splittring internt.

Eftersom jag har mycket av mina rötter i sjuttiotalets karismatiska väckelse, då vi upplevde så påtagligt att Herren förenade kristna från alla läger, inklusive katoliker, är detta inte så dramatiskt som en del andra upplever det som. För mig är inte kyrkosamfund så avgörande, kristna ledare byter samfund i olika riktningar, jag är mer bekymrad över teologiska irrvägar och förändringar bort från Bibeln och urkristna rötter. Att söka sig till kyrkans rötter, och hitta en gemensam nämnare för oss kristna, ser jag som ganska oproblematiskt.

Jag kommer att fortsätta ha kontakt med och samarbeta med Ulf Ekman precis som tidigare, både genom tidningen Världen Idag, och genom Livets ords förlag bl.a..

Jag blir mer bekymrad när så kallade evangelikaler börjar ifrågasätta kristna synen på äktenskapet, kristna synen på det ofödda livet, synen på Kristi fullbordade verk på korset, och möjligheten av att gå evigt förlorad. I den typen av grundläggande lärofrågor är jag helt överens med katolikerna, och har mer gemensamt med dem än med evangelikaler på drift.

Jag känner dock inte till hur svenska trosrörelsen kommer att reagera över detta eller alla de församlingar som Livets ord grundat runt om i världen. En församlingsgemenskap är ju en gemenskap av människor, och jag ser det som viktigt att alla dessa gemenskaper kan fortsätta som tidigare. Trosförsamlingarna i Sverige behöver övriga kristnas stöd och förböner. Joakim Lundquist som nu blivit pastor i Uppsala och Christian Åkerhielm som leder det internationella arbetet blir några av de nya nyckelpersonerna som behöver vårt stöd och våra förböner.

Det tas upp igen i bloggkommentarer om den kritiska artikel om Livets ord jag skrev 2004. Jag hörde ju till dem som verkligen välsignade trosrörelsen när den kom till Sverige 1982, även om jag inte upplevde det som en ny rörelse, utan ganska mycket av en fortsättning av sjuttiotalets karismatiska väckelse.

Jag hade dock en del kämpiga år i min relation till trosrörelsen. Som lokal pastor i Stockholm mötte jag en hel del människor som var sårade av trosrörelsen, och själv upplevde jag det i vissa lägen svårt att hantera personer i min egen församling som var starkt lojala mot Livets ord och som Stockholmspastor hade jag inte någon enkel relation med Livets ords Stockholmsförsamling. Artikeln 2004 var en summering av tio års frustrationer. Hade dock konstruktiva samtal med Ulf Ekman några år senare, och upplever att jag lagt dessa frågor bakom mig.

För min egen del är jag dock djupt förankrad i den andliga och teologiska färdriktning som Evangeliska Frikyrkan står för, missionsinriktad vilket innefattar fokus på att grunda nya församlingar, karismatiskt öppen, baptistisk och evangelikal. Mitt huvudbekymmer har varit att Evangeliska Frikyrkan verkligen ska hålla fast vid denna färdriktning, där blir det kommande missionsdirektorsvalet så viktigt, med Norburg som direktor har vi en garant för detta.

Mycket av mitt skrivande på denna blogg handlar om att försvara denna typ av kristendom. Inte minst det baptistiska arvet tycker jag är mycket angeläget att lyfta fram i vår tid, det handlar bland annat om en lokal församlingsgemenskap av överlåtna relationer där man delar varandras liv och har insyn i varandras liv. Det är ett församlingsliv i gemensam efterföljelse och med en gemensam överlåtelse till Kristus utifrån en äkta omvändelse, där man gemensamt följer och praktiserar Bibelns undervisning. Något helt annat än moderna frikyrkliga folkkyrkor.

Men för mig är detta inte staket utan jag är öppen att samarbeta med kristna i olika traditioner, i synnerhet sådana som ligger nära dessa värderingar och teologiska inriktning.

I min församling har vi ju bland annat nära samarbete med New Wine-nätverket med rötter i Anglikanska kyrkan, som inte ligger särskilt långt bort från Katolska kyrkan. Att bygga enhet på detta informella sätt är en stor utmaning inför framtiden.

Tidningen Dagen har redan hunnit lägga ut en del material om detta.


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/mattlose/stefansward.se/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399
  • Anders Gunnarsson

    Hislops myter är lika relevanta här som en cigarettfimp i pannkakssmeten.

    Tidens tecken är fabler för de godtroget okunniga…

  • Sister

    Kan du utveckla?

