Stefan Swärd

Allt mellan himmel och jord

Det har blivit en omfattande diskussion med anledning av Piensohso tal på Nyhemsveckan och mitt blogginlägg tidigare i veckan har skapat en del ved på brasan.

Noterar att Pelle Hörnmark kommenterar debatten på pingst.nu. Hörnmarks budskap kan sammanfattas i att allt är väl, läget är under kontroll, pingströrelsen står för det den har gjort, men man försöker hitta ett nytt tonläge i evangelisationen och i kontakten med utomstående.

Niklas Piensoho skriver en kort replik i Dagen idag och där hans budskap är att vi ska välsigna människor och inte ta avstånd från dem, det var detta han menade med sitt tal i Nyhem.

Lars Gunther skriver på sin blogg och på min blogg. Gunter får support av Jonasq och Greger Andersson som är lärare vid Örebro missionsskola. Gunther skriver mycket begåvat och intressant. Vi tycks ju inte ligga långt från varandra i grundhållningen. Gunther skriver om Missionsförbundets liberala falang och hur han har stångats mot den. Det är intressant. Jag brukar ju ibland utnämna vissa kristna eller kristna rörelser som liberala men får då alltid kritik för att jag klistrar etiketter på folk och sammanhang. Gunther klistrar en tydlig etikett på stora delar av missionsförbundet, och Greger Andersson från Örebro missionsskola gillar det. Vad bra. Jag håller med Gunther att jag skriver förenklat om missionsförbundet. Mina kunskaper har jag genom att läsa samfundspressen, lokal ekumenik, och att jobba i SMU ett år på sjuttiotalet. Det är begränsat naturligtvis. Mina kunskaper är präglade av ett Stockholmsperspektiv. Jag håller med Gunther om detta, och jag delar också hans uppfattning att det finns nya vindar som blåser i samfundet i dagens Equmeniakyrka. Därför har jag internt argumenterat för att min församling ska stå kvar i samfundet. Gunther – jag har läst Waldenström, men visst ger jag en förenklad bild av vad han står för, men det får jag återkomma till en annan gång.

I bloggvärlden kan man bl.a. hitta ett inlägg av Olof Edsinger som ger sitt stöd till det jag skriver. Pingstpastorerna Mikael Karlendal och Tommy Dahlman har på sina bloggar kritiserat Piensoho. Jag delar både Karlendal och Dahlmans oro och deras kritik.

Jag har fått så mycket komplimanger men också så mycket kritik för mitt blogginlägg så jag är tvungen att gå i svaromål och förtydliga mig.

Om det är så att debatten handlar om att vi inte ska ta avstånd från människor, då är jag helt med på noterna. Jag har jobbat som pionjärpastor och församlingsgrundare i nästan hela mitt liv. Skulle man då ha en attityd att ta avstånd från människor som inte tror och gör som jag gör, då skulle uppdraget vara omöjligt. Att ta avstånd från människor är helt obibliskt, Jesus var syndarens vän, han talade om att vi ska välsigna de människor som förbannar oss. En del tycks tycka att det bara var detta som Piensoho sade. Hade Piensoho bara menat detta skulle jag naturligtvis inte säga något. Jag har bland annat skrivit en debattartikel tillsammans med Jonas Gardell där vi bland annat kritiserade Migrationsverket för att man utvisade homosexuella flyktingar till muslimländer där de riskerade dödsstraff. Hade jag tagit avstånd från folk som inte delar mina övertygelser skulle en sådan artikel vara omöjlig.

Men säger Piensoho mer än så? När jag tolkar Piensohos tal väger jag in helhetskontexten denna dag, programmet handlade om samlevnadsfrågor. Jag väger också in saker Piensoho sagt i andra sammanhang och samtal jag har haft med honom direkt.

Vi får spekulera och resonera om vad Niklas P menar. Det hade varit enklare om han nappat på mitt erbjudande om att skriva ett gästblogginlägg då hade det kunnat bli tydliga svar.

För enkelhetens skull begränsar jag resonemanget till en kristen syn på samlevnadsfrågor eftersom det var temat denna dag under Nyhemsveckan. Det finns många andra synder och viktiga etiska frågor att diskutera, och som jag skriver om vid olika tillfällen, girighet och materialism är ett exempel, miljöetik skriver jag regelbundet om, att bekämpa sexuellt våld och trafficking har jag tagit upp senaste tiden. Att bekämpa rasism skriver jag ofta om. Att värna om det ofödda livet är en annan etisk fråga av högsta dignitet – det har jag till och med skrivit en doktorsavhandling om.

Jag tycker inte att vi kristna skymmer evangeliet när vi deltar i debatten om etiska frågor. Det är frågor som de flesta funderar över och brottas över. Vi måste kunna ge raka svar på hur vi kristna ser på en fråga. Att vi bara ska vara tysta för annars skymmer vi evangeliet, är bara en befängd tanke. Då kan inte kristna delta i någon form av samhällsdebatt. Med det sekulariseringstryck vi lever med som kyrka i Sverige måste vi som kristna ledare vara mycket tydliga i Biblisk vägledning.

Alltså. Att jag nu specifikt skriver om samlevnadsfrågor beror på att det var temat denna dag på Nyhemsveckan.

Många debattörer vill att kristna kyrkan ska ändra sig i dessa frågor i linje med samhällsutvecklingen. Det är ett starkt tryck i den riktningen. Många kristna debattörer vill att vi kristna ska praktisera och välsigna samkönade äktenskap, överge tanken på äktenskap som livslång trohetsrelation, överge tanken på att vi inte lever tillsammans innan vi gifter oss, överge tanken på att äktenskapet är en förbundsrelation av livslång karaktär mellan en man och en kvinna.

De som har en sådan agenda har uttryckt sig positivt om Piensohos tal. Men även de tycker han har varit för otydlig och menar att han öppet ska säga att man kan vara med i Filadelfia och leva som öppen homosexuell eller att man i kyrkan ska kunna viga och välsigna samkönade par. Och att han öppet ska säga att det inte är några problem att vara med i Filadelfia och leva i ett samboförhållande.

