Några snabbkommentarer i bibelsynsdebatten

Som vanligt skenar bloggdebatten iväg när man skriver om bibelsynsfrågor. Jag hinner inte ens läsa alla kommentarer.

Jag vill ge några korta reflektioner.

1. Jag har inte invändningar om en läsning av bibeltexterna leder till en omprövning av hur en viss bibeltext ska tolkas. Det ligger inom ramen för det klassiska frikyrkliga paradigmet, ”hur står det skrivet”. Det jag reagerar på är när extern forskning ska leda till omprövning av hur Bibeln ska tolkas. Leder forskningen till ökad klarhet i hur vi ska förstå bibeltexten, som den är skriven, har jag inte invändningar. Jag är dock något förvånad över påståenden som hävdar att Jesajaboken med flera författare, det upptäcker man när man läser Jesajatexten, uppenbarligen lyckades inte kristna kyrkan upptäcka denna hemlighet förrän under 1800-talet, vilket gör mig klart misstänksam.

2. Greger gör ett försök att bena ut problemen. Han skriver att det i vissa kristna kretsar finns stora bekymmer över omprövning av vissa tidigare självklara kristna ståndpunkter. Han pekar bland annat på att vi inte kan bunta ihop ett antal frågor klumpvis. Jag tycker att hans ansats där är konstruktiv. Vi behöver hamna i en saklig analys av vilka förändringar som man kan betrakta som uttryck för kristna församlingens sekularisering, och vad som är förändringar på grund av att vi har gjort genomtänkta och rimliga omprövningar kring vissa frågor. När jag följer internationella debatten bland evangelikaler som går i mer liberal riktning, märker jag dock att frågorna hamnar i tydliga kluster, nedtoning av Bibelns historicitet, en mindre strikt formulerad bibelsyn, går hand i hand med att ompröva både Bibelns och kristna kyrkans historiska inställning i frågor kring samlevnad och äktenskap, inklusive homosexualitet t.ex., och där samma personer mjukar upp klassiska läror som Jesus som enda vägen, Kristi korsdöd som ett ställföreträdande offer, synen på himmel och helvete m.m.

Jag tycker att det är angeläget att skilja på frågor av dessa slag, som handlar om grundläggande kristna läror, och där kristna kyrkan har varit relativt överens under flera tusen år, och frågor som handlar mer om praktisk kristen livsstil, där praxis kan förändras över tiden, och också skillnader mellan olika delar av världen och olika samfund. Det handlar då om frågor där Bibeln inte ger tydliga levnadsregler, och en del av detta hamnade förr i frikyrkan under epitetet syndakatologen. Synen på klädsel och mode, synen på musikkonsumtion och musikstil, inställning till helnykterhet, inställning till fritidsaktiviteter som sport m.m., inställning till kulturkonsumtion, förhållningsregler kring vilodagen med mera. Den typen av livsstilsfrågor tycker jag det är svårt att hitta en biblisk grund för några strikta kristna riktlinjer, det handlar mer om lämplighet. Här kan praxis också vara mycket olika mellan olika länder och olika samfund.

Att bena ut och skilja på frågor som är förhandlingsbara och vilka som inte är det, är angeläget. Onödiga problem har uppstått i tidigare generationers diskussioner när man inte haft bra distinktioner här.

3. I mitt ursprungliga blogginlägg argumenterade jag för att det har blivit en omsvängning i bibelsynen hos Örebro missionsskola, när jag jämförde med Janzons och Sverkers text från 1989. Jag tycker inte att jag har fått något svar på den frågan. Stämmer tesen om omsvängningen? Om ja, hur har det beslutats och debatterats? Det kan hända jag har missat kommentarer här, men tycker inte jag har sett något bra svar på detta. Jag har ju inte argumenterat för att Missionsskolan ska återvända till sextiotalet vilket det finns insinuanta kommentatorer som har påstått.

