Kommentar över Livets ord och Ekmans som katoliker

Vad festligt. För någon vecka sedan gick Livets ord ut med nyheten att min nästa bok ska ges ut av deras förlag. Detta skapade frågor på denna blogg, och undringar om varför jag samarbetar med Livets ord på detta sätt. Idag kommer den stora skrällnyheten i kristenheten, Ulf och Birgitta Ekman blir medlemmar i Katolska kyrkan. Har under dagen också fått ett personligt brev från Ulf Ekman med information om bakgrunden till detta. Här är artikeln på DN debatt där nyheten offentliggörs.

Var det en nyhet för mig? Ja, fullständigt, jag har nog uppfattat Livets ords utveckling under senare år som mer av ekumenisk breddning, och sökande efter kyrkans historiska rötter. En positiv utveckling enligt min mening. Men jag hade inte räknat med att Ekmans skulle ta detta steg och byta kyrka. Trots att jag har haft en hel del kontakt och bra samarbete med Livets ord under senare år, blev jag överraskad av nyheten.

Påverkar detta mitt beslut att ge ut min bok på Livets ords förlag. Inte ett dugg. Livets ords förlag fortsätter som tidigare, och Ekman kommer att fortsätta vara den viktigaste författaren. Förmodligen leder detta till att förlaget får med automatik en ekumenisk breddning, vilket inte jag har något emot.

Jag kommer att höra till dem som kommer att respektera Ekmans beslut. Det är mycket ovanligt att en så betydande kyrkoledare helt byter samfund, men förändringsvilja bör respekteras. Däremot tycker jag att det är klokt att göra på detta sätt att Livets ords verksamhet fortsätter med nya ledare. Livets ord fortsätter som församling inklusive den internationella verksamheten, och Ekmans tar steget in i Katolska kyrkan. Att försöka pressa in hela rörelsen i detta hade nog upplevts som traumatiskt och kunnat skapa splittring internt.

Eftersom jag har mycket av mina rötter i sjuttiotalets karismatiska väckelse, då vi upplevde så påtagligt att Herren förenade kristna från alla läger, inklusive katoliker, är detta inte så dramatiskt som en del andra upplever det som. För mig är inte kyrkosamfund så avgörande, kristna ledare byter samfund i olika riktningar, jag är mer bekymrad över teologiska irrvägar och förändringar bort från Bibeln och urkristna rötter. Att söka sig till kyrkans rötter, och hitta en gemensam nämnare för oss kristna, ser jag som ganska oproblematiskt.

Jag kommer att fortsätta ha kontakt med och samarbeta med Ulf Ekman precis som tidigare, både genom tidningen Världen Idag, och genom Livets ords förlag bl.a..

Jag blir mer bekymrad när så kallade evangelikaler börjar ifrågasätta kristna synen på äktenskapet, kristna synen på det ofödda livet, synen på Kristi fullbordade verk på korset, och möjligheten av att gå evigt förlorad. I den typen av grundläggande lärofrågor är jag helt överens med katolikerna, och har mer gemensamt med dem än med evangelikaler på drift.

Jag känner dock inte till hur svenska trosrörelsen kommer att reagera över detta eller alla de församlingar som Livets ord grundat runt om i världen. En församlingsgemenskap är ju en gemenskap av människor, och jag ser det som viktigt att alla dessa gemenskaper kan fortsätta som tidigare. Trosförsamlingarna i Sverige behöver övriga kristnas stöd och förböner. Joakim Lundquist som nu blivit pastor i Uppsala och Christian Åkerhielm som leder det internationella arbetet blir några av de nya nyckelpersonerna som behöver vårt stöd och våra förböner.

Det tas upp igen i bloggkommentarer om den kritiska artikel om Livets ord jag skrev 2004. Jag hörde ju till dem som verkligen välsignade trosrörelsen när den kom till Sverige 1982, även om jag inte upplevde det som en ny rörelse, utan ganska mycket av en fortsättning av sjuttiotalets karismatiska väckelse.

Jag hade dock en del kämpiga år i min relation till trosrörelsen. Som lokal pastor i Stockholm mötte jag en hel del människor som var sårade av trosrörelsen, och själv upplevde jag det i vissa lägen svårt att hantera personer i min egen församling som var starkt lojala mot Livets ord och som Stockholmspastor hade jag inte någon enkel relation med Livets ords Stockholmsförsamling. Artikeln 2004 var en summering av tio års frustrationer. Hade dock konstruktiva samtal med Ulf Ekman några år senare, och upplever att jag lagt dessa frågor bakom mig.