Niklas P är en skicklig kommunikatör. Att han både av de som vill skrota kristna samlevnadsnormer, och vi som vill behålla dem, uppfattas som otydlig, måste bero på att han medvetet valt att vara otydlig.

Annars hade han bara på en minut kunna säga:  ”att som kristen har jag Bibeln som rättesnöre. Den säger att sexuellt samliv utövas mellan en man och en kvinna i ett äktenskapsförbund som är välsignat av Gud, och Guds plan är att det ska vara en trogen och livslång gemenskap. Så har den kristna kyrkan i 2000 år tolkat Bibeln, och den katolska kyrkan t.ex. säger att äktenskapet är ett oupplösligt förbund mellan en man och en kvinna. Så undervisar jag i Filadelfia och så lär vi de nya medlemmar och nykristna som kommer in i vår församling”.

Så predikar vi i Elim. Och genom förbön, själavård och vägledning försöker vi hjälpa människor att leva enligt detta, och även om man fullständigt misslyckats, hjälpa och stötta att komma igen. Guds nåd ger oss alltid en ny chans när vi misslyckas.

Hade han gjort en sådan markering och sedan sagt allt det andra om att vi inte ska ta avstånd från människor som inte tycker som vi, då hade jag inte haft några som helst invändningar.

Men nu gör han inte det. Och den stora frågan är varför. Man kan lansera tre olika hypoteser om varför han inte ger en tydlig beskrivning av kristen syn på sex och äktenskap.

Att han tycker det är självklart kan vara en hypotes. Men som gammal Stockholmspastor vet jag att detta är långt ifrån självklart idag, så det behöver ständigt sägas från predikstolen, vilket jag alltså gör i Elimkyrkan. Och nu var ju till och med Pride på besök så då fanns det ju all anledning att ge en kortfattad intro i kristen syn på sex och äktenskap. Niklas P har nu varit Stockholmspastor i sju år så han är väl medveten om hur kontroversiell en traditionell kristen syn är. Så denna hypotes känns något långsökt. Och det känns märkligt att man på en temadag om sex och samlevnad inte i varje fall ger en kort sammanfattning om en kristen syn på ämnet, utan endast bara talar om att välsigna människor som inte tycker som vi.

En annan möjlighet är att han inte håller med om dessa formuleringar. Därför säger han det inte, det förklarar hans tystnad. I likhet med många andra kristna ledare i västvärlden, och i Sverige med Svenska kyrkan som spjutspets, menar att den traditionella kristna hållningen är inte självklar, det kan förändras i praxis och syn på detta utan att det krockar med Bibeln. Men han vet att det är kontroversiellt, och därför ligger han lågt och har bara allmänna formuleringar att jag som kristen har mina övertygelser men välsignar dem som har en annan övertygelse. Om den hypotesen gäller har jag stora problem, och då har enligt min mening Filadelfia i synnerhet, men även pingströrelsen ändrat teologi och inriktning.

En tredje hypotes är att han har denna traditionella kristna övertygelse beskriven ovan, att sexuell samlevnad är välsignad av Gud när en man och en kvinna lever i ett troget och livslångt äktenskap, men det är fel att lägga det som en grund för församlingsmedlemskap och ha en förväntan att församlingsmedlemmarna i varje fall förväntas leva på det sättet. Det är vår grundövertygelse men vi måste acceptera att människor idag lever på ett annat sätt. Man vill inte stöta sig med folk och därför ligger man som pastor lite lågt med att säga sina övertygelser. Om den hypotesen gäller har jag också stora problem. Det blir något av pastor Jansson, att hålla tyst om sina övertygelser bara för att inte stöta sig med människor. Det blir också oärligt mot människor eftersom de då inte riktigt vet vad vi som kyrka står för. Ett annat stort problem är att en sådan lågmäldhet leder till en snabb sekularisering, de kristna får inte någon klargörande undervisning om hur de ska leva som kristna, utan anpassar sig då efter ”världens” sätt att leva.

Sedan tycker jag att Piensohos paradigmskifteresonemang pekar i riktning mot att mjuka upp normerna, inte bara bemöta människor på ett annat sätt. Jag tycker det är helt fel, som jag skrev i förra blogginlägget, att skilja på Exodusperspektivet och Abraham-perspektivet. Att skilja på att helga oss och avskilja oss från världen, men samtidigt kunna välsigna människor och inte ta avstånd från dem. Menar Niklas P att pingstvänner förr håll på att ta avstånd från människor, när pingströrelsen växte som allra mest. Jag kan inte tolka hans resonemang här annat än att han vill mjuka upp syndbegreppen och tona ned sådant som kristna kyrkan i alla tider ansett vara fel. Annars skulle han inte så tydligt tala om att vi behöver ett paradigmskifte.

Min slutsats är att Piensohos otydlighet i ämnet måste tolkas som att han ändå är ute efter att i varje fall mjuka upp den traditionella hållningen, och istället för att tala om vad vi kristna står för, så talar han om att välsigna människor som lever på annat sätt, och han refererar inte bara till folk i allmänhet utan snuddar ändå vid frågan om församlingsmedlemskap under sitt tal.

Men det kan vara möjligt att jag tolkar honom fel, men gör jag det är det ju mycket enkelt för Niklas P att komma med ett klargörande.

Till sist.

Frågor om Guds folks helighet och avskildhet från världen behöver lyftas tydligare. Den gamle Helgelseförbundsprofilen Emil Gustafsson, om han skulle dyka upp igen, finns det någon kristen konferens som skulle kalla honom? Vi brottas med sekularisering bland oss kristna, jag behöver inte gå längre än till mitt eget liv för att inse det.

Mer och djupare helgelseförkunnelse, behovet är stort.

Frågan om lag, synd och omvändelse måste finnas med i den kristna evangelieförkunnelsen. Det är bara förkrossade syndare som kan omvända sig och ta emot frälsningens oändliga nåd. Lag, synd och omvändelse kan predikas så att nutidsmänniskor förstår.