  • Börje

    Stefan, jag känner att jag måste kommentera något av vad du skriver, eftersom jag tycker det verkar så otroligt inkonsekvent. Du skriver: ” För mig är inte kyrkosamfund så avgörande, kristna ledare byter samfund i olika riktningar, jag är mer bekymrad över teologiska irrvägar och förändringar bort från Bibeln och urkristna rötter. Att söka sig till kyrkans rötter, och hitta en gemensam nämnare för oss kristna, ser jag som ganska oproblematiskt.
    Ursäkta, har jag missförstått hela Bibeln? Men kan inte just uttrycket teologiska irrvägar och bort från Bibelns urkristna rötter, användas som beskrivning på en hel del vad katolska kyrkan lär? I vissa fall har RKK hamnat mycket långt utanför Bibelns urkristna rötter…

  • Micael Gustavsson

    Förklara gärna Hislops osaklighet (där tror jag vi håller med varandra), men undvik utryck som ”cigsrettfimp i pajdegen”, det gynnar inte dialogen.

  • Micael Gustavsson

    Av nyfikenhet bara; vilken är den tredje? Jag utgår från att två av dem är Marias obefläckade avelse och Marias upptagande till himlen.

  • Krister Nordin

    Men var står det i Nya Testamentet att han var påve?

  • Krister Nordin

    Ingenstan… Ok, tack!

  • Christian

    Hur förenar Romarkyrkan sin uppfattning om Petrus med t ex

    Apg 26:5 Vi har nämligen funnit att den här mannen är en pestböld och ställer till oroligheter bland alla judar runt om i världen, och att han är ledare för nasareernas sekt.

    Här sägs det ju explicit att det är PAULUS och inte Petrus som är kristenhetens ledare.

  • Johan Löfgren

    Är du en ny Judas? Har du sålt din själ till Ekman för några guldpengar eller för att få äran att ge ut en bok?

  • Micael Gustavsson

    Du tangerar gränsen för att få ditt inlägg raderat genom ditt tonfall. Du får vara kritisk, men försök hålla god ton i enlighet med bloggreglerna.

  • oj, då

    Det stormar på det lilla svenska kyrkliga innanhavet, men Jesus tycks ta det med ro och då kan vi väl det också..?
    Kanske Ulf och Bigitta är på väg åt ett håll som kanske ”internationellt” är så dramatiskt, Micke Bickle har jag respekt för, klicka upp och begrunda, kanske något nytt och större är på g. – det har a l l t i d funnits i kyrkohistorien forerunners….!!!

    http://christianresearchnetwork.org/2012/11/08/ihop-to-partner-with-roman-catholics-for-upcoming-onething-conference/

  • Sister

    Petrus var Påve?! Bibelhänvisning tack! l Kor 3: 11: ”Ty en annan grund kan ingen lägga, än den som är lagd, nämligen Jesus Kristus”.

  • Bengt Wikström

    Ulf Ekman hade ingen kallelse. Livets Ord byggdes på en karismatisk ledares inbillningsförmåga, inte genuina uppenbarelser från kristendomens gud. Att, som Stefan Swärd, kalla avhopparen Ekmans handling för ”ekumenisk” är att göra våld på svenska språket och dess betydelseinnehåll. Livets Ord var snack och billig sensationslystnad. Ulf Ekman har nu bevisat att det går utmärkt att driva kyrka utan gud.

  • Sister

    Från alltombibeln.se:

    Det grekiska ordet för ”klippa”, ”berg”, ”berghäll” eller ”berggrund”, är petra, en feminin ordform. Ordetpetros är däremot maskulinum och betyder ”sten”. (Det sistnämnda ordet förekommer till exempel hos Homeros där Ajax kastar en petros på Hektor, eller där Patroklus tar en petros med skarpa kanter och håller den dold i handen.)

    Och det namn Jesus gav Simon var – petros, Petrus.

    Jesus liknade med andra ord inte Simon vid någon klippa, utan vid en sten. För liksom alla stenar är en del av det ursprungliga berget eller berggrunden, var Petrus en del av det fasta ”hälleberget”, en del av klippan – och Klippan var Kristus!

    Simon hade inte svårt att förstå att det var så Jesus menade – att det var sig själv Jesus syftade på när han sa att ”på denna klippa [denna stadiga berggrund] ska jag bygga min församling”. Det var ett uttryck som den unge fiskaren kände igen och som han mött många gånger i den heliga skriften, i skolan och i synagogan…

    Den gammaltestamentlige kung David hade ofta använt det uttrycket i sina psalmer:

    ”Endast han [Gud] är min klippa och min frälsning… min starka klippa, min tillflykt har jag i Gud” (Ps 62:7-8)

    ”Herren är rättfärdig. Han är min klippa” (Ps 92:16)

    ”Min Gud är min tillflykts klippa” (Ps 94:22)

    ”Kom, låt oss höja glädjerop till Herren, jubel till vår frälsnings klippa” (Ps 95:1)

    Och senare skulle också Paulus i ett av sina brev till församlingen i Korint sätta likhetstecken mellan Kristus och ”klippan”:

    ”Jag vill att ni ska veta att alla våra fäder [Israels folk under uttåget ur Egypten] … drack samma andliga dryck. De drack ur en andlig klippa som följde dem, och den klippan var Kristus” (1 Kor 10:4)

  • http://barnaskap.wordpress.com/ barnaskap

    Citat: ”Eftersom jag har mycket av mina rötter i sjuttiotalets karismatiska väckelse, då vi upplevde så påtagligt att Herren förenade kristna från alla läger, inklusive katoliker, är detta inte så dramatiskt som en del andra upplever det som. För mig är inte kyrkosamfund så avgörande, kristna ledare byter samfund i olika riktningar, jag är mer bekymrad över teologiska irrvägar och förändringar bort från Bibeln och urkristna rötter. Att söka sig till kyrkans rötter, och hitta en gemensam nämnare för oss kristna, ser jag som ganska oproblematiskt.”

    Jaha, så att se påven som Guds ställföreträdare och vara ofelbar, mariadyrkan med mer är alltså inte teologiska irrvägar eller komma bort från Bibeln?

  • oj, då

    http://www.franciscan.edu/NEWS/2012/Catholic-Track-at-Onething-2012/
    Sorry, den här länken var tänkt att verifiera mitt inlägg och inget annat….

  • Janne

    Otrolig förenkling som inte passar sej Bengt. Det LO med Ulf Ekman i spetsen gjort, går inte att mäta. Över tusen församlingar finns i öst….
    Men jag håller med om att säga att Herren manade honom att bli katolik, är mkt magstarkt.

  • Janne

    Tyvärr verkar Stefan mest vara ute efter att få vara i centrum i själv, med tanke på vad/hur han skriver. Att som en betydande kristen ledare ta Ekmans konvertering med en klackspark är högst anmärkningsvärt! Kan det ha att göra med utgivning av böcker att göra?… Verkar finnas tydliga likheter mellan Ulf och Stefan.
    Skulle rekommendera Stefan en bibelkurs med tanke på vad han skrivit i både böcker och på bloggen.
    Stefan, börja med Grace länk ovanför.

  • Bengt Wikström

    Mitt perspektiv är källkritiskt. LO är en ”hitta på” församling. Ulf Ekman har uppenbarligen [sic!] aldrig förstått konceptet ”sanning” . Han har levt i en idévärld där det är okey att ta sig friheter, att stå över samtliga begrepp som vi andra uppfattar som grundvärden. Det är skillnad på frihet och att ta sig friheter. Ulf Ekman har tagit sig friheter, medvetet och med stor förslagenhet. Jag vill se honom straffas hårt, eftersom han lekt med människors tillit och förtroenden. Självklart ska han betala tillbaka varenda krona han har svindlat genom åren. Ett livslångt talförbud är också en rimlig konsekvens av hans handlande – han har faktiskt missbrukat sin Herres Guds namn. Och jag säger inte detta – Bibeln dömer honom. Inte jag.

  • Roger S Enqvist

    I mina ögon är du inte stämplad som en anti-Livets Ordare. Du är en anti-Livets Ordare. Gör som Ulf Ekman och sätt ord på din process och kom ut. Ärligt och inger respekt. Jag är också 100% övertygad om att traditionell marknadsföring inte fungerar i Guds Rike, då den gynnar avsändare. Jag är övertygad om att Stefan Swärd både skriver och ger ut böcker i syfte att gynna Kristi kropp och inte den egna plånboken.

  • greger andersson

    Hej! När jag läser Swärds inlägg och kommentarfältet ser jag att jag brottas med en annan fråga än många kommentatorer. Mitt problem är inte hurvida katolska kyrkan har rätt eller inte. Det som bekymrar mig är i stället Ekmans ledarskap och den oro jag känner för medlemmar i hans gamla församling. Ekman har med en väldigt tydlig retorik, som lämnat ytterst lite utrymme för tveksamhet och tvivel, förmått människor att bryta upp från sina gamla sammanhang och satsa sin tid, sina pengar och sitt engagemant på att vandra den väg som han pekat ut. Nu lämnar han dem, likt en herde som lämnar sina får eller en kapten som överlämnar kaptenshatten och sedan byter båt. Det är klart att människor måste ha rätt att göra upp med sina gamla ståndpunkter och revidera sina åsikter men detta uppfattar jag som problematiskt.