 

 


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/mattlose/stefansward.se/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399
  • anton8

    Nej! Det är inte heller bra att tolka något bokstavligt som inte var avsett att tolkas bokstavligt.

    Greger

  • http://erikolof.blogspot.com/ Erik O.

    Men den hebreiska grammatiken är ju tydlig att det är en historisk berättelse, det var ju först när evolutionsteorin blev populär som ni anpassade texten efter denna världen. Inte bra.

  • guest

    Birgit! Nu får du väl tagga ner, du förstår väl att Stefan har andra saker att göra en att minutiöst övervaka komentarsfälten på sin blogg…

  • guest

    Skäms på dig själv, vad håller du på med?

  • guest

    Jag tycker inte Herr Qvist behöver skämmas så mycket, frågan är inte orelevant. Sveriges kristenhet går bakåt, kyrkor slår igen och de som kommer till tro är oftast barn till de som redan är troende. Det här tror jag beror på att vi har ett så intelektualiserat förhållningssätt till tron, en akademisk tro leder inte till människors frälsning, befrielse och upprättelse.

  • Jonasq

    Alltså, det är inte jag som har använt termen fakta. ”Misstag” eller ”misstolkningar”? Av vem? Är det innan eller efter Jeriko, det kan inte vara båda. Är det en släkttavla som vill presentera fakta i enlighet med släkttavlor som du och jag använde dem, eller är det något annat? 

  • Jonasq

    ”Den hebreiska grammatiken”. Hur mycket vet du egentligen om den? Kanske Greger har ett litet försteg där?

  • Jonasq

    ”Oärlig säljare”, och ”skarvar och hittar på”. Ja, eller så har vi att göra med ett annat regelsystem för berättandet en det moderna. Så tror jag att det är, och om det sker historisk förändring i världen så är väl det en ganska rimlig ståndpunkt menar jag. 

  • http://erikolof.blogspot.com/ Erik O.

    Ha ha, du borde väl ha lärt dig att auktoritetsargument inte är giltiga och inte biter på mig. Dessutom är det väl bara evangelikaler som förnekar urhistoriens historiska anspråk. Om du nu tycker jag ska respektera ert område utan att ifrågasätta så kan ju du respektera mitt område när jag säger att evolutionsteorin inte har naturvetenskaplig evidens.

    Allt Gott!

  • Jonas Rosendahl

    Så du bekräftar att vad kommande generationer har för bibelsyn – det struntar du i ?

    Ja, jag är profetisk ibland, och ibland inte. Jag avgör inte det själv det får andra bedöma. Men jag avsåg inte att uttala mig om det profetiska ämbetet utan om det profetiska perspektivet och det har med vår framtid att göra – att se lite längre än näsan räckte. Jag skulle önska att du var mer intresserad av det.

  • Jonas Rosendahl

    Ja det var ju tråkigt. Du får ursäkta då att jag har väldigt svårt för att vara enbart akademisk och lite kallt distansierad när det blir lite för religiöst i inläggen. 
    Jag tror inte vi lyckas hitta varandra bättre i de här diskussionerna just nu.

  • anton8

    Hej Erik! Du gör det lite för lätt för dig. Det finns ingen hebreisk grammatik som t ex visar att Natans historia om två män i samma stad (2 Sam 12) skulle vara fiktion eller att de kloka kvinnan som försöker lura David konstruerar sin historia, på samma sätt som det inte finns något svensk grammatik som på ett enkelt sätt visar vilken genre en text har eller vilka anspårk författaren gör. Den här typen av frågor avgörs i stället i allmänhet på en nivå som är högre än meningarnas grammatik och syntax.