Vi behöver förnya äktenskaps, sexual- och familjeundervisningen. Trots att det har varit så mycket sådant och mycket bra kristen litteratur, genomgår vi snabba värderingsförskjutningar i kristna sammanhang. I en sådan kontext blir Piensohos sätt att ta upp ämnet på en kristen temadag om sex och samlevnad, ödesdiger.

 

  • Dragspelaren

    Johannes för ett resonemang kring förlåtelsen som kan hjälpa. ”Om”, säger han, ”vi säger att vi inte har syndat gör vi honom till en lögnare”. Paulus varnar för att gå ”utanför Skriften” och Uppenbarelsen varnar för att dra ifrån eller lägga till. Förbudet mot homosexuella handlingar är så tydligt i bibeln att omskrivningar blir omöjliga. Att välsigna något Gud inte välsignar gör församlingen villfarande.
    Gud hjälpe oss att älska vår nästa som oss själva så mycket att vi inte lurar dem.

  • LarsGunther

    Vet inte varför jag inte fick någon länk till mitt blogginlägg, men det kan väl ses som underordnat. Jag får tacka för de goda orden och understryker att också jag ser det som att vi har samma grundsyn.

    Jag gör däremot en helt annan bedömning av såväl innehållet i Piensohos predikan, debattartiklar och pastorala hållning än vad du gör.

    Stefan, du tillåter dig att väga in sådant som Piensoho sagt i andra sammanhang än Nyhem, men exkluderar ändå fullständigt exempelvis det han skrivit i Motbilden och budskapet, trots att han flera gånger, också i senaste debattartikeln i Dagen, sagt att han inte ändrat åsikt och hänvisar till tidigare författarskap.

    Varför ignorerar du Motbilden och budskapet?

    Varför ignorerar du Piensohos egna hänvisningar till den?

    Sedan kulminerar din bedömning av Piensoho i tre hypoteser. Det är ett sätt att argumentera som kan verka vederhäftigt, men det har en brist; nämligen att det kan finnas ytterligare hypoteser – vilket jag menar att det gör och att den har mer fog för sig.

    Tydligast blir det ändå i den misstolkning av Exodus kontra Abrahamsperspektivet som också i denna bloggs kommentarfält orsakat en veritabel störtflod av inlägg. Ingenstans i sin predikan säger Piensoho att Exodusperspektivet ska upphöra, däremot vill han att det som grundval för vårt förhållningssätt ska sluta dominera eller som tidigare vara allenarådande.

    Också detta säger Piensoho otvetydigt i sin predikan. Då är det vår skyldighet som debattörer att göra hans ord rättvisa.

    Jag hoppas träffa den i vårt land som är mest förtrogen med Emil Gustafsson på måndag, nämligen Joel Halldorf som doktorerat på honom. Jag hoppas kunna vidarebefordra din fråga till honom.

  • westinbo

    På en kristen temadag om sex och samlevnad och i närvaro av HBTQ – representanter målar NP i egenskap av representant för Pingströrelsen en mycket svart bild av dagens kristna. Han får det att låta som om det är vanligt bland kristna att exempelvis hota IOGT-chefen så att han måste begära SÄPO-beskydd eller att gå omkring hota folk med dom och helvete. Utifrån detta talar om att vi lever i en speciell epok där Abrahamsperspektivet av välsignande måste vara det primära paradigmet framför Exodusperspektivet med sin betoning på avskiljande från världen (en konstruerad motsättning enligt mig). ”Det måste bli ett slut på detta!” utropar han indignerat, efter att ha gett exempel på dessa hårda ord från kristnas människor. Återigen får han det att låta som att det är något ganska vanligt förekommande bland troende. Jag tror tyvärr att detta hans fokus och hans uppfostrande och indignerade framställning inte så lite bottnar i närvaron av HBTQ-representanter i detta möte. Varför? Och är det att förvåna sig att hans tal av många uppfattas som en programförklaring och en omsvängning pga den speciella epok som han menar att vi lever i och som kräver en ny inriktning, när han formulerar sig som han gjort. Hans förtydligande i Dagen om att en förälder ska fortsätta och be för sitt barn och förhålla sig i kärlek till sina barn (att inte förkasta och vara dömande) även om de väljer en annan väg är borde vara en självklarhet, en truism inom kristenheten. Varför återigen dra fram sådana negativa exempel som ger en så svart verklighetsbeskrivning? Jag får intrycket att han ägnar sig åt att tala illa om kristna människor på ett sätt som liknar det som kvällstidningarna brukar göra. Och när han säger att vi ska välsigna våra medmänniskor när de väljer att gå fördärvets väg är det väl inte konstigt att folk undrar om han menar att vi ska bli mer överseende mot synden och sänka trösklarna i våra kyrkor. Han borde, tillåter jag mig tycka, ha valt en annat sätt att formulera sig för att komma fram till det han menar sig ha velat säga. Jag blir väldigt upprörd när jag tänker på hur han formulerat sig och jag kan inte tro att han inte gjorde det medvetet. Det är ju möjligt att han vill utveckla det koncept av ”integrering av icketroende människor” i församlingen som jag uppfattat att ”Rörstrandsgatan” har tillämpat, vad vet jag.

    Sagt i all välmening och uppriktighet.