  • Göran Andersson

    Okej, vad du skrev den här gången, Stefan, var kanske inte någon av dina bättre artiklar, men den gav en rad personer tillfälle att träda fram och vädra sina aggressioner mot både dig och Ulf Ekman! Kan bara hoppas att en del av dem när de ser hur slarvigt de läst vad du skrivit, och hur lite av Kristi sinne deras kommentarer speglar, kan inse sitt behov av omvändelse och bättring!
    Har svårt att förstå Ulf Ekmans steg, men det är hans problem, inte mitt. Men mitt i all kritik han får, tycker jag han är värd en eloge för det sätt på vilket han tar steget: Han sörjer på bästa sätt för att den rörelse han grundat ska fortleva under gott ledarskap, Sedan går han i pension, och tar som privatperson ett steg som säkert många i den rörelse han lämnat inte kan förstå eller följa. Det hade varit långt värre om han försökt att ta med sig hela rörelsen in i katolska kyrkan. Då hade det förmodligen blivit strid och splittring. Nu hoppas jag splittringen blir minsta möjliga inom Livets Ord. Och det är hela kristenheten betjänt av. Dessutom slipper vi misstänka ”smygkatolisering” i diverse situationer och uttalanden. Nu är hela saken i ljuset, och vi får alla tycka vad vi vill om det, om vi har det behovet. Men vi är också fria att slippa tycka och tänka en massa om Ulf Ekman. Skönt.

  • Anders G

    Hur kan du gå från ledare, till enda ledaren är för mig en gåta.

  • Anders Gunnarsson

    Läs NT så ser du det överallt.

    Frågan är f ö lika fånig som vart står det att Gud är treenig. Ja exakt var beskrivs den exakta teologiska innebörden av treenigheten, söndagsmässan, julen, pingsten, söndagsskolelärare etc, etc.

  • Anders G

    Den amerikanska antikatolicismen har varit framgångsrik. Den bygger på myter och vandringssägner som är hur enkla som helst att avslöja Keating har gjort ett bra job att avslöja lögnerna! Jag vill göra ett frontalangrepp mot de halmgubbar som används i evangelikala sammanhang! Två pelare i denna mytologi är Hislop och Chick! Chick har av så många instanser visats vara rena förfalskningar, se Wikipedia och CA, speciellt 3:e delen och 5:e delen! Chicks mytologi grundas delvis på Hislop! Allt grundas på en helsjuk reformatorisk tolkning av Upp 17-18 (se slutet)!

    HISLOP
    Hislop har inte – vad jag vet – berörts så mycket på denna sida. Hislop var en antikatolik av fullständigt sanslösa dimensioner. Wikipedia skriver; ”Hislop’s work has been described as conspiracy theory propaganda which mixed ”sketchy knowledge of Middle Eastern antiquity with a vivid imagination.””

    Hislop tes är att KK är samma religion som hedendomen, t.ex. så gav Nimrods hustru ”Semiramis” (vart hittar du detta) en son efter Nimrods död – Tammuz – som skulle vara Nimrod reinkarnerad. Denna kult (Moder-Son) spreds överallt Isis (Eg) och Diana/Venus (Eu). Denna hedendom spreds sedan via den Konstantinska religionen till KK genom Satans ledning!

    Finns det folk som tror på sådana lögner idag? Ja, och de verkar dessutom bli fler!

    WOODROW
    Den främsta lärjungen till Hislop blev Woodrow. I Babylon mystery religion gör han en sammanfattning av Hislop! I ”the Babylon Connection” sågar han sin gamle läromästare med fotknölarna, men antikatolicismen finns fortfarande kvar! Kontentan av Woodrows analys av Hislop är att han sysslade med en ihop-puzzling av mytologier som blir rena spekulationer (s.16), han försökte koppla all hedniskhet till babylon, men lyckas alltid i sina bevis koppla ihop KK med andra kulturer (typ Egypten, Kina s23). Flera referencer Hislop ger är helt ovidkommande (s88). Slutsatsen är att det är att ”the Two Babylons” är ett fullständigt falsiarium!

    Hednisk symbolhärledning är oftast helt irrelevant. Ibland är KK:s tro eller liv likt andra livsåskådningar, men ofta olik. Men för Hislop hittas det han söker. Som du ropar får du svar! För det mesta, när det finns en likhet i Hislop argumentation; finns det ingen verklig koppling

    Ex på hedendom som också finns i Skriften; pelare/obelix (2 Krön 3:17; 1 Tim 3:15); bjällror (2 Mos 28:33); bägare (Upp 14:10); purpur (2 Mos 26:1; 28:6ff; 2 Krön 3:14; Dan 5:29); rundkakor (2 Mos 29:23; 3 Mos 2:4; 7:12; 8:26; Dom 8:5); glorior (Luk 2:9; 9:32; 2 Kor 4:6; Upp 1:16; 12:1); ljus (3 Mos 24:2ff; 2 Kung 7:49; Joh 10:22); mitra (3 Mos 16:4); solgud (Mal 4:2); torn (2 Sam 22:3) och vingar (2 Krön 5:7f; Ps 91:4; Jes 6:2)!