    Greger

  • Stefan Blomberg

    Erik O. 
    Du säger att det utgör ditt kunskapsområde att kunna påstå att evolutionsteorin inte har naturvetenskaplig evidens. På vilket sätt utgör din utbildning till läkare och kirurg en kunskapsbas som ger dig denna kompetens? Du avfärdar en ofantlig kunskapsmassa och 100-tals år av forskning med ett penndrag. Övermod? Själv så jobbar jag bland annat med utbildning av läkare (på Linköpings universitet) och drar inte lika tvärsäkra slutsatser som du. 
    Du lyssnar inte på auktoritetsargument. Det är bra, särskilt om det utgör det enda argumentet. Men du kan väl heller inte förneka att det är svårt, även om man är utbildad läkare, att ha koll på all existerande kunskap i världen. 
    Fast du verkar ju kunna nästan allt. Från gammalhebreisk grammatik till geologi, via historieforsknings olika metoder. Det är inte så att du (lite grann i alla fall) överskattar din egen förmåga att kunna allt när du så tvärsäkert drar en massa slutsatser om olika områden?

  • Jonasq

    Nej, det var en ärlig fråga. Vad vet du om hebreisk grammatik? Och vad i den föranleder dig att tro att Urhistorien ska läsas som ”en historisk berättelse”? Hebreisk grammatik är verkligen inte mitt område. Har aldrig läst hebreiska, kan ingenting. Har läst lite grekiska när jag läst NT, det är allt när det gäller bibelns språk. Så jag brukar inte referera till de bibliska språkens grammatik.

    Jasså, evolutionen är ”ditt område”? Så baserat på din auktoritet ska vi betrakta evolutionsteorin som en teori som saknar naturvetenskaplig evidens? Och det kan vi göra trots att vetenskapssamhället menar att den har det?

  • anton8

    Hej igen Erik! En som brottas mycket med de här frågorna är den israelitiske litteraturvetarne Meir Sternberg. Han ser tydligt att det finns drag i texterna som skulle kunna uppfattas som fiktiva tex bruket av en allvetande berättare, men han har starka intuitioner om att texterna trots det gör historiska anspråk. Han tycks bl a grunda detta på att dessa texter hade till funktion att utgöra ett slags identitetsskapande grund för det antika Israel. Dvs. detta är vår historia och det är den som gör oss till de vi är. Han kan alltså inte gå med på att några texter är fiktiva (i betydelsen påhittade). Däremot tänker han sig att texterna hela tiden svarar mot tre syften: historia, ideologi och litteratur. Det öppnar för (om du tänker dig en text som en triangel med tre sidor) att betoningen inom de olika texterna kan vara olika stark i förhållande till någon/några av dessa aspekter. När det gäller Sternbergs lösning på frågan om hur texterna kan göra historiska anspråk trots att de inte öppnar för kritik (t ex genom bruket av allvetande berättare) så väljer han att hävda att författarna måste ha sett sig som ”inspirerade”. Detta är dock en svaghet i hans argumentation eftersom han måste söka stöd för detta påstående utanför texterna. Han vänder sig till judiska rabbiner.

    Greger

  • UlrikaJansso

     Ja, Birgit.
    Ditt svar är befogat. Det är en sak att se olika i frågor men att så kategoriskt förkasta en hel skola med dess historia, verksamhet och välvilliga etc människor är ju direkt löjligt. Jag tror att han som döpte mig har gått på den skolan och min blivande svärfar vet jag har gjort det. Han som fostrat en underbar son till mig:) Vad kan jag säga om det?
    Halleluja, typ.

    Glad att du vågar ta i sister. Det finns några få skåp att placera.