För min egen del är jag dock djupt förankrad i den andliga och teologiska färdriktning som Evangeliska Frikyrkan står för, missionsinriktad vilket innefattar fokus på att grunda nya församlingar, karismatiskt öppen, baptistisk och evangelikal. Mitt huvudbekymmer har varit att Evangeliska Frikyrkan verkligen ska hålla fast vid denna färdriktning, där blir det kommande missionsdirektorsvalet så viktigt, med Norburg som direktor har vi en garant för detta.

Mycket av mitt skrivande på denna blogg handlar om att försvara denna typ av kristendom. Inte minst det baptistiska arvet tycker jag är mycket angeläget att lyfta fram i vår tid, det handlar bland annat om en lokal församlingsgemenskap av överlåtna relationer där man delar varandras liv och har insyn i varandras liv. Det är ett församlingsliv i gemensam efterföljelse och med en gemensam överlåtelse till Kristus utifrån en äkta omvändelse, där man gemensamt följer och praktiserar Bibelns undervisning. Något helt annat än moderna frikyrkliga folkkyrkor.

Men för mig är detta inte staket utan jag är öppen att samarbeta med kristna i olika traditioner, i synnerhet sådana som ligger nära dessa värderingar och teologiska inriktning.

I min församling har vi ju bland annat nära samarbete med New Wine-nätverket med rötter i Anglikanska kyrkan, som inte ligger särskilt långt bort från Katolska kyrkan. Att bygga enhet på detta informella sätt är en stor utmaning inför framtiden.

Tidningen Dagen har redan hunnit lägga ut en del material om detta.


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/mattlose/stefansward.se/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399
  • Anders Gunnarsson

    Jag har träffat massor av människor som lever ett fullt o fullödigt kristet liv i Kyrkan.

    Det du målar upp är människor i periferin som ni bedriver proselytism hos.
    Har du läst Kreeft, Hahn, Madrid et al, ser du att katoliker inte är hedenrom.

    Vi trivs i Kyrkan, älskar henne och kan fullt ut växa o bli mer Kristuslika där.
    Tack Gode Gud för Kyrkan.

  • GoranDuvenett

    För att förtydliga mig. Stefan borde vara den som värnar om enheten i Kristi kropp. Nu gör han inte det, fast han vill vara en stor ledare. Det förtroende har han förbrukat. Inte bara hos mig, utan även hos andra. Detta står klart genom denna blogg. Klart jag är besviken på Stefan och många med mig. Tyvärr har inte Stefan fått detta klart för sig. Om han för en gångs skulle kunna erkänna sina fadäser skulle det finnas ett möjligt hopp att han på nytt kan bli en andlig ledare. Tyvärr förkastar han detta och då får han också ta konsekvenserna av detta ”att ramla av hästen”.

  • rcm57@email.com

    Hursomhelst har inte och kan inte RKK ändra sina dogmer som vunnit kraft även om de nu mot förmodan skulle ha ändrat i denna rit.

    Och då har jag inte nämnt transsubstantiation och skärseld som konvertiten måste bekänna (enligt gamla versionen)

    I profess that in the Mass there is OFFERED to God a TRUE, REAL, and propitiatory SACRIFICE for the living and the dead; that in the holy sacrament of the Eucharist the BODY and BLOOD together with the SOUL and DIVINITY of our Lord Jesus Christ is REALLY, TRULY, and SUBSTANTIALLY PRESENT, and that there takes place in the Mass what the Church calls transubstantiation, which is the CHANGE of ALL the SUBSTANCE of BREAD into the BODY of Christ and of ALL the SUBSTANCE of WINE into His BLOOD. I confess also that in receiving under either of these species one receives Jesus Christ whole and entire.

    I firmly hold that PURGATORY exists and that the souls detained there can be helped by the prayers of the faithful.

  • Anders Gunnarsson

    Detta ritualet är inte i bruk.

    Jag själv sa – ungefär – att jag; trodde o bekände allt Kyrkan tror, lär och bekänner.

    Det kan jag verkligen säga både Amen o Hallel-u-Jah till.

    De tridentinska formuleringarna kan låta hemska, men ska ses i sitt sammanhang. Jag orkar inte förkla allt detta, men set mesta finns att läsa, för den som vill (t ex utanför Kyrkan, ingen frälsning är inte så exklusivt som det låter…).

  • Krister Nordin

    Jag har läst och fortsätter att läsa… Nya Testamentet beskriver Petrus som fiskare, make, svärson, Jesu lärjunge, apostel (bland de omskurna), syndig människa, olärd man och Jesu Kristi tjänare (en gång kallar Jesus också honom för Satan). Han kallas däremot aldrig för andlig Fader.