    SKÖKAN
    Är KK Skökan i Upp 17? Alla reformatorerna trodde det och Chick och Hislop är helt övertygade om (KK:s) hedenRoms skökoväsen. Tuve har redan berört detta, se en sammanfattning av Hunts argument (1-9)! För att bemöta detta se Catholic Answers! Slå på Hunt.

  • http://www.andraget.blogspot.com Andreas Holmberg

    Bra, Karin!

  • Anders Gunnarsson

    Rätt gissat.

    Den tredje anses ofta vara anglikanorum coetibus (ogiltigheten av CoE:s vigningar).

  • http://www.andraget.blogspot.com Andreas Holmberg

    Helt sant, Greger. Och hur ska Ekman nu beskriva alla ”tilltal” som han sen 80-talet påstår sej ha fått? När han egentligen borde ha omfamnat RKK från början.

    Dessutom omfattar ju Ekman nu, om han omfattar romersk rit och lära, synen att alla kristna bör förenas under påven – d.v.s. att församlingen Livets Ord på lite sikt borde lägga ner och ansluta sej till S:t Lars. Det går inte att komma ifrån.

    Beskedet igår var det drastiska att han bryter nattvardsgemenskapen med sin församling. Ingen annan samfundsövergång – utom möjligen till ett par extremlutherska kyrkor – hade fått den konsekvensen. Och hur församlingen och dess pastor kunde tillåta denna romersk-katolska propaganda från predikstolen i en vanlig söndagsgudstjänst är för mej obegripligt. På församlingsmötet i kväll hade den passat bättre.

  • http://www.andraget.blogspot.com Andreas Holmberg

    Och den tredje är just att påven är ofelbar när han ex cathedra fastslår lärofrågor. Men den läran motbevisades genom att han fastslog Marias syndfrihet – hon som skyllde på Jesus när hon lämnat 12-åringen ensam i storstan i flera dagar och som försökte hämta hem honom när han vid 30 års ålder började sin uppsökande frälsande verksamhet. (Eftersom hon och hans syskon/halvsyskon/kusiner trodde att han blivit galen).

    F.ö. säger S:t Paulus att alla syndat och gått miste om härligheten från Gud, och det smäller högre än någon påves föreställningar. T.o.m. Jesus blev ju som ställföreträdare, som den andre Adam, ”gjord till synd”, tillräknad vår synd, så Maria skulle enligt den romerska kyrkoläran vara den enda människa genom historien som varken i sej själv eller tillräknelsevis vore att räkna som syndare. Inte att undra på att varken Chrysostomus eller Thomas ab Aquino var några anhängare av läran om ”den obefläckade avlelsen”. (Luther däremot – i varje fall gick han inte till storms mot den – men Luther var ju ingen påve, så det behöver vi inte bry oss om!).

  • Klaus Seigel Andersson

    Swärd får många möjligheter här att träna på att vända andra kinden till.

    Själv är jag för dåligt insatt i vissa saker för att kunna vara vare sig pro-katolik eller anti-katolik, men det där med påveriet och Berlusconi-artad korruption genom tidsåldrarna har jag alltid sett som att de blev helt uppköpta av världslig makt. En ren efterapning av världsliga maktstrukturer top-bottom.

    Och nog är det väl alldeles solklart att inte Petrus som kejserlig påve har någon Biblisk grund. Påvedömet kom ju till långt senare och Petrus påveskap var synnerligen retroaktiv. Östkyrkan verkar ha klarat vissa frestelser bättre, men rätta mig om jag har fel.

    Men jag gissar ju att det är blandat, mycket blandat, så jag är skeptisk till den där oerhörda ilskan mot katolska kyrkan.

    ”Den stora skökan” – är inte det Rom och Romarriket som avses med det uttrycket? Är det inte lite historielöst att sätta likhetstecken mellan Romarriket med dess blodiga maktutövning och gladiatorspel, tyranner och orgier med katolska kyrkan? Det har väl ändå hänt en del med RKK sedan medeltiden..

    F.ö. gillar jag nuvarande påven (och hel del gamla helgon) men han är väl förmodligen en ulv i fårakläder och allt det där, antar man. (Obs ironi).

  • Illustrus

    Ekman sa väl inte mycket annat än det han sagt i säkert tio år nu och vilket jag tycker är giltigt för alla kristna, oavsett om man simmar över Tibern eller inte. Att vi skall verka för ett helande av Kristi kropp, att Kyrkans tradition är en viktig samtalspartner när det gäller att förstå Bibelordet. Att ett läroämbete är viktigt. Att den allmänkyrkliga tron är något att samlas runt.

    Att Ulf Ekman drar konsekvensen av sin nyförståelse av katolicismen var starkt gjort. Jag hade nog väntat mig en ”Per Mases”, dvs en konversion när han närmade sig slutet av jordelivet, och tills dess vara kvar i sitt sammanhang och verka för bredare ekumenik. Men samvetet krävde ett ställningstagande.