  • Göran Andersson

    Hej Kennyh!
    Förlåt att jag tränger mig in i ditt samtal med Jonas R.
    ”Om Jona är historisk eller ej eller Jesajas författar fråga har inget evighetsvärde så sanningen där är jag faktiskt likgiltig till (idag iallafall). Men börjar det ifrågasättas texter som är ”kärnan” i kristen tro, ex Jesus liv, nåden genom tro, synden, och för mig även Israels roll i frälsningsplanen så börjar det spela en stor roll och är absolut inte helt betydelselös”
    Problemet med din tankegång är väl att du delar upp Guds Ord i det som är utan betydelse för frälsningen, och det som är av betydelse. Resultatet blir ju bara att nån måste avgöra vad som är betydelsefullt, och vad som inte är det. Vem ska göra det? Och de bibliska utsagor som ligger till grund för frälsningen måste ju vara absolut tillförlitliga. Men Han som gav de utsagorna, är Han inte tillförlitlig när det gäller andra saker, t ex att Jona existerat? Och är Han inte tillförlitlig i oväsentligare saker, kan vi då lita på att han är det i frälsningsfrågorna? Det är alltså inte en fråga om viktigare eller mindre viktiga delar av Guds Ord, det är en fråga om Gud är trovärdig eller ej.
    Luk 11:30: ”Ty liksom Jona var ett tecken för folket i Nineve, så skall Människosonen vara det för detta släkte.” Här ställer Jesus två händelser bredvid varandra. Den ena historisk, den andra framtida, när Jesus uttalar orden. Den enas historiska autenticitet tas som intäkt för att den andra ska ske. Faller den ena så faller den andra. Där dras alltså en direkt koppling från Jona som verkligt existerande och verkande till Jesus som existerande och verkande.
    Samma med Jesaja. Lägg märke till att det står inte att han själv med egen hand skrev boken som bär hans namn, men att den innehåller de syner som Jesaja såg, under en angiven tid. Det finns ingen anledning att uppfatta ”detta” i Jes 1:1 som något annat än Jesaja bok, hela boken. Också Jesaja 1:1 tillhör ju den Skrift som är utandad av Gud, är den inte tillförlitlig, är Gud trovärdig då?

  • Birgit Hedstrom

    Jag vill be om ursäkt både till dig Herr Qvist för mitt ”Skäms! Skäms! Skäms!”, det var mycket lågt och omoget uttryckt av mig. Så ska man absolut inte tilltala sina medsyskon! Vill också be om ursäkt till dig Torbjörn för den totala ”uppläxningen” jag gett dig. Även fast jag anser att ni verkligen gått för långt i kommentarer gentemot Greger och ÖTH så skrev jag en del kommentarer riktade till er utifrån en ilska som inte alls var trevlig. Jag har nog aldrig blivit så upprörd som jag blev inatt när jag läste allt som var riktat mot Greger, ÖTH och Jonasq, men då borde jag ju ha coolat ner mig först innan jag satte mig ner och skrev.

    Birgit

  • gäst & främling

    Just nu är det 6 personer som tryckt på¨gilla, på Torbjörns inlägg, och det är tråkigt att det inte är flera som uppfattar vad det är han vill säga, häng inte upp er på namn.
    Visst kunde han skrivit mer allmänt men normalt är det väl ingen som hänger upp sig på felstavningar heller.

  • http://erikolof.blogspot.com/ Erik O.

    Bäste Greger! Du skriver: ”När det gäller Sternbergs lösning på frågan om hur texterna kan göra historiska anspråk trots att de inte öppnar för kritik (t ex genom bruket av allvetande berättare) så väljer han att hävda att författarna måste ha sett sig som ”inspirerade”.”

    I rest my case.

    Allt Gott!

  • http://erikolof.blogspot.com/ Erik O.

    Nej min kunskap är inget jag skryter med, men man måste få ifrågasätta även utanför sitt eget område. När det gäller just evolution så har jag läst mycket och efterforskat evidens utan framgång. Du får gärna hjälpa mig om du kan. Du kan väl också berätta för alla här på forumet vad man inom naturvetenskap menar med den vetenskapliga metoden och hur man graderar evidens.

  • UlrikaJansso

     Nä,
    Din reaktion står i proportion till handlingen. Vad hade hänt om Jesus efter sitt omkullkastande av bord o så i templet efteråt bett om ursäkt för sin reaktion. Det finns som sagt gränser och de ska man visa ibland.