  • Stefan Swärd

    Lars Gunther,
    Jag menar nog att vi har lite olika syn i denna fråga. Det har varit så snabba positionsförskjutningar senaste tio åren så det håller inte att hänvisa till en bok som har cirka 10 år på nacken.
    Det finns en annan aspekt. Jag har ju följt en del av vad som skrivits i denna debatt på twitter och på olika bloggar senaste tre dagarna.
    Det är uppenbart att de som vill att kristna kyrkan ska gå i en riktning mot att välsigna samkönade äktenskap har uttryckt en tydlig uppskattning till Piensohos utspel. Så det är inte jag och några till konservativa som tolkar i denna riktning, utan även debattörer som har den motsatta positionen.
    Så det är nog bara Niklas själv som kan ge slutgiltig klarhet i denna fråga.
    Men hör gärna av dig när du är i Stockholm nästa gång, skulle uppskatta att träffa dig.
    all välsignelse,
    Stefan Swärd

  • kjmb

    Tänk om…

    …NPs syfte med bibelstudiet var att får rörelsen att bli mer utåtriktad och mindre sluten

    …NP valda homosextemat för att det under eftermiddagen skulle vara hbtq tema (han själv höll denna på förmiddagen) och inte för att han hade något nytt att komma med

    …Hela den här efterdebatten mer säger något om hur vi i frikyrkan rädda för de som inte tycker som oss. Hur viktigt det är att visa att man själv har rätt och alla andra har fel

    … hur det är lätt att åsikter hur det andra ska leva men hur svårt det är att vara lika klar hur man själv ska leva

    … tänk om (den konservativa delen av) frikyrkan va lika tydlig i frågor som livsstil, konsumtion, men även omgifte osv. Stefan säger att kyrkan ska vara tydlig i sina ställningstagande så jag har alltid undrat om han församling har en lika tydlig (och konservativ) policy om omgifte, kvinnligt ledarskap osv. Kan man vara äldste och kvinna och vilken grund har man i bibeln där.

  • Nils

    I denna kommentatorsträng förstår jag att det behövs en moderator (tillfälligt åtminstone) ;-(

  • greger andersson

    Hej!
    Jag har lyssnat till NP och konstaterar att du och jag måste ha världigt olika uppfattningar om vad som är skarpt och angeläget. Jag blir mycket besviken och orolig när jag läser Swärd. Flera talar som du om skarpa analyser, m.m. Men jag måste säga att jag inte alls är imponerad. Swärd gör enligt min mening inga analyser alls utan ställningstaganden. Dessa ställningstaganden är baserade på närmast pinsamma förenklingar där han skapar enkla dikotomier och tvingar in dem han debatterar med under etiketter som han vet att många kommentatorer på ett självklart sätt kommer att ta avstånd ifrån. Jag bryr mig inte om att fundera över vad som är Swärds ”dolda agenda” utan beklagar (med sorg) att han inte använder bloggen till att på allvar diskutera viktiga frågor.

    Greger Andersson

  • Stefan Swärd

    Greger,
    Det där var kraftig kritik. ”Pinsamma förenklingar”, ”tvingar in under etiketter” etc. Du behöver nog förklara detta närmare, jag förstår inte vad du menar.
    hälsningar
    Stefan Swärd

  • LarsGunther

    Mejlar dig om omedelbara resplaner till Stockholm.

    Jag hade köpt ditt argument om att 10 år gamla böcker inte gäller, om det inte vore för att författaren själv säger att de gäller…

    Principen för ditt andra argument i kommentaren ovan – som också använts flitigt av Tommy Dahlman – är att ”fel” personer blivit uppmuntrade. Men det är ju bara att vända på de argument som Gardell och andra pro-RFSL-agenda debattörer använder, nämligen att konservativ syn uppmuntrar dem som vill diskriminera eller de lagar som Putins Ryssland och Uganda har. Och jag har personligen mött extremister i samtal som gjort den sortens kopplingar. Jag vet att de finns och haft långa samtal om det orätta med att ta konservativ kristen tolkning som intäkt för förtryck och våld.

    Eller läs ditt eget kommentarfält. Instämmer du med alla åsikter hos alla som blivit uppmuntrade av dina ord de senaste dagarna?

  • Micael Gustavsson

    Hej Nils, tack för vänligheten. Nu är ämnet så stort att jag tycker att de flesta kommentarerna är relevanta, och därför helt ok. Det fanns ett litet sidospår i tråden, som borde ha flyttat till Folkungasalen, men jag hann inte helt med att uppmärksamma den, så den får antagligen stå kvar. På vissa bloggar kontrolleras inlägg av moderatorn i förväg, så i te här. Stefan och jag har kommit fram till att det skulle bromsa för mycket, med tillsägelser och i värsta fall raderingar. Dina inlägg är ofta intressanta, så jag hoppas du kan ta till dig att jag inte haft för avsiktat knuffa bort dig.

  • Olof Edsinger

    Hmm. Ja, det är kraftiga ord. Måste säga att jag blir förvånad över dina ord om att Stefan ”inte använder bloggen till att på allvar diskutera viktiga frågor”. Vad är det (i stället) han gör? Vilka andra ledare i Sveriges kristenhet tycker du på ett bra och rakryggat sätt tar tag i de frågor – de som har med bibelsyn, etik, ledarskap och kommunikation att göra – som påverkar oss alla, och som Stefan försöker ringa in? Och hur anser du att man gör detta på ett bra sätt utan att själv ”ta ställning”?

    Är det inte just det som är ett av problemen här, att NP som föreståndare i Filadelfia har en förväntan på sig att vara tydlig i sina ställningstaganden, och att den otydlighet som många av hans lyssnare upplevde har bidragit till just den otrygghet som så många kan vittna om så här i efterhand?

    I sak är jag förstås enig med NP både om att vi har delvis nya frontlinjer i dagens kyrka och samhälle än för 50 år sedan och att det är viktigt att vi som kristna inte bara uppfattas som ”nej-sägare”. Det ska ”smaka gott” att umgås med kristna! Men det finns också en sälta i den kristna tron
    som vi behöver hantera, och när vi medvetet eller omedvetet uppmuntrar varandra att ”rationalisera bort” denna har vi lämnat en viktig del av vår kallelse som Guds folk.

    Det angelägna i Stefans analys handlar inte främst om NP:s predikan, utan om kyrkans och samhällets utveckling i stort. Som god pedagog tar han i denna analys sin utgångspunkt i en aktuell händelse, men gör inte anspråk på att fokusera (enbart) på denna. I stället bjuder han in NP att själv reda ut de frågetecken som han med dennes predikan att göra. Något som vi är flera som skulle välkomna. (Analysen i stort står och faller dock inte på detta.)