  • Läsare

    Men snälla Anders ge dig nu, han snackar om verkligheten , ute i den stora världen och de är du så otroligt långt ifrån(både verkligheten och den stora världen) vid ditt tangentbord där du klipper och klistrar från en det ena till det andra för att få dina sanningar att stämma, uischeligt var ordet

  • Läsare

    Otroligt bra skrivet, säger mycket om Stefan just nu och vilken väg han väljer, den smala eller som nu den breda vägen

  • rcm57@email.com

    Som sagt eden är naturligtvis ändå representativ för katolsk tro

  • Krister Nordin

    Naturligtvis kan vi glädjas med den glädje och lycka Maria kände(prisa salig) över att bära ett gudomligt liv i sin kropp. För övrigt beskriver Bibeln många människor som saliga.

    Den ”sky av vittnen” du hänvisar till i Hebreerbrevet är de i kapitel 11, alltså de människor i Gamla förbundet som under sitt liv på jorden levde i tro utan att se trons uppfyllnad. I det sammanhanget står det ingenting om att de efter att de avlidit ”hejar på oss och ber för oss inför Gud”.

    Att utöva en ömsesidig aktiv vänskap med någon som är avliden finns inget exempel på i Nya Testamentet. Däremot förekommer fenomenet inom spiritismen. Ingenstans i Nya Testamentet står det om ”en segrande kyrka i himlen som ber för oss”.

  • Anders G

    Explicit står inte det, men allt vad påven är var Petrus.

    Här är en början;

    Petrus har en ledande roll som den förste i apostlaskaran och Jesu ger ett löfte om att; ”Kefas” är den klippa varpå han skall bygga sin Kyrka. Ingen kan förneka att St Petrus var apostlarnas ledare. Hans namn nämns oftare (ca 190 gånger) än alla andra lärjungar tillsammans (ca 130 gånger). St Petrus namn finns alltid först i alla apostlaförteckningar och en ängel indikerar att han är ledaren i Mark 16:7. Påveämbetet är härlett från detta primat och speciellt utifrån de nedan citerade Matt 16:18f; Luk 22:31f och Joh 21:15-17. Påveämbetet härleds från Petrus på samma sätt som biskopsämbetet härleds från apostlarnas ämbete. Det är möjligt att förneka att Jesu ord i t.ex. Matt 16:18f skulle ha giltighet för hans efterträdare, men det går inte att förneka att St Petrus hade en ledande position bland apostlarna. Men varför skulle inte primatet behövas i den fortsatta kyrkohistorien, när schismerna och heresierna ploppar upp i stor mängd. framför allt då behövs en yttersta instans, alltså en bergfast klippgrund. Kristus grundlade inte en stor mängd olika samfund med motsägande läror. För att se vilken Kyrka som är ”ursprunglig”, måste vi undersöka kyrkornas obrutna historisk förbindelse tillbaks till den nytestamentliga Kyrkan. Hennes attribut måste vara lätt igenkännbara om det ska vara Kristi Kyrkas fullhet. Kyrkans trogna kan visa denna förbindelse. De kan spåra sina ledare tillbaks i historien, biskop för biskop, ända tills apostlarna. Och de kan visa att påven är Petri efterträdare och den förste biskopen av Rom. Hela urkyrkan vittnar om att när St Petrus dog vigdes en ny påve som hans efterföljd.

    PETRINSKT ÄMBETE I EVANGELIERNA
    MATT 16:13-20 (jämför Matt 7:24ff, 23:2-3; Jes 22:21ff)
    ”Vem säger ni att jag är? Simon Petrus svarade: Du är Messias, den levande Gudens son. Då sade Jesus till honom: Salig är du, Simon Barjona, ty ingen av kött och blod har uppenbarat detta för dig, utan min Fader i himlen. Och jag säger dig att du är Petrus, Klippan [gr. ”Petros”], och på den klippan skall jag bygga min kyrka, och dödsrikets portar skall aldrig få makt över den. Jag ska ge dig nycklarna till himmelriket. Allt du binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt du löser på jorden skall vara löst i himlen.”

    Här och endast här får en person sådana stora och specifika löften som senare blir uppfyllda i Joh 21:15ff. framför allt fyra löften utlovas; 1. På St Petrus skall Kyrkan byggas. 2. Dödsrikets (eller helvetets) portar skall inte bli Kyrkan övermäktig 3. St Petrus skall få nycklarna och nycklar symboliserar ett permanent ämbete, se Jes 22:22ff. Nycklar finns före, under och efter ämbetsbäraren. 4. Vad än St Petrus binder/löser skall bli bundet/löst.

    Detta ställe är något av Skriftens mest studerade. Det är ett unikt tillfälle som vi här får del av. St Petrus ser vem Jesus är och Jesus uttalar vem Simon är. Detta är första gången någon kallas för Petrus i världshistorien. Simon får alltså klippnamnet och på denna klippa ska Kyrkan byggas.

