Idag har jag en krönika införd i Världen Idag som man kan hitta här.
Den handlar om abortfrågan och ger en tydlig vink till det programarbete som pågår inom kristdemokraterna när det gäller abortfrågan. Jag hävdar att det är en konsekvent hållning från kristna kyrkan i alla tider att vara emot abort och värna om det ofödda livet. T.om. Jonas Gardell påpekar detta om den tidiga kyrkan att den utmärkte sig på detta område, man var helt emot abort och spädbarnsdråp vilket var både vanligt och legalt vid den tidpunkten.
Kristen abortkritik handlar ytterst om att värna de allra svagaste, och det är också uttryck för en konsekvent kristen icke-våldsetik.
I Svergie är frågan redan så nedtonad inom kyrkan, det är nästan bara Ja till Livet och Mats Selander som har en tydlig ståndpunkt. Att i det läget lyssna på amerikanska predikanter (som t.ex. Jim Wallis och Brian McLaren) som tycker att frågan ska tonas ner ytterligare, tycker jag är helt fel.
Kristen etik handlar om mycket mer än bara abortfrågan. Men att ta bort och tysta ner denna del av kristna etiken blir bara en populistisk anpassning efter det sekulära samhällets agenda.
“Världen hatar mig, eftersom jag vittnar om henne, att hennes gärningar är onda” säger Jesus i Joh 7:7. Gjorde vi kristna detsamma skulle också vi få lida mer förföljelse, men i många avseenden har våra röster antingen tystnat eller så har vi börjat försvara ett syndigt leverna även inom våra väggar. Vart ska allt sluta?
Moder Teresa sa att abort är en av de största synderna, “för om en moder kan döda sitt barn, hur kan vi då hindra människor från att döda varandra?”
Brian McLaren vet jag mindre om, men jag aldrig uppfattat att Jim Wallis skulle vilja tona ned abortfrågan. Läs exempelvis
http://www.christianitytoday.com/ct/2008/may/9.52.html?start=4
Vad jag tror att Wallis, tillsammans med en del andra, förespråkar är en rörelse bort från rådande debattklimat. När vi tänker abort hamnar vi alltid i olika polariserad positioner som “pro-choice” eller “pro-life” inom ett ramverk av rättigheter och lagar.Det är inte säkert att det är så fruktbart att gå in i en sådan debatt.
Hauerwas, exempelvis, angriper frågan från en helt annan position, där kontentan inte i första hand blir “vi måste lagstadga mot abort!” utan “män måste sluta knulla runt!” Jag kan rekommendera artikeln i sin helhet, det är bland det mest insiktsfulla jag läst i frågan:
http://www.lifewatch.org/abortion.html
Hittade en mening i artikeln som jag tycker sammanfattar Huerwas (och min egen) ståndpunkt ganska väl:
“Christians witness to wider society first of all not by lobbying for a law against abortion, but by welcoming the children that the wider society does not want.”
Stefan Swärd skriver: “I Svergie är frågan redan så nedtonad inom kyrkan, det är nästan bara Ja till Livet och Mats Selander som har en tydlig ståndpunkt. Att i det läget lyssna på amerikanska predikanter (som t.ex. Jim Wallis och Brian McLaren) som tycker att frågan ska tonas ner ytterligare, tycker jag är helt fel.” slut citat
instämmer. Och denne Jim Wallis är kallad som talare till nästa års gemensamma årskonferens för Baptistförbundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan. Det är bara ett av många tecken på hur det nya samfundsbygge man planerar för kommer bli ett mycket liberalteoligiskt samfundsbygge.
Berndt Isaksson
metodistpastor
Mycket bra skrivet, Stefan. Jag är alltid politiskt inkorrekt och njuter lite masochistiskt av det ibland. Men självklart är det så att man i normala kafferastsammanhang inte ens får nämna detta.
Boken “The Rise of Christianity” som Stefan Gustavsson rekommenderade på en blogg har jag precis läst klart. En av anledningarna till att kristendomen växte så snabbt dom första 300 åren berodde just på kyrkans konsekventa avståndstagande mot aborter. Därmed så “producerade” snart kristna kvinnor fler barn än de hedniska. Även stora grekiska filosofer hade ett makabert synsätt på avslutandet av graviditeter.
Det slår totalt slint i mitt logiska tänkande när man idag kan uppröras över att flickfoster aborteras. Vaddå? Antingen är det mänskligt liv eller mänskligt liv i vardande, och då är det förfärligt och då är alla aborter förfärliga - nånting som förmodligen är för smärtsamt att ens ta in. Eller är det inget mänskligt liv och då ska det betraktas som sjukhusavfall, precis som min gamla galla eller Daniel Westlings njure. Det måste sägas så krasst! Antingen eller, det finns inget “kanske-liv”, “halvvägs liv” eller nånting sånt. Och med detta för ögonen så finns heller ingen anledning att begränsa antalet aborter. Det är en ren barnbegränsningsmetod, ett bland många andra. Så varför ens dessa krystade försök från t ex kristdemokratiska politiker att få ned antalet tonårsaborter.