  • noneedforaname

    Det finns goda skäl att censurera personangrepp eftersom de dels är sårande, dels är tecken på att avsändaren saknar sakliga argument och därmed inte har annat än förolämpningar att bidra med.

    Annorlunda uttryckt: De är inte tecken på att man bär god frukt, Herr Qvist.

  • Jonasq

    Nej, men jag bekräftar att min syn på genrefrågor och författarfrågor inte har någon betydelse för min barn och barnbarns tro. Kul för dig att du är profetisk ibland, inte lika kul att du känner dig nödgad att tala om det , kanske, men det är ju upp till dig förstås. Det där med näsan har du varit inne på förut, men det gör mig inte mer intresserad. Särskilt inte som allt verkar nynna ut i katastroftankar.

  • anton8

    Ja, det var själva poängen att visa hur man kan resonera i den här typen av frågor och vilka lösningar man då kan föreslå. Men som alla lösningar har de ett visst pris.

    Greger

  • Stefan Blomberg

    Anonymt näthat under en slags kristen täckmantel.

  • http://erikolof.blogspot.com/ Erik O.

    Nej jag vill att ni ska lyssna på båda sidor och tänka själva, som C. S. Lewis gjorde. Kolla här: http://youtu.be/PNNUPN3-WeM

    Allt Gott!

  • Stefan Blomberg

    Evidens är i första hand en medicinsk-statistisk term som helst grundas på replikerbara, dubbelblinda och välkontrollerade behandlingsexperiment. Beroende på antalet studier och hur väl genomförda de är, får vi olika evidensgrader. Att använda evidensbegreppet på forskningen om eventuella evolutionellaeffekter på naturens och livets utveckling över årmiljoner är mycket vanskligt (för att uttala sig försiktigt). 

  • Jonasq

    Ska försöka tänka själv. 

  • anton8

    Hej!

    Bara för att hålla debatten levande provar jag att skicka in
    några argument som man kan möta hos bibeltroende som gör upp med en, i deras
    tycke, alltför konservativ bibelsyn, dvs. en syn som inte tar hänsyn till texternas genre utan läser allt som historia. Uppfatta nu inte genast att detta är mina
    egna åsikter på varje punkt. Jag vill bara lyfta fram några synpunkter som
    återkommer i den här typen av diskussioner:

    1.      
    En alltför konservativ syn är inte trogen mot
    texterna och deras intention. Jfr. Jobs vänner som försvarade Gud och den
    konservativa tron, men kom att tala fel om den Gud de ville försvara.

    2.      
    Man förväxlar sanning och historicitet. En text
    kan vara sann utan att den stämmer historiskt. Det beror på vad som är dess
    syfte. En troendes uppgift är att lyssna till texternas sanning.

    3.      
    Man tvingas att försöka försvara sig mot t ex
    vetenskapliga ståndpunkter där det försvaret är onödigt (eftersom vissa texter
    inte har dessa anspråk), det driver in kristna i hopplösa situationer och
    stänger ute dem från samtalet i viktiga ämnen.

    4.      
    Trons grund förflyttas till bibelns sanning
    utifrån vissa modernistiska sanningskriterier. Alltså kan bekännelsen bli ”Vi
    tror på Jesus för att vi tror på Bibeln” när man istället borde säga  ”vi tror på Bibeln för att vi tror på Jesus”.

    5.      
    Man får inget förhandlingsutrymme kring
    teologiska frågor om t ex våld, Guds agerande i historien, etc, eftersom även
    dessa tolkningar uppfattas som ”rena fakta”.

    6.      
    Man tvingas till ett slags funktionalistisk
    markionism, dvs. för att upprätthålla ett visst synsätt så tvingas vi i princip
    att inte läsa eller förkunna från vissa avsnitt i GT.