    Vidhåller därmed att Stefans artiklar är både läsvärda och angelägna.
    Vad anser du själv om den analys som Stefan gör – delar du hans syn på utvecklingen i svensk kristenhet, eller anser du att han har fel även där?

  • Peter Abramsgård

    HAR PIENSOHO EN (DOLD) AGENDA? Del 1
    På nalsogat.wordpress.com kan ni läsa min reflektion på Piensohos svar på min insändare i Dagen, samt ytterligare analys av hans Bibelstudium på Nyhem.

    Peter Abramsgård

  • Peter Abramsgård

    Ett svar finns på nalsogat.wordpress.com.

  • sungaMagnus

    *Bibliskt sett finns det få saker som talar för att Gud skulle ta avstånd från samkönade äktenskap.

    **Vad tramsigt argumenterat icke sant? Vad sägs om
    i. I bibeln förutsätts hetrosexualitet som normerande (t.ex. Skapelseimperativet i Genesis 1 och 2).
    ii. Bibeln är Guds Ord (d.v.s. alltjämt giltig).
    iii. Utlevd heterosexualitet är det enda sexuella uttryck bibeln erkänner som legitimt.
    iv. Jesus betonar Genesisutsagorna som normerande när han upprepar dessa i sin utläggning om äktenskapet i Mark 10:7ff och parallellutsagan i Matt 19:5 ff).
    v. Jesus säger att hans ord aldrig kommer att förgå. Jesus ord/undervisning är sålunda eviga och giltiga. Jesus slår fast vad Skaparen bestämt såsom tillbörligt när det gäller mänskligt samliv d.v.s. sexuella uttryck mellan en man och en kvinna.

    Ergo: Noll, zero, nada biblisk grund för samkönade äktenskap överhuvudtaget.

    De som argumenterar för samkönade äktenskap kan väl vara ärliga och erkänna att de inte håller Bibeln eller Jesu undervisning för att vara Guds Ord..

    Magnus

  • WO

    Du har poänger här!

    Det man kan klura på är ju möjligen det att sådant som livsstil etc inte är lika konkret, det går inte lika lätt att seriöst säga ”kär du en enda mil utöver xxx-sträcka så syndar du” som att det går att säga ”ligger du med din kvinna fast du inte är gift med henne så syndar du”.

    Frågor om materialismen och ”över”konsumtion med flea ÄR viktiga, men vad jag vet säger INGEN att de inte är det. Medan frågor om sx, där säger MÅNGA att församlingen nu måste strunta i att tjata om vad Bibelns säger och istället mjuka upp gentemot vad samhällsnormen numera bestämmer ska vara det rätta.

    Där finns som jag ser det ett problem, som inte bäst tacklas genom att förlöjliga de som vill stå kvar i en biblisk syn. Stömpla dem som ”konservativa”, jaha, och vad skulle det betyda, annat än ett skällsord?

    Men visst borde det komma upp mycket mer i ljuset, att församlingar numera i stor utsträckning struntar i sådant som sambo med mera, och enbart (ännu ett tag) menar sig hålla den bibliska synen vg homosex. Det är inte en värre synd med homosex än med annan utomäktenskaplig sex, DET kunde ju jobbas mer med. Om kyrkan tordes…

  • greger andersson

    Hej Olof! Du ger själv en del av svaret på din fråga. Du tycker att Swärd gör en skarp analys av NP:s predikan utan att ens ha hört predikan. Detta kan bara förstås som att du inte alls uppfattar att Swärd analyserar predikan utan att han gör ett slags beskrivning av olika kristna grupperingars ställningstaganden i sexualfrågor, för du kan ju omöjligt mena att du bedömer analysen av predikan utan att ha hört denna. Det är just detta som jag uppfattar som tråkigt. I stället för att man lyssnar på NP och det som är hans anslag lyfter man in predikan i någon typ av ”tendenser” som man tycker sig se i kristenheten och tar avstånd från den utifrån detta (dvs. eftersom den hör till en viss linje tar vi avstånd). Det hade varit mycket intressantare, enligt min mening, att på allvar diskutera frågor som hur kan vi ta upp NP:s utmaning om hur vi som kyrka och enskilda kristna kan leva ut evangliet i vår tid.
    Greger Andersson

  • PeJohansson

    Frågeställningen torde bli

    Kan en person år 2013 förvänta sig församlingens öppna stöd om han eller hon försöker leva utan att leva ut sin sexuella dragning till samma kön?

    Kan familjen vars dotter/son som blev utsatt för ett sexuellt övergrepp av församlingens ungdomsledare förvänta sig att den personen/ledaren aldrig någonsin rekommenderas som barn och ungdomsledare i något sammanhang, eller är det helt utan konsekvens i en församling år 2013?
    eller
    kvinnan som ber om hjälp efter att blivit misshandlad av den viktigaste bidragsgivaren och den som säkerställer löneutvecklingen för pastorn och det planerade kyrkbygget, kan hon räkna med församlingens öppna stöd och fortfarande räkna församlingen som fristad år 2013?

    Kan familjen som blev grundlurad i sitt villaköp och nu sitter på bar backe räkna med att de får församlingens öppna och fulla stöd även om det är den garvade affärsmannen som också drar i de flesta trådarna i församlingen som återigen lyckats och blivit rikligt välsignad i sina affärer genom att kunna bli av med ett råttbo?

    Är det överhuvudtaget gångbart att ta ställning i en församling 2013?

    Om det är gångbart; Vilken pastorsutbildning fostrar i så fall ledare i det?