    Vissa hävdar att detta bara är bekännelsen Jesus bygger på, men det är en väldigt märklig argumentation. Det tog många år för mig, innan jag upptäckte hur sen den senare tolkningen är. Dessutom är en sådan tolkning väldigt krystad, då den går emot hela NT:s tendens och även kyrkohistoriens tendens, där Kristus och Petrus BÅDA är klippgrunden i t.ex. AUGUSTINUS In Ioannis evangelium tractatus 124:5. NT och hela historien har alltid presenterat St Petrus som den främste. Dessutom – om det nu är så att det är bekännelsen och endast bekännelsen som Kristus bygger sin Kyrka på – behöver inte detta utesluta att St Petrus var ledaren. Snarare tvärt om, för den som bekänner detta bör vara en grundsten. Sedan är det svårt att komma ifrån att de senare löftena i verserna om att ha nycklar och binda och lösa, skulle vara till en person. Brukar bekännelser inneha nycklar eller binda eller lösa?

    Matt 16 är alltså ett unikt ställe. St Petrus intar här en särställning i Kyrkans uppbyggnad och detta går inte att förneka. St Petrus blir av Kristus själv tillsatt att vara den första hörnstenen, eller snarare klippgrunden, för Kyrkan. T.o.m. de flesta protestantiska kommentatorerna är överens om att detta ställe visar att klippan är Petrus. Det är dessutom ytterst ovanligt att en människa förknippas med en klippa. I GT, så nämns alltid klippa och Gud tillsammans (undantag i Jes 51:1f). Vidare ger Kristus ”klippan” en mycket speciell auktoritet. Den ”nycklamakt” som han här tilldelas, hade mycket långtgående konsekvenser, jämför med Upp 1:18; 3:7 och 20:1. En intressant passage är den ovan nämnda Jes 22 som har mycket intressanta likheter med Matt 16. Jesaja skriver också om en succesion eller efterföljd och se speciellt Jes 22:15, där nycklarna är bilden för auktoritet. I vers 19 får ”premiärministern” Eliakim nycklarna till ”Davids hus”. I vers 22 får Eliakim auktoritet att stänga och att öppna med nycklarna. Denna sortens auktoritet ges i NT av Jesus endast till St Petrus. De andra apostlarna får inte denna auktoritet, jämför Matt 18:18. Vi ser också att i den rabbinska traditionen, är ”binda och lösa” och ”nycklamakt” facktermer som betecknar fullmakt att fatta beslut när det gäller läran samt vidta disciplinära åtgärder. Nycklar är en bild för auktoriteten att lagstifta, förbjuda, tillåta och förlåta.

    Om St Petrus var ofelbar, när han skrev Bibeln. Om han ägde sådan ofelbarhet och därefter är alla kristna fria att tolka dessa ofelbara skrifter hur de sjäva vill, vad var det då för mening att skriva ner ofelbar Skrift. Utan ofelbar petrinsk tolkning, finns inte ofelbar petrinsk Skrift. Om alla kan läsa in vad de själva vill i skrifterna, vad är det då för mening med Skrifterna? St Petrus får ensam i anslutning till nycklamaktens auktoritet, makt att binda och lösa. Denna Kyrkans makt skall inte ens helvetets portar kunna bli övermäktig.

    LUK 5:1-11
    Jesus undervisar från Petri båt och här berättas om en mirakulös fångst. Detta har tolkats som en metafor för påvens uppdrag att vara en ”människofiskare”, se även Matt 4:19.

    LUK 22:31
    I Luk 22 ber Jesus att Petri tro (singularis) inte skall gå under;
    ”Simon, Simon. Satan har utverkat åt sig att få sålla er som vete. Men jag har bett för dig att din tro, inte skall ta slut. Och när du en gång har vänt tillbaka, så styrk dina bröder.”

    LUK 24:12
    St Petrus var den första aposteln att gå in i den tomma graven, trots att han inte kom dit till graven först (även Joh 20:4-6). De andra apostlarna ser från början St Petrus unika ställning och underordnar sig honom, redan innan han fått påveuppdraget.

    JOH 10:16
    Johannes menar här att flocken ”…skall bli en hjord och en herde.”.

    JOH 21:15-17
    St Petrus får tre gånger frågan i Joh 21 om han älskar Jesus mer än de andra. Tre gånger säger Jesus att St Petrus skall vara herden för Hans får i Hans ställe. Citaten är följande; ”För mina lamm på bete”, ”Var en herde för mina får” och ”För mina får på bete”. Detta kan inte betyda annat, än att Petrus får påveämbetet. Herdeuppdrag (”poimainein”) ses både i orientalisk och judisk miljö, som uppdrag att föda, skydda, styra, vårda och leda. Se så visade Han sig först för honom efter uppståndelsen, se Luk 24:34.