    Att bryta nattvardsgemenskapen är logiskt utifrån RKK:s självförståelse. Det är naturligtvis en avskyvärd sak att inte kunna dela nattvarden med varandra, men jag håller med RKK om att det bara gör den redan skändliga splittringen synlig.

    För mig är en individualistisk förståelse av tro och Kyrka inte möjlig. Man behöver höra till kroppen, stå under apostlarnas efterträdare och inte leva sololiv. Jag har menat att Svenska kyrkan är Kristi Kyrka i Sverige, med arvet från fornkyrka, reformation och väckelserörelser att förvalta. Men jag känner mig allt mer främmande och arvet verkar mest finns i teorin. Dock, som biskop Bertil sa ”Man skall inte överge sin mamma när hon är sjuk”. Frågan är om det även gäller när en mor förskjutit en och inte vill veta av sina barn?

  • Krister Nordin

    Står det i hela Nya Testamentet att Petrus var påve?

    Treenigheten i praktiken:
    ”Men när han kommer, sanningens Ande, då skall han föra er in i hela sanningen… Han skall förhärliga mig, ty av det som är mitt skall han ta och förkunna för er. Allt vad Fadern har är mitt. Därför sade jag att han skall ta av det som är mitt och förkunna för er.” (Joh 16)

    Söndagsmässan:
    Står det inget om…

    Julen:
    Står det inget om, men är det Jesu födelse du menar beskriver Lukas den. (Luk. 2)

    Pingsten:
    Erfarenheten och dess konsekvenser beskrivs i Apostlagärningarna. (Apg. 2)

    Lärartjänsten:
    Efesierbrevet beskriver att ”…han gav några till lärare”. (Ef. 4)

    Men var i Nya Testamentet står det att Petrus var påve?

  • Illustrus

    Kristi Kyrka fanns före Bibeln. Utan Andens ledning över Kyrkan hade vi kunnat haft mycket märkliga böcker i vår Bibel. Om vi nu litar till Kyrkan när det gäller vilka böcker som skall räknas till kanon, borde vi då inte lyssna till Kyrkans tradition om hur den skall förstås, hur ett kyrkligt liv bör gestaltas mm?

    Sololäsandet av Bibeln, utan relation till Kyrkan och hennes tradition, är det som leder till sekter och villfarelser.

    Sen måste naturligtvis Bibelordet också kunna korrigera Kyrkan när hon går vilse, men grundhållningen borde vara att ta eot Bibelordet i Kyrkan gemenskap och med hennes tradition som samtalspartner.

  • rcm57@email.com

    Här är Rituale Romanum m a p upptagande av konvertiter och
    deras bekännande av katolsk tro http://www.sanctamissa.org/en/resources/books-1962/rituale-romanum/61-appendix-reception-of-converts-profession-of-faith.html
    D v s den ed som konvertiter ska avlägga. Några exempel:

    – Likewise I hold that the SAINTS, who reign with Jesus Christ, should be venerated and INVOKED
    – I firmly profess that the IMAGES of Jesus Christ and of the Mother of God, ever a
    Virgin, as well as of all the saints should be given due honor and VENERATION
    – I promise and swear TRUE OBEDIENCE to the Roman Pontiff, successor of St. Peter, the prince of the apostles and VICAR of Jesus
    – withouthesitation I accept and profess ALL that has been HANDED DOWN, defined, and declared by the sacred canons and by the general councils, ESPECIALLY by the
    Sacred Council of TRENT* and by the Vatican General Council, and in special
    manner all that concerns the primacy and INFALLIBILITY of the Roman Pontiff. At
    the same time I CONDEMN and reprove ALL that the Church has CONDEMNED and
    reproved

    – This same Catholic faith, OUTSIDE of which NONE can be SAVED, I now freely profess and I truly adhere to it

    * I Trent katolikernas motreformationen där man fördömde t ex alla som hävdar att vi blir rättfärdiggjoda genom tro allena, d v s refomationens materialprincip

    N b att konvertitet m a o förbinder sig att fördöma alla oss
    som hävdar att vi blir rättfärdiggjorda genom tro allena.

    (accept and profess all… especially by the council of Trent… I condemn and reprove all
    that the Church has condemned)

    Notera att

    1. Eden som konvertiter svär inte innehåller en enda
    Bibelvers till stöd för påvekyrkans anspråk.

    2. Konvertiten måste underkasta sig och lita på en dödlig
    människa, påven.

    3. Konvertiten måste bekänna att det inte finns någon
    frälsning utanför den Romersk katolska kyrkan.

    4. Konvertiten svär att ”tillbe” avbilder,
    eftersom han i bekännelsen klart och tydligt deklarerar att dessa bilder ska
    ges tillbörlig ära och vördnad.