  • Olof Edsinger

    Hej Greger! Ja, frågan om ”hur vi som kyrka och enskilda kristna kan leva ut evangeliet i vår tid” är verkligen angelägen. Jag tror att det är en fråga som vi alla – du, Niklas, Stefan och jag – både brottas med och försöker vara konstruktiva kring. Om du läser Stefans analys noga ser du också att han inte avfärdar allt som Niklas säger; det han däremot ifrågasätter är om det ena perspektivet (Abraham) måste utesluta det andra (Exodus) – eller om det faktiskt går att ha en Exodusidentitet samtidigt som man med Abraham välsignar sina medmänniskor.

    Om jag får kontra lite så blir det i min värld lite märkligt att dissa Stefans inlägg med att ”vi borde egentligen prata om något annat”. Som det övriga samtalet här på bloggen visar råder det trots allt delade meningar om huruvida det ärende som Niklas (antar jag!?) har går att diskutera på ett bra sätt utan att samtidigt beröra de frågeställningar som Stefan har lyft upp.

    Vad tänker du själv kring de frågor som jag tidigare ställde
    till dig?

  • Jonas Rosendahl

    Så slipper fler än jag slå upp :-) Dikotomi innebär en uppdelning av en helhet i två icke överlappade delar. Delarna är:
    gemensamt uttömmande: allt måste höra till ena delen eller den andra, och
    ömsesidigt uteslutande: ingenting kan samtidigt tillhöra båda delarna

  • Jonas Rosendahl

    Jag tror den gode Greger saknar källhänvisningar i din analys, däri ligger problemet 😉 <=

  • greger andersson

    Hej!
    Om jag ska svara på dina frågor så menar jag att Swärds blogg är viktig och jag tyckte i stort sett att han t ex skötte diskussionen om Jona bra (även om det även då fanns tendenser till klassificeringar). Det är dock några saker som stör mig. Jag är emelleritd inte säker på att jag kan uttrycka mig tillräckligt distinkt. Punkterna håller inte heller riktigt ihop. (a) Jag har fått lära mig ung. det här ”när du i ett samtal slutar att lyssna på vad någon säger för att istället fundera över varför han säger som han säger” så har du slutat att samtala och att behandla den andre som ett subjekt. Han blir istället ett objekt.. Detta är förstås en överdrift. Men om vi hela tiden placerar in varje enskilt påstående kristna gör i ett slags system eller en utvecklingstendens så glider vi ur samtalet om saken och börjar tala om något annat. När jag lyssnar på NP:s predikan hör jag en mängd intressanta saker. Men det tycks som om Swärd m.fl. istället för att lyssna till NP och det han säger placerar in honom (kategoriserar) i någon typ av åsiktssystem. Det som oroar mig är att detta skulle kunna vara ett oerhört effektivt sätt att låsa alla samtal och hindra alla nya tankar eller omförhandlingar (man blir ju hela tiden ”guilty by association”). Dessutom kommer ju den som för in de nya kategorierna att helt ta över samtalet. (b) Jag tycker att det är av yttersta vikt att vi i dialog med skrifterna och vår egen historia funderar över vad som är Guds vär idag. Jag uppfattar att det är den frågan NP vill väcka.
    Greger

  • Olof Edsinger

    Tack för svar! Tror att jag förstår vad du är ute efter. Undrar möjligen om du inte själv begår delvis samma misstag i din analys av Stefans inlägg … Nåväl – låt oss inte bråka om den saken. Summan av kardemumman är ju att ett viktigt samtal har fått föras. Må det också leda till fortsatt kreativitet i hur vi som kyrka och som enskilda förvaltar Guds ord in i vår tid!

  • Nils

    Tack – Stefan nämnde som regel att skribenter i varje textanförande får kommentera högst tre ggr. Jag tror det vore bra för att balansera skrivklådan…

  • Micael Gustavsson

    Det är dock ingen regel som vi har slagit fast i den lista med regler som finns under länken kommentarsregler på högra sidan av bloggsidan. Det är de som gäller, men det går givetvis att föreslå förändringar till mig eller Stefan.

  • Ulrika

    Det glädjer mig att 2 st gillar Bibelordet, även om fler gärna får göra det.

  • http://www.kvackyou.se/ David Björnfot

    Det finns mycket man inte kan anklaga Gud för att ta avstånd ifrån. Det finns ju exempelvis inget i Bibeln som förbjuder incest, våldtäkt, kränkande av kvinnors rättigheter, slaveri och en rad andra trevliga saker.

    Idag vet vi bättre än vad Bibelns författare visste. Det enda du gör konkret med ditt inlägg är att Bibeln är en skrift ingen borde leva efter.

  • Micael Gustavsson

    Inget som förbjudet incest? När moseböckerna har detaljerade lagar mot incest. Resten sv ditt inlägg kan också diskuteras, men på den punkten är du så fel ute man kan vara.

  • http://www.kvackyou.se/ David Björnfot

    Ah, som i 1 Mos 20:12 när Abraham gifter sig med sin syster?

    Men jag är novis, det ska jag erkänna, jag kan inte Bibeln speciellt bra. Ge konkreta exempel mot incest, jag har inte hört talas om detta och är nyfiken av naturen.

  • Micael Gustavsson

    Jag har ingen aning om Hagars ålder, och inte du heller, men om du menar sex med minderåriga, och inte incest, så är ju gränsen godtycklig, och något olika i olika länder i dag. I Sverige har vi 15årsgräns: så vitt jag vet finns det europeiska länder som har både högre och lägre åldersgräns. Sen är det ju dessutom så att Abrahams förhållande till Hagar inte beskrivs som något önskvärt, snarare som brist på tro.

  • http://www.kvackyou.se/ David Björnfot

    Jag uppdaterade mitt inlägg direkt efter att jag skrev det, tyckte det faktum att Abrahamn gifte sig med sin syster var mer intressant.

  • Micael Gustavsson

    Halvsyster visserligen, men visst, det är en sv de relationer som är förbjudna i lagdelen i Moseböckerna, där beskrevs massor sv olika släktrelationer som förbjudna. Det är för övrigt bättre om du skriver nya inlägg än skriver om gamla, eftersom diskussionen blir obegriplig för den som läser annars.