    Se också att Jesus alltid har ett mycket speciellt förhållande till Petrus i Matt 17:24; Mark 1:29; 5:37; 9:2; 14:33; Luk 22:8; Joh 1:42; 6:68; 13:6; 18:10-27; 1 Kor 1:12; 3:22 och 15:5.

    Mkt mer finns att säga… Jag stoppar där idag.

  • Krister Nordin

    Ditt svar kan alltså sammanfattas i att ”Kyrkan säger att Petrus var påve enligt den betydelse Kyrkan lägger i begreppet och enligt de tolkningar (många extremt långsökta och pressade) den gör av ett antal bibelställen”.

    Tack för förtydligandet! Det står alltså ingenstans i Nya Testamentet att Petrus var påve.

  • Anders Gunnarsson

    Läsare

    Vad vet du om mig? Jag har rest runt jorden o varit på de flesta kontinenter. Överallt har jag mött samma Kyrka; i full blom.

    Och sett protrstantism i förfall (ofta av äckel-amerikanskt ursprung).

    Dina personangrepp betackar jag mig för. Lägg ner.

  • Anders Gunnarsson

    Halmgubbar är inte seriös debattteknik.

  • Per Niklasson

    Jag är glad att du träffat katoliker som lever ett kristet liv. Själv har jag inte träffat många som lever ett liv som bygger på vad bibeln lär.
    Måste också säga att nu måste Ulf säga ja till skärselden, prästerligt celibat, bön till Marie och en massa helgon i stället för till Fadern och hundra andra icke bibliska utövande!

    I sanning konstigt att han blivit så förd bakom Ljuset.

  • Anders Gunnarsson

    Explicit var Ordet och det ordet finns inte på nästan något protestantiskt.

    Pastor, söndagskolelärare, tältmöte, eftermöte, tre-ackordssånger, gitarr, dopgrav, väckelsemöte, kyrkkaffe etc, etc

    Rätta mig om jag har fel, men du är inte öppen för samtal eller dialog. Sånt kan jag respektera, men säg det rent ut då (så att jag kan betrakta dig som irrelevant hädanefter).

    Allt gott, skönt o rätt o katolskt tillönskas dig i a f.

  • Anders Gunnarsson

    Har du ö h t läst om Jesus på förklaringsberget?

  • SefastTronde

    Stefan Swärd,
    ”Vad festligt.” Det är snarast mycket tråkigt att du uppfattar det som något festligt, när så många, så många, främst i Livets Ords församling är chockade och förtvivlade. I sammanhanget är din bokutgivning en parantes.

    Har uppfattat dig väl så bildad och orienterad bland kristenheten, och du upplever Ekmans orientering mot katolicismen som en ”fullständig nyhet”. Det blir svårt att känna tillit till din inställning här, och att du även stundtals glider undan med att du ”inte känner till”, när det handlar om något verkligt kontroversiellt som snarast kräver ställningstagande. Man kan inte vara vänner med alla – och samtidigt vara sann, oavsett om man skulle önska att det vore möjligt! Eller rättare sagt, vissa omständigheter och människors handlanden kräver ett ställningstagande.

    Ditt ställningstagande här uppfattas helt klart som ett lismande för Ulf Ekman som person. Det är svårt att uppfatta det på något annat sätt, med tanke på alla de som före dig gått i denna fälla – efter personliga kontakter. Svårt! Ja visst. Men ändå ett faktum.

    Att inte reformationens betydelse uppskattas mer inom Sveriges kyrklighet är rent utav sorgligt. Speciellt aningslösheten hos dem som är efterföljare, ifråga om församlingsledning, till dem som led och kämpade för ett personligt Gudsförhållande och övertygelsen om att Bibeln lär om frälsning genom tron allena.

    Dina rader ger en känsla av aningslöst lättsinne, och lämnar efter sig en känsla av sorg för hur långt kristenheten har fallit. Profetiskt eskatologiskt rätt, men upplevelsen av att stå mitt uppe i händelserna är ändå smärtsamma. Tvärt emot ”festligt”!!!

  • Anders Gunnarsson

    Per

    När du skriver så undrar jag vad du lärt dig i mötet med Kyrkan.

    Vet du att Jesus, Paulus levde i celibat?

    Vet du att skärselden alltid o överallt trotts på, då Skriften klart lär detta.

    Vet du att vi alltid ber till treenige Gud i all liturgi. Och att bön om förbön ö h t inte är en motsättning till tillbedjan av treenige Gud.

    Du tror dig kunna argumentera emot Kyrkan med ett antal billiga halmgubbar.

    Man skäms i missionärens ställe. Skärpning. Har du inget bättre att komma med, är det (nog) bäst att vara tyst.