    Greger

  • Isak Spjuth

    Är det inte just här ni pratar förbi varandra? Anton (med flera?) tycker att författarfrågan är viktig i att den belyser textens budskap, och budskapet är väldigt viktigt. Däremot är den inte viktigt som sådant. Du Jonas (med flera?) tycker inte att författarfrågan är viktig för att förstå budskapet men att den är viktig som sådan. Alltså kan man anklaga er båda för att inte tycka att författarfrågan är vikig, eller vad man nu vill anklaga er för!

    Frågan till Anton (med flera) blir ju om det inte betyder att frågan om författarskap KAN bli frälsningsavgörande. Med fel tolkning kommer ju fel budskap som ju kan leda fel, eller?

    Frågan till dig (med flera) blir ju istället vad man då gör med de texter som uppenbart är redigerade, eller med en text som Hebréerbrevet, vilken kom med i kanon som ett förmodat Paulusbrev (vilket det ju uppenbart inte är).

    Kanonisk läsning har sina problem men det har en fundamentalistisk läsning också (förlåt uttrycket men det verkar passa bäst här).

    Den stora frågan är väl i grunden vilken läsning som passar bäst på texten och i kyrkan, där svaret verkar vara att om den passar den ena så får den problem med den andra… (Både kanonisk läsning och fundamentalistisk läsning är förresten kyrkliga läsningar, fast något olika varandra. Motsatsen blir väl närmast den historisk-kritiska läsningen.)

  • Isak Spjuth

    Jag svarar här. Blir för ont om plats längre ner.

    Några tankar bara:

    Det är ju enligt Jesus  rätt att döma träd (folk/läror) på dess frukt. Men vad är frukt och hur (be)dömer man det? Hur många omvända är gränsen? En? Två? Tio? Spelar det någon roll under hur lång tid? En per år som kristen?Frukt kan, som du är inne på, inte bara räknas i antal omvända. Om frukten är utbredande av Guds rike kan man också fråga sig vad det är. Är det fler människor nödvändigtvis, eller är det att de som redan finns där stannar kvar och till och med växer? Helt enkelt att Guds vilja blir mer åtlydd? När det gäller ”teologer” kan det nog hända att de har hjälp många att stanna kvar i tron och det måste ju också räknas, eller? (Här kan jag ta mig själv som exempel. Utan ÖMS, Jonasq känner jag tyvärr inte, hade jag inte varit kristen idag.)

    Dessutom är det väldigt vanskligt att jämföra Sverige med Indien eller Kina (eller Nepal som jag har varit i, och som liknar Indien i mycket vad gäller väckelsen). Dels för att sammanhangen/kulturerna ser helt olika ut, och dels för att jag också har mött baksidan av en kyrka som växer i mängd men där huvudet (läs teologisk reflektion) inte hänger med. Så jag tror att vi behöver både och, men allt underordnat Gud.

    Sen ett tips bara. Trots vad Jesus säger om frukten kan det vara bra att lyssna in argumenten. Speciellt i det här forumet där vi alla är mer eller mindre anonyma. Det där med frukten är väl ändå något man ska se live? Inte något som man ska kunna skryta om, skriva upp på sin meritlista eller i ett segerbrev till församlingen hemma i Sverige? Hur fel blir det inte när det drar åt det hållet? (Och det har vi ju faktiskt sett, och ser, exempel på… eller frukten av om du så vill!)

    Alltså: vad vill du att Jonasq ska svara på din fråga? Om han säger ingen kan du säga att du inte behöver lyssna på honom. Om han säger hundra kan du ju antingen kalla honom för en lögnare eller säga att han saknar ödmjukheten, så då behöver du ju inte lyssna på honom i alla fall!

  • Isak Spjuth

    Som Jonasq sa resonerar ju du från dig själv du med! Jag kan ta mig själv som ett illustrerande exempel för det. Om jag bara hade stött på din teologi i kyrkan hade jag inte varit kristen idag. Så är det då din teologi som är ett ”sluttande plan” och som för till otro? Förstår du nu varför Jonasq (med rätta) tycker att detta är ett dåligt argument?