  • http://www.kvackyou.se/ David Björnfot

    Min kommentar blev plötsligt osynlig, men jag uppdaterade min frågeställning direkt efter att jag postat inlägget, då Abrahams giftermål med sin syster var mer intressant i sammanhanget.

    Du som har koll förresten, vart förbjuds pedofili i Bibeln?

  • Micael Gustavsson

    Pedofili nämns såvitt jag vet öht inte i Bibeln såvitt jag vet. Alla regler kring sex förutsätter dock könsmogna personer ( därför tex regler kring mens). Däremot, men det är väl inte tydligt, få betraktades säkert en del dom vuxna, dom vi idag betraktar som barn (jfr den judisks bar mitzva ceremonin).

  • Peter Abramsgård

    Vad upplever du som sant i det han säger?

  • Peter Abramsgård

    Inte bara vill han väcka frågan kring vilken Guds väg är. Han menar sig också veta att den, för en marginaliserad rörelse som Pingströrelsen, går genom Abrahamsperspektivet, vilken representerar en ”mjukare” och mer välsignande (läs accepterande och tolerant) linje. Men ser vi det mönstret i NT?

  • Peter Abramsgård

    Promiskuitet är en synd som räknas upp tillsammans med homosexualitet. Att man förfinar den homosexualiteten genom att ”legitimera” den i ett förhållande med trohetens förtecken gör inte synden mindre (3Mos 18). Det är inte en trohetsfråga, utan n fråga om skapelseordning.

    Det var Piensoho som i sitt bibelstudium berörde området homosexualitet vid tre olika tillfällen. Dessutom var bl a det något som diskuterades under temadagen på Nyhem samma dag.

    Att det finns en stor öppenhet i frågan om homosexualitet (om jag förstår dig rätt) är inget positivt, i det fall det innebär att öppna upp för praktiserande homosexuellas församlingsmedlemskap, etc. Det är just det som många befarar ligga bakom Piensohos anförande. Och för att underbygga sitt ”nya” förhållningssätt, hårdrar han Skriften och försöker desperat att hitta en princip från GT som skall passa in i pusslet.

    Din hållning är att kyrkan behöver förändras för att samhället förändras. Det är nog precis vad Piensoho vill ha sagt, där frågan om förhållningssättet till olika kontexter på temat homosexualitet är på dagordningen. Det är inte NTs mönster. Jesus och apostlarna resonerade precis tvärtom.

    Frågan om homosexualitet, praktiserande homosexuellas församlingsmedlemskap och vigslar mellan samkönade är en kardinalfråga. Det ser du på debatten. Ingen synd i Bibeln har så stor påverkan på samhällsutvecklingen. Därför är det viktigt att samtala om den.

    Med tanke på att Gud inte gör någon skillnad på tillfälliga homosexuella förbindelser och homosexuell samlevnad i trohet, råder det ingen tvekan om att Gud tar avstånd. I 3Mos 18 får vi i fallet när två män ligger med varandra veta om det är fråga om en tillfällig eller långvarig förbindelse. Det är helt enkelt bara fel.

  • Bengt

    Ja frid alla folk. Ja ber för alla folk i världen att de ska bli frälsta, att de ska omvända sig och verkligen få se Guds frid och nåd för evigt. De är enkelt. Ja lägger mina händer på jordgloben och ber om folks frälsning, och de sker! Gör så ni med. Vi alla kristna har fått de 9 nådegåvor och vi måste aktivera dem dagligen.

  • PeJohansson

    Trevligt att du vill göra informationen tillgänglig för en bredare publik, ett tydligt steg och ett närmande till folket.

  • Greger Andersson

    Hej Stefan! Jag ber om ursäkt om jag formulerade mig klumpigt. Jag ska försöka förklara vad som oroar mig. Jag är
    rädd för ett debattklimat där en grupp debattörer låser alla samtal genom att förutsätta att ingen som omprövar en traditionell position kan ha ”goda skäl” för detta. Låt mig exemplifiera med bibelsynsdebatten från förra året, även om
    jag inte vill dra igång den igen. De första skriverierna som kom ut i tidningarna pekade inte bara på vissa förändrade positioner som de såg i några böcker vi givit ut, de förklarade också att detta måste förstås som eftergifter mot akademin, som vår strävan efter acceptans och karriär, etc. Detta återkom
    sedan i samtalet. Det innebär att man från början förutsätter att alla förändringar motiveras av ”onda skäl” och att de aktuella debattörerna visste att avslöja vilka dessa skäl var. När man då inbjuds att delta i ett sådant samtal gör man det i ett läge där det s a s redan är förutsagt att de argument man försöker föra fram inte är de verkliga skälen till det man säger. Jag tycker efter att ha lyssnat på NP:s predikan att det finns liknande drag även i
    den här debatten. NP förutsätt då ha ”onda skäl” till det han säger. Dessa skäl kan olika debattörer avslöja. Man sätter sedan in NP på ett slutande plan och visar hur hans tal ska tolkas som en del i en rörelse bort från ”sanningen”.

    Jag tror att det kan finnas ”goda skäl” för omprövning av positioner. Jag tror t ex att de frikyrkor och väckelserörelser
    man gärna hänvisar till i inläggen här omprövade traditionella positioner drivna av vad de uppfattade som ”goda skäl”. Jag skulle t o m vilja hävda att det är det som är utmaningen just nu, dvs. att ge sig ut på det vådliga äventyret att vara beredd att ompröva (omförhandla) gamla positioner samtidigt
    som man försöker vara sann mot budskapet.

    Greger

  • N

    Du är vis Stefan. Och det du skrev om ” Till sist”, är något jag också tänker på väldigt mycket och vill höra mer om i kyrkan, ibland känner man sig väldigt ensam om att längta efter det. Vi är för sekulariserade, vi behöver förkrosselse.

  • Pingback: Fred och ordning()

  • Levi Häggkvist

    Svarar sent nu men jag har inte varit uppmärksam och väldigt disträ. Du kan svara om du behagar.