  • wildwest63

    Bra sagt, tycker jag. Om man nu inte vill jämföra en konvertering till katolska kyrkan som detsamma som en konvertering till asatron så får vi konstatera att Ulf är kvar inom den större Kyrkan (vilken jag inte, som katoliker, begränsar till just den katolska kyrkan). Resten är hans problem. Mitt problem är ledarskapet som måste ifrågasättas, t ex kan han ju nu inte längre ha nattvardsgemenskap med den rörelse han själv grundat och fört fram. Det måste i varje fall kännas – mycket konstigt! Som han själv säger om den protestantiska splittringen så har han storligen bidragit till den och hur ska han då hantera denna sin synd, nämligen trosrörelsen och församlingen i Uppsala? Det ska till många krumbukter för att komma runt dessa frågor.
    Frågan är hur det här påverkar kristenheten i stort och på sikt! Är det ytterligare en nedmontering av frikyrkans modell vi ser? Är det en chans att få även sekulära medier att diskutera kristna denominationer? Kommer Ulf förändra katolska kyrkans attityder mot andra kyrkor i Sverige, i världen? Det är nämligen svårt att tänka sej Ulf som en bänknötare fr o m nu och 20-30 år framåt. Dörren för honom i pingstkarismatiska sammanhang lär ju vara stängd för överskådlig tid.

  • Anders Lundblad

    ”I den typen av grundläggande lärofrågor är jag helt överens med katolikerna, och har mer gemensamt med dem än med evangelikaler på drift.”

    Varför inte jämföra med ”katoliker på drift” – för sådana finns väl också? Ty vilka är ”katolikerna” du syftar på? Menar du t.ex. de 65 miljonerna katoliker i Frankrike? Är du helt överens med dem i grundläggande lärofrågor?

    Enda möjligheten för att ditt resonemang ska fungera är att du köper tanken med ”läroämbete.” Men jag menar att påvens teologi varken är värd mer eller mindre än vilken som helst annan average-joe-katoliks. Gud gör inte skillnad på människor. Om påven till äventyrs skulle ha en OK teologi i grundläggande lärofrågor så är det ointressant såvida det inte är just Jorge Mario Bergoglio du önskar ha gemenskap med.

  • Krister Nordin

    Ja det har jag. Lärjungarna fick för ett ögonblick se in i paradiset, samma paradis som Uppenbarelseboken talar om och rövaren på korset ögonblickligen fick följa med till.

    De såg då Jesus tala med Mose och Elia. Dessa bad inte för lärjungarna, hade över huvud taget ingen konversation med dem utan talade enbart med Guds son.

    Sedan såg de ingen utom Jesus och Herren sa till dem att de skulle lyssna endast till honom. Det finns inget bibelställe som talar om att lärjungarna kommunicerade med avlidna människor.

  • Krister Nordin

    Ska vi bli så exakt bokstavliga måste det väl ha varit precis det bröd Jesus där och då höll i sina händer han menade när han sa ”Detta är min kropp”.

    Han sa ju inte ”Varje bröd som kommer att användas vid varje tillfälle genom historien och runt hela världen är min kropp”.

    Nya Testamentet är ju tydligt med att brödbrytandet är ”till minne av Jesus” och att det är en ”förkunnelse om Jesu död tills han kommer”.

  • Krister Nordin

    Anders G, jag förmodar att du tagit bort konversationen, men så här skrev du:

    ”Explicit var Ordet och det ordet finns inte på nästan något protestantiskt. Pastor, söndagskolelärare, tältmöte, eftermöte, tre-ackordssånger, gitarr, dopgrav, väckelsemöte, kyrkkaffe etc, etc. Rätta mig om jag har fel, men du är inte öppen för samtal eller dialog. Sånt kan jag respektera, men säg det rent ut då (så att jag kan betrakta dig som irrelevant hädanefter). Allt gott, skönt o rätt o katolskt tillönskas dig i a f.” (slut citat)

    Jag förstår inte vad alla de ord du räknar upp har med vad som står i Nya Testamentet att göra. Jag har i alla fall inte nämnt något av det.

    Jag är öppen för samtal om vad som står i Nya Testamentet, men vill då ha svar på om företeelserna det samtalas om finns där eller inte. Om den hållningen gör att jag betraktas som irrelevant må det vara så.

  • Krister Nordin

    Ja Ted, jag tror att det måste till en ny rörelse i Sverige som står för den Kristna tron. Jag tror att den redan är på väg…

  • Krister Nordin

    Petrus, som ju enligt Rkk var den förste påven, levde i alla fall inte i celibat eftersom Nya Testamentet talar både om hans hustru och svärmor.