  • Isak Spjuth

    Känner inte du att det var lite väl att kalla Jonasq för ”bekväm” och ”småkall”? Bot och bättring!

    Sen kan man fråga sig vem det egentligen är som ska säga att han/hon har ett profetiskt perspektiv. Vi har ju sett ”frukten” av ett allt för frimodigt användande av ”Så säger Herren”. Jag tror att Jonasq:s perspektiv kan vara nog så profetiskt i vår tid! Men vad menar vi egentligen med det och på vilket sätt är det det? Ja, det är väl svårigheten med att reda ut det som är Jonasq:s poäng.

  • Isak Spjuth

    Gäller det omvända också? Kyrkan genom historien har nämligen oftast sett den andliga eller allegoriska betydelsen av de flesta texter i GT som fullkomligt överordnad den historiska, och det i sådan utsträckning att man i många fall kan fråga sig om den historiska alls spelade någon verklig roll. Så vad har du på fötterna när du talar för historiciteten?

  • Isak Spjuth

    Jag hoppas att du bara försvarar hans rätt till åsikten och inte åsikten i sig. För i annat fall dömer jag dig helt i enlighet med Pauli ord 😉

  • guest

    Vad är det i Jonas teologi som skulle ha fått dig att tappa tron?

  • Isak Spjuth

    Men frikyrkorna började ju gå bakåt i numerären redan innan ÖTH:s evangelikala vändning på 70-talet!

  • Isak Spjuth

    För mig svarar den inte upp mot Bibelns egen beskrivning av sig själv. Den förnekar de interna problem som jag såg i den redan innan jag började läsa teologi. Problem som teologin löste (alltså inte den teologi som Jonas R står för utan den som ÖTH står för).

  • http://www.facebook.com/profile.php?id=785205323 Kennyh Widén

    Punkt 2 och 4 och 6 är tankar jag själv har haft men som du lyckas sätta ord på. 

  • Isak Spjuth

    Evolutionsläran? Nu blandar du väl ändå akademiska ämnen? Det här handlar ju bara om enkel kausalitet!

  • Birgit Hedstrom

    Hej Isak! jag tycker det var så bra det du skrev här! Jag tror att frukt som Jesus pratar om är ALLT gott som kommer utifrån vårt sammanväxande och förblivande i vinstocken, Jesus själv. I naturen så växer frukt utifrån att grenen sitter fast på trädet eller på busken, men det är trädet eller busken som ger livet, näring, vatten osv. ut till grenarna så att frukten kan börja växa. Har då grenen nåt att berömma sig av? Nej, naturligtvis inte. Andens frukt (obs! inte VÅR frukt) =kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet, mildhet och självbehärskning. Gal 5:22. 23.

    God bless!

    Birgit

  • http://www.facebook.com/profile.php?id=785205323 Kennyh Widén

    Hej Göran, inga problem att du kommer in med din text, jag läser mycket gärna vad du har att säga.

    Jag förstår hur du tänker med att dela upp vad som är viktigt och ej och hur fel det kan bli när man går för långt med det som med så mycket annat. Min poäng var inte att vi kan börja ifrågasätta allt som inte har med korset att göra. Men ändå titta på om det finns möjlighet till en argumentation som denna. Det kan absolut vara svårt att veta när det fungerar m.m och jag är inte rätt person att avgöra det jämt, absolut inte.

    När det gäller Jona som tror jag hans historicitet som person kan vara verklig och hans resa till Nineve och det som hände där, men det kan vara så (observera att jag skriver kan, inte med säkerhet är) att hans brottningsmatch med Gud och hans sätt att vilja fly från uppdraget är skrivet som en metafor. Det är inte alls omöjligt att göra så i den kontexten och hade varit helt normalt att göra så där på den tiden, men svårare att förstå för oss idag. Alltså Jona fanns och fick uppdraget och var i Nineve men hans brottningskamp med Gud och Guds sätt att hitta honom fick den största rollen i berättelsen tack vare metaforen. Jag säger inte att det verkligen var så men skriver att jag kan tänka mig att det är en möjlighet att det är så.