  • Illustrus

    ”Detta är min kropp” säger Jesus om nattvardsbrödet. Inte ”Detta är en fin symbol för min kropp”. Jmf. också Johannestexten där lärjungarna förfäras när Jesus hävdar att bara den som äter hans kropp och dricker hans blod har gemenskap med honom. Så konkret kommer han till oss i nattvarden.

    Angående mässoffret så skall det förstås som att Kristi offer blir närvarande, konkret i mässan. Det eviga offret tar gestalt i bröd och vin i altaret. När vi äter hans kropp och dricker hans blod är hans offer närvarande med sin försonande kraft. Inte som symbol – Gud är konkret. Gud räds inte materian, kristendomen är inte en gnostisk tro där det materiella är för syndigt för att rymma Gud. Jesus blev människa av kött och blod och han kommer till oss konkret i bröd och vin.

  • Illustrus

    Vi kan väl börja med att prisa henne salig som det står i Lukas.

    När det gäller helgonen står det i Hebreerbrevet att vi är omgivna av en sky av vittnen när vi löper vårt lopp på jorden. De hejjar på oss och ber för oss inför Gud.

    Varför skulle döden vara en spärr för Kristna syskons vänskap? Vi är en stridande kyrka på jorden och vi har en segrande kyrka i himlen som ber för oss.

  • Illustrus

    Redan innan Nya Testamentet var samlat fanns det några biskopssäten som utgjorde centrumen i Kyrkan. Rom fick en särställning eftersom Petrus var biskop där och Jesus hade givit honom ett särskilt uppdrag.

    Det var en Kyrka med Petrusämbete som samlade ihop det som skulle bli Nya testametet. Om du litar till Kyrkan när det gäller vilka böcker du kallar ”Bibel” så kanske du skulle lita till henne när det gäller andra saker också?

  • Micael Gustavsson

    Svårigheten med att diskutera detta med om Petrus var påve, är att man först måste komma överens om vad en påve är.

  • Micael Gustavsson

    Du och Anders bör nog först komma överens om en definition av vad det innebär att vara eller inte vara påve. Även om verkliga skillnader kvarstår, så kan ju en hel del av skillnaden bero på att ni definierar påveskap olika.

  • Micael Gustavsson

    Du verkar ha tagit fram en tridentinsk version av konversionsriten. Det vore intressantare att se hur den ser ut i den nuvarande riten.

  • rcm57@email.com

    Vad jag har kunnat sen har den dock inte ändrats på de punkter jag har citerat. Rätta mig om jag har fel.

  • Micael Gustavsson

    Jag vet inte, kanske någon katolik vet. Men jag vet att andra riter skiljer sig en del.

  • Krister Nordin

    ”Jesu Kristi ställföreträdare…Universella kyrkans överhuvud”

    Var står det i Nya Testamentet att Petras var det?

  • rcm57@email.com

    Som sagt, hittar inte den nya om den nu skiljer sig. Den gamla är dock tillräckligt skrämmande tycker du inte det…?

  • Per Niklasson

    Per Niklasson

    Har jobbat som missionär i 15 år. Det var i de katolska länderna
    Fillipinerna och Argentina. Börjar med att säga att varken jag eller min
    fru har träffat någon katolik i dessa länder som inte har haft en före
    och en efter de tagit emot Jesus upplevelse. Alla har talat om att de
    var katoliker och sen hade de en frälsningsupplevelse. Jo jag har också
    träffat några få frälsta karismatika katoliker, de finns.
    Vad jag har
    svårt att förstå är varför säger ingen som det är, Ulf är ute och
    cyklar! Någon har redan tagit upp en del av skillnaderna i bibelsynen.
    Och den är verkligen stor. Sen har ju katolska kyrkan en förmåga att
    vidga på sitt accepterande av vad den står för, ofta för att inte bli av
    med medlemmar.
    Jag fattar inte att du Stefan inte står upp för det
    som du vet är rätt. Under de år vi jobbat ihop lärde jag inte känna dig
    så här.

  • Anders Gunnarsson

    Med påve menar jag en andlig Fader, som har yttersta ansvaret. Det hade Petrus=Kepha=klippmannen, vilket gavs honom av Gud själv.

    Omm du inte ser det i NT, läs om.

    Få saker är så tydliga som det.

  • Anders Gunnarsson

    Andreas

    SVAR: Bilden är inte helt entydig i kyrkohistorien, då Origenes, St Basilius och St Johannes Chrysostomos ifrågasätter syndfriheten vid Marie tillblivelse. Dessa kan inte sägas uttrycka en helt apostolisk tradition, utan bara sina egna tolkningar och åsikter. Detta är ett helt normalt förfarande. Under 1500 år har olika teologer uttryckt sina åsikter om när Maria blev syndfri, men märk väl ALDRIG om att Maria var syndig vid bebådelsen. Varför måste någon idag tvunget framhäva att Gud föddes av en syndig varelse?