    Huruvida skärselden alltid och överallt trotts på kan nog ingen av oss veta, eftersom ingen har varit med alltid och överallt. Däremot finns det inget ställe i Nya Testamentet som talar om den.

    Det står att vårt ”verk” (arbete, livsgärning) ska prövas av eld ”den dagen”, alltså vid ett speciellt tillfälle. (1 Kor. 3)

    Uppenbarelseboken talar också om en ”evig” eld (alltså inte tidsbestämd) som är tillredd åt djävulen och hans änglar.

    Det finns inga exempel på, eller undervisning om, bön om förbön till avlidna i Nya Testamentet

  • Anders Gunnarsson

    Så Jesus får prata med dem, men inte vi (av okänd anledning).

    De döda är alltså inte döda, men de i Kristi närhet är totalt avskurna från jusr oss.

    Mitt konstaterande är då att du har (av okänd anledning) mer gemensamt med en ateist än verklig kristendom (läs gärna om urKyrkans syn, om du kan o vpgar söka sådan info).

    Allt gott o katolskt önskas dig
    Guds vänner är mina vänner

  • Krister Nordin

    Människan har en fri vilja och får göra vad hon vill, med de konsekvenser som följer på det. Det jag säger är att det inte finns något exempel eller någon uppmaning i Nya Testamentet att konversera med de avlidna. Som jag redan skrivit är detta däremot något som praktiseras inom exempelvis spiritismen.

    De som dött i tron på Kristus, antingen de som ”såg framåt i tro” (Gamla förbundet) eller de troende i Nya Förbundet befinner sig enligt Nya Testamentet i paradiset. Det har gått ur tiden och är därmed avskurna från oss som befinner oss i tiden. Något annat går inte att läsa in i Nya Testamentet.

    Jag har svårt att se att en ateist skulle bygga sina argument på Nya Testamentet. Verklig kristendom bygger på Nya Testamentet eftersom det är där vi ser urförsamlingen och den praxis de levde i och den undervisning de hade.

  • Ted Nilsson

    Du är ju bara ute efter att diskutera.
    Berätta istället hur ditt liv ser ut.
    Ser du människor bli frälsta i din närhet?
    Ser du människor bli helade när du ber för dem?
    Tror du att någon är frälst som inte tillhör de n katolska kyrkan?
    Har du själv upplevt frälsning?

  • Krister Nordin

    Det står ingenting i Nya Testamentet om Marias syndfrihet, obefläckade avelse eller hennes upptagande till himlen.

    Anglikanorum coetibus är en inomorganisatorisk fråga inom Rkk vilken gäller vilka som kan prästvigas, i relation till anglokatoliker.

  • Mirre

    Läs gärna vad Hans Marklund skriver på sin blogg angående Ulf Ekmans konvertering
    http://hansmarklund.blogspot.se/

  • Janne

    De döda vet ingenting enligt biblen, hur kan man då be till dem?

  • kbj

    Detta med Ekmans konvertering är väl som att säga att tro och teologi i kristendomen är en lekstuga och inget seriöst. En riktig smäll mot frikyrkligheten. Tro vad du vill och byt gärna. Vinnare är katolska kyrkan och Svk eftersom där finns svängrum. Livets ord får fortsätta predika mot en klangbotten att inte predika sanningen eftersom dess grundare och ledare konverterat till en annan lära.

  • Läsare

    Detta borde alla kristna ledare i Sverige läsa, grubbla och be över, sedan ta ställning. Mycket bra skrivet av Hans och han belyser verkligen allvaret i det hela och säger klart och tydligt, detta kan man varken glädjas åt eller välsigna.
    Denna länk borde läggas ut på alla så kallade kristna bloggar som karlendal, aletheia mfl.
    Tack MIrre

  • Läsare

    Tycker att Krister för en ypperlig dialog med dig, får dig gång på gång att backa, ändra andemeningen i dina innehåll, överbevisar dina fel med hjälp av Bibeln mm
    Tycker till och med att du för en hyfsad dialog denna gång utan att skoja bort alla som dumma som inte tror som du, fortsätt så, blir roligare då

  • Anders Gunnarsson

    Ted

    Jag tror att Gud ger alla den npd de behöver för att nå evigheten. Omm vi misslyckas kan du vara säker på att Gud gjort allt Han kunnat för att få dem räddade.

    Är helande ett betyg för hur bra kristen man är? I så fall är jag rätt kass…

    Jag är en stor syndare som ofta trillar dit. Därför blev jag katolik. Hos henne ser jag Kristus klarast o får mest nåd. Här får en trött själ se skönhet, sanning o rätt. Här kan jag vara i Guds ofattbart stora familj. Här kan jag resa mig igen o igen o igen o stolt peka; här är mitt andliga hem. Här är hemma…

    Mitt hjärta är oroligt tills jag får vila i Dig (Augustinus som sökte överallt, innan han blev katolik).