    Det är en oerhört intressant fråga att kolla på och diskutera om och forska om för att få en bredare förståelse men synen på Jona och berättelsen blir ändå den samma. Hoppas jag var tydlig nog så att du förstår mig även om du inte håller mig mig i mina tankar.

    Guds välsignelse till dig
    Kennyh

  • Birgit Hedstrom

    Mycket bra och sanna ord Jonasq! ser precis som du på detta. Vi får ha blicken fäst på Jesus, trons hövding och fullkomnare. Tack och lov att vi slipper se på oss själva… Jag föredrar definitivt att se på Honom och inte på mig själv :)

    Birgit  

  • http://www.facebook.com/profile.php?id=785205323 Kennyh Widén

    Det låter klokt och sunt Holger. Fortsätt med den attityden i bibelläsningen, men innebär det direkt att Jonas kamp inte kan vara skriven i fiktion för att tydliggöra kampens roll i berättelsen? Jag är inte alls säker på att det är så, men i den kontexten kan jag inte heller direkt säga att det är fel faktiskt. Berättelsen kan fortfarande vara sann i det den är skriven att förmedla, Jona, hans uppdrag och hans kamp mot att följa uppdraget. 

    Önskar dig Guds välsignelse i din pastorstjänst

  • http://erikolof.blogspot.com/ Erik O.

    Jag har en favorittröja där det står: ”Tro inte på allt du tänker” 😉

  • http://erikolof.blogspot.com/ Erik O.

    Jag vet, tack för att du bekräftar min poäng.

  • http://erikolof.blogspot.com/ Erik O.

    Jag förstår dig. I det här läget behöver vi samtala om gudsfruktan. Jag höll en predikan om gudsfruktan i vär kyrka för en tid sedan, jag hoppas att du blir positivt överraskad :)
    http://erikolof.blogspot.se/2012/11/gudsfruktan.html
    Allt Gott!

  • Jonasq

    Mycket tänkvärda saker! Och belyser de inte en stor ironi? Att kämpa så hårt för ”den sanna bibeltron” men ändå lyckas missa vad detta bibelfokus borde innebära: att låta texterna tala på sina egna villkor. Jag kommer att tänka på några ganska mustiga resonemang hos Luther när han diskuterade människor som fördunklade evangeliet just genom att hänvisa till vissa bibelsammanhang: ”Guds Ord hit och Guds Ord dit, man måste alltid ge akt på vem Gud talar till”. Han syftade då på de som ville mixa nådens evangelium med lagen. Luther pekade på att lagen inte var given till kyrkan överhuvudtaget. 

    Att mixa lag och evangelium på detta sätt kallade Luther också för ”gristeologi”. Precis som grisar som inte gör någon skillnad på maten i hon – de bara slafsar i sig alltihop – så gör inte de lagkristna skillnad på lag och evangelium. Därigenom gör de Kristus till en ny Mose och förfelar hela evangeliet.

    Att lyfta fram Luthers speciella betoning på ”lag och evangelium” kan kanske tyckas lite apart i detta sammanhang, men det belyser, tycker jag, andan i det slags ortodoxins och bibeltrohetens försvar som vi har hört på den här bloggen. Med det vill jag INTE påstå att alla som avviker från vad jag tycker är gristeologer, men jag tycker att det fins något tänkvärt här.

  • Isak Spjuth

    Tack för uppmuntran! Själv tycker jag att det är en väldigt svår balansgång mellan att å ena sidan faktiskt våga titta efter frukten som Jesus säger, och å andra sidan inte hamna i ett ”räknande”. För som någon har sagt: När man blandar statistik och religion, då ljuger både statistiken och religionen!