    Om man försöker förstå så innebär det att man tar bort tolkningar som inte är aktuella till förmån för de som är mer aktuella. Du hänvisar till samtal med Niklas och att ”vi ser på dessa frågor på olika sätt”. Det skulle vara intressant att veta vad detta betyder. Du ska självklart inte redogöra för vad du och Niklas pratat om i enskilda samtal, men eftersom du fortfarande har kvar som rimlig tolkning att han inte står bakom din formulering i kursiv stil ovan, så spär det på en misstanke om att han sagt något till dig som får dig att tro att han inte gör det. Ganska allvarligt i så fall och lite konspirationsteoretiskt. Sitter du innne på nån information andra inte känner till? Talar Niklas med kluven tunga? I så fall har han ju sagt något annat till dig i samtal än vad som framkommer i Dagen 2008, ja en gammal artikel men du hänvisar ju till gamla enskilda samtal så det är väl lika där… http://www.dagen.se/opinion/debatt/bibeln-avvisar-homosexuellt-samliv-som-alternativ/

    Så, jag försöker men kan faktiskt inte förstå. Har du det fortfarande som en rimlig tolkning? Vad är god ton i ett samtal? Och snälla, du har fortfarande möjlighet att ta bort det faktiskt. Det skulle hedra dig.

  • Rolf Ericson

    Det är så ledsamt och rentav barnsligt att kända pastorer och
    skribenter lånar sig åt metoder som omtolkar och misstänkliggör på det här
    sättet. Ja det är dessutom kränkande. Vi kan ha olika åsikter i de frågor vi
    tar upp i bloggar på internet, men om vi inte håller oss till sanningen i det
    vi skriver så river vi ner det som andra i kärlek försökt att bygga upp. Vi är
    inte kallade att bekämpa våra trossyskon. Jag efterlyser ett annat
    debattklimat. Det som nu råder har nått lågvattennivå.

    http://rolferic.blogspot.se/2013/09/brakmakare-i-bloggosfaren.html

  • Pingback: ”Vem är jag att döma homosexuella människor?” | Aletheia — Blogg & Tankesmedja()

  • Lilian Valvero

    Ta dig tid att läsa min SHORT STORY men ska du inte döma mig.

    Jag är fru Lilian Gilbert. Min make har varit en omtänksam och kärleksfull pappa till våra två vackra döttrar för de senaste 16 åren av vårt äktenskap; de flesta av mina nära vänner även avundas vår oändliga kärlek som växer starkare varje dag som vi just träffat;). Den dåliga sidan av honom började när hans sjuka mamma besökte oss för behandling. Hans mamma var inte bekväm omkring oss eftersom min make betalar mer uppmärksamhet till mig och barnen; Detta gjorde henne så arg och bestämde oss för att stanna för kort tid.

    Min make plötsligt förändrats och började undvika mig en vecka hon lämnade, slutade han äta min mat och inte sova med mig igen på samma säng. Detta varade i 3 månader tills jag inte längre kunde ta det längre. Så jag väljer att söka hjälp på nätet eftersom jag skämdes för att tala om för mina vänner, då jag såg några vittnesmål från olika människor talar om en viss man som hette DR Okafor. Jag bestämde mig för att ge honom en rättegång. Denna stora mannen berättade för mig att min mor-i-lag hade

    förhäxat min make. Hon tog min makes underkläder till en häxdoktor och förgiftade hans sinne mot mig och våra barn. DR Okafor kunde bryta den onda förtrollningen i min make och kasta en kärlek stava för oss. Därefter 3 dagar senare min mor in-law kom till oss att bekänna och be om förlåtelse. Vi är alla lever lyckligt tillsammans i dag som en stor familj. Min make är nu kärleksfull man jag har känt under de senaste 16 år. Vi är mer förälskad nu och glad. Förtrollningen har inte efter inverkan på vår familj, men det förde även många möjligheter för oss. Kontakta denna stora man idag via sin e-post på: okafor.odi@hotmail.com

    Dr Okafor berättade också att jag kan kontakta honom för att få hjälp om något av följande problem:

    (1) Om du vill att ditt ex tillbaka.

    (2) Om du alltid har mardrömmar.

    (3) Du vill främjas på kontoret.

    (4) Du vill kvinnor / män att springa efter dig.

    (5) Om du vill ha ett barn.

    (6) Du vill bli rik.

    (7) Vill du hålla din make / maka att vara

    din för evigt.

    (8) Om du behöver ekonomiskt stöd.

    (9) Herbal vård

    (10) Om du inte kan tillfredsställa din fru

    kön önskan beroende

    till lågt erektion.

    (11) Om din menstruation vägrar att komma

    ut dagen

    antar eller över flöden.

    (12) om du vägrade att betala, människor på grund av dig ?.

    (13) lösa ett markfrågan och få det tillbaka.

    (14) Har din familj Denny dig om din

    rätt?

    (15) Cure av någon form av sjukdom eller sjukdom.

    Jag kommer att fortsätta att berätta för världen om din goda gärningar sir. Kontakta honom idag på: okafor.odi@hotmail.com

  • Peter Abramsgård

    Hej Stefan!

    Mitt namn dyker upp i de sammanhang där Piensohodebatten behandlats. Jag står naturligtvis i stort för det jag skrev för många år sedan, även om jag säkert kunde varit mer nyanserad i mitt sätt att uttrycka mig. Oavsett har det försvårat för mig på olika sätt. Det gäller vänskap men även sökta tjänster. Folk utanför kyrkan ryggar naturligtvis tillbaka, eftersom jag inte endast associeras med pingströrelsen, utan dessutom skriver i ett ämne som inte är PK. Det har gått några år nu, och jag skulle önska att du avlägsnade mitt namn eller de texter där det dyker upp, från din blogg. Om du ville göra mig den tjänsten vore jag mycket tacksam.

    (Naturligtvis visar du inte den här ”kommentaren”.)

    Med vänlig hälsning

    Peter



Subscribe to Stefan Swärd