    St Thomas av Aquino trodde t.ex. inte på Marias syndfria avelse, men var väldigt klar om hennes syndfrihet från och med födelsen. Se Summa Theologica IIIa; 27:4-5 eller följande;
    ”Synden är antingen arvsynden, och från den blev hon renad i moderlivet, eller också är den en dödssynd eller en förlåtlig synd, och från dessa var hon fri.”.1
    Teologin fick först arbeta med vad synd och nåd betyder teologiskt, innan mariologin blir helt klar. Debatten om exakt hur Maria passar in i frälsningshistorien har pågått länge och högljutt. Men avgörandet kom 18542, när påven avslutade diskussionerna. Utfallet blev till bl.a. St Augustinus, St Bernard av Clairvaux och Luthers fördel. Maria sägs alltså alltid varande syndfri, trots att några men inte alla3 tidiga östliga kyrkofäder menat att hon blev syndfri något senare. Anledningen till grekernas grumlade bild är att dessa fäder inte hade hela bilden, för de hade ett lite annorlunda sätt att se på synd och syndafallet än i väst. Detta är nog den största anledningen till att fäderna inte delar denna dogm.4 För även den östliga ”kyrkoläraren” Origenes kallar Maria flera gånger för; ”allt igenom helig” (gr; panageia) och menar även att Maria var helt syndfri innan bebådelsen. Nedan redovisas några viktiga citat som stöder Marie syndfrihet.

    1 St AQUINO, förklaring över den kristna tron, 1115 på s85. Därefter följer citat från Höga Visan 4:7 och St AUGUSTINUS De natura et gratia 36:42. Läs gärna de efterföljande sidorna (s85ff) om Maria, vilka är otroligt bra…
    2 1854 dogmatiserade påven Marias syndfria födelse i “Ineffabilis Deus”. Detta var inte en lära som hittades på under 1800-talet, utan en naturlig följd av vad Kyrkan trott och mediterat över under 1800 år. Innan dogmatisering, samrådde påven med biskoparna i Kyrkan, varvid merparten (fem biskopar var emot) var överens med påven att detta var rätt. Dogmen fastslogs ”Ex Cathedra” i ES1641;
    ” …genom vår Herres Jesu Kristi, de heliga apostlarna Petrus och Paulus samt vår egen auktoritet uttalar, fastslår och definierar vi att dogmat att den saliga jungfrun Maria blev från det första ögonblicket av sin tillblivelse genom en enastående nåd och ett särskilt privilegium av Gud, den allsmäktige, med hänsyn till Jesu Kristi – hela människosläktes Frälsare – förtjänster bevarad fri från varje fläck från arvsynden är uppenbarat av Gud.”
    3 För att bara nämna några östliga fäder, under det första årtusendet, som trodde på Marias syndfrihet; St ATHANASIOS av Alexandria, Om inkarnationen 8:3 (på Sv) år 318; TEODOTIUS, biskop av Ankyra (död 430); St PROKLUS, Patriark av Konstantinopel (död 446); HESYCHIUS av Jerusalem (död 450); BASILIUS av Seleucia (död 458); St JAKOB av Sarug (452-519); St ANASTASIUS I (död 598); St SOFRONIUS, Patriark av Jerusalem (död 637); St JOHANNES av Damaskenes (675-749); St TARASIUS, Patriark av Konstantinopel (död 806); GEORGIUS NIKOMENEDIENSIS (vän till Photius) och EUTHYMUS, Patriark av Konstantinopel (död 917); m.fl.; m.fl..

  • Micael Gustavsson

    Jag hittar inte heller för närvarande. Jag reagerade, för att katoliker ofta får kritik för inslag som inte längre är aktuella efter andra vaticankonciliet.

  • gäst & främling

    Men jag fattar att Stefan har ”lyckats” denna gång och fått igång alla skribenter, han kanske lyckats ännu bättre om han påstått att han har egna tankar på att konvertera 😉 men det är inte ofta numera som han fått så här många inlägg.

  • Krister Nordin

    Guds levande församling, den levande organism som kallas Kristi kropp, har alltid funnits sedan de helige Ande föll över de första lärjungarna (eller egentligen på Jesu blod i deras liv, elden faller på offret). Den har sedan dess funnits både i och utanför alla kyrkliga organisationer, inklusive Rkk.

    Den helige Ande vakade naturligtvis under denna församlings historia över att Skriften blev den grund denna levande organism, Kristi kropp, kan orientera sig efter. Eftersom den innehåller den bekännelse av Jesus som ”…den levande Gudens son” som är den klippa denna församling ska byggas på.