  • Anders Gunnarsson

    Krister

    Jo det står mkt i Skriften om Maria. Att du inte ser det, betyder inte att det inte står där.

    Maria var full av nåd (kecharetomene), och hon beskrivs som den nya arken i himlen i Upp 11-12.

    Slå på truth, Mary, scripture på youtube. Det bästa jag sett!

  • Michael Häggqvist

    Om Petrus var den förste påven, varför följer inte de andra påvarnas exempel och skaffar sig en fru? Legitim inte en sk frilla,,,

  • Ted Nilsson

    Tror du att den nåden bara kan fås genom rkk?
    Helande är inte ett tecken på att man är en bra kristen, var hittar man en bra kristen?
    Helande är något som Jesus gjort klart på korset, vi kanske inte alltid ser helande inträffa men Jesus har ändå burit våra sjukdomar på korset.

    Jag är inte ute efter att sätta dit vare sig dig eller någon annan katolsk troende, jag är mer intresserad av att få vara med och befolka himmelen.

    Det finns så många som inte hört talas om Jesus och dessa behöver nås med evangelium.

  • SefastTronde

    Verkligen en läsvärd bloggpost av Hans Marklund!

    Lite sund kristen klarsyn för omväxlings skull, till skillnad för det alltmer utbredda lismandet för Ulf Ekman, där man inte vill verka låtsas om den minsta kännedom om de uppenbara uttryck för den arroganta och självförhärligande ledarstil han tillämpat i så många år. Man har tydligt och klart kunnat se en vattendelare mellan olika pastorer och kristna ledare härvidlag, huruvida de sätter ärligheten och sanningen främst, när ett klart ställningstagande varit påkallat. Ingen har i längden någon vinst av denna uppenbara mannamån, och heller inte Ulf Ekman själv.

    Heder till Hans Marklund för en ärlig och rak analys, utan att för den skull behandla Ulf Ekman på ett negativt otillständigt sätt.

  • Krister Nordin

    Att det står om Maria är jag medveten om, jag har läst och läser Nya Testamentet. Men det står ingenting om hennes syndfrihet, obefläckade avelse eller upptagande till himlen.

    Det var fler som var fyllda av nåd i Nya Testamentet, bland annat Stefanus. (Apg. 6)

    Att det är Maria det talas om i Uppenbarelseboken 11-12 är tolkningar och spekulationer.

  • Krister Nordin

    Jag förstår inte vad alla de ord du räknar upp har med vad som står i Nya Testamentet att göra. Jag har i alla fall inte nämnt något av det.

    Jag är öppen för samtal om vad som står i Nya Testamentet, men vill då ha svar på om företeelserna det samtalas om finns där eller inte. Om den hållningen gör att jag betraktas som irrelevant må det vara så.

  • Anders Gunnarsson

    Min poäng är att mkt i NT är sånt man behöver resonera sig fram till.

    Att Petrus var ledaren, klippan som var grundstenen i urkyrkan är en sådan grej.

    Studera ämnet
    Allt gott

  • Anders Gunnarsson

    Bra fråga.

    Men jag tror inte Petrus levde med sin fru, utifrån att han lämnade ALLT

  • Micael Gustavsson

    Enligt Paulus hade Petrus liksom de flesta andra apostlar med sin fru på sina visitationsresor (1Kor 9:5). Fast celibatet är häl en ordningsfråga, och inte en lärofråga för er, så det borde väl varken göra till eller från.

  • Per Niklasson

    Dina personangrepp betackar jag mig för.
    Kunde vara intressant att höra var du sett skärselden nämnas i bibeln? Var finner du att Paulus inte varit gift, kan mycket väl vara så att hans fru lämnat honom. Känner inte att jag är pigg på att skämmas, har studerat på Fuller universitetet i Pasadena. När du skriver undrar jag vad du lärt dig i mötet med bibeln?

    Men detta ska ju handla om Ulfs agerande, hans beslut. Är det bara jag som tror han är ute och cyklar?

  • Per Niklasson

    Stefan kommer du att kommentera något som har skrivits här?

  • Per Niklasson

    Tycker också den var verkligt bra. Vill rekommendera alla att LÄSA DEN!

  • Krister Nordin

    Jo, han levde med sin fru eftersom de enligt Bibelns syn på äktenskapet var ett, och det är ju svårt att skiljas från en del sig själv.

  • Anders Gunnarsson

    Micael

    Helt rätt. Vår kyrkoherde är gift. De flesta i romersk rit är det inte, men i övriga ca 20 är det rätt vanligt.

  • Krister Nordin

    Nej Per, du är inte ensam. Långt därifrån!