Jag tror att detta är en av dom allra största synderna. Jag tror detta får långsiktiga konsekvenser där människan verkligen står rådlös. Vi ser det redan. Vi saknar personal för vården, de gamla blir fler och fler. Medan vi glatt aborterat bort 1 miljon svenskar, som i sin tur skulle fått barn. Mycket kan göras för pengar, men inte att skapa nya människor i en hast, när jag som framtida pensionär skulle behöva omvårdnad.
Tyvärr har kristdemokraterna för mej redan tappat all trovärdighet och jag ser gärna att man tar bort ordet “krist”, det är snarare att missbruka Herrens namn. Kristdemokraterna av idag är helt enkelt ett parti som inte behövs längre. Samtidigt som jag, som tidigare värdekonservativ moderat, inte har nånting att rösta på längre. Det är sorgligt.
Att döda är att mörda vare sig det sker i det dolda eller i öppen dager.
Man.borde visa film på svt, om hur abort går till,ungefär som man visar film ifrån koncentrationsläger,det finns en del likheter.
Adolf skulle varit glad om han levt i dag,med alla dess utbud och möjligheter och experimenterande med mänskligt liv.
Kd är totalt borta och dom kommer att få ge plats åt Sd vid nästa val är jag rädd för,men det kanske rör om i grytan lite.så dom andra nissarna vaknar upp.
Stefan artikeln var mycket bra och kör hårt i dessa frågor,vi ber för dig och det kommer fler front folk framöver.
V v v v Thommy Bergenwall
Metodistpastor Isaksson - skulle du kunna förklara varför du menar att Wallis och andra är liberala? Eller är det bara för att de inte tycker som du?
Vad menar ni med liberalteologiska? Jag förstår inte. Det enda jag vet är ni inte använder det som syftande på de liberala teologerna som Schleiermacher. Det måste vara nåt annat och jag förstår inte vad - förklara gärna.
jag förstår inte heller vad Stefan och gänget menar i sin artikel i Dagen att skolorna blivit liberalteologiska - vilka skolor, på vilket sätt, vad är kännetecknande för det?
Tack Jonathan för ett riktigt bra tips.
Allt gott
Fredrik Wenell
Jag förstår inte fokuset på att Kd skulle välja att gå en felaktig väg i denna fråga. Det felaktiga vägvalet är en konsekvens av att det är en allt för liten andel av Sveriges befolkning som anser det vara moraliskt felaktigt med abort.
Fokuset borde ligga på varför kyrkorna har misslyckats med debatten så totalt i denna fråga. Eller så är problemet helt enkelt att en så liten andel av den svenska befolkningen står för en kristen moral.
Abortmotstånd finns väl i stort sätt bara inom frikyrkorna, katolska kyrkan, ortodoxa och de mer konservativa delarna av svk. Om alla i dessa grupper skulle rösta på ett parti som var negativa till abort så skulle det vara över 4%- spärren. Men inom dessa kyrkor finns mer liberala grupper, personer som inte tycker frågan är viktig, som vill rösta annorlunda på höger-vänster skalan m.m.. Så gruppen som skulle rösta på en mer abortkritisk variant av Kd är enligt mig uppenbart mindre än 4%.
För övrigt så tycker jag att det är mycket bra att Stefan Swärd är tydlig i denna fråga och tar debatten.
Johan: Om man känner till intentionerna med kd:s grundande och vet vilka personer som var med då så kan man inte annat än bli beklämd över hur man har raserat arvet. Sen är det förvisso så att ett kristdemokratiskt parti inte ska anses vara likställt med en kyrka. Det är ett politiskt parti med sin agenda. Att blanda ihop dessa saker marginaliserade kd under många år.
Om alla mer konservativt kristna röstade på ett (nytt) parti så är det knappast troligt att det partiet når över fyraprocentsspärren. Men som det är nu finns inget vettigt alternativ att rösta på, även om man vet att rösten ur riksdagssynpunkt kan vara bortkastad. Om man vill kalla det för missnöjesröst eller något sådant så vore det ändå bättre att rösten landade hos en etablerad rörelse istället för blankröstning.
Fredrik,
Du skriver om Stefan och gänget i Dagenartikeln. Nu är det fem personer som skrivit artikeln gemensamt, och jag är dem av de fem som har noll koll på universitetsteologin, och saknar bra översikt över teologin vid frikyrkliga högskolorna. Ulf Ekman driver Livets Ord University, Stefan Gustafsson driver Credoakademin, Anders Sjöberg är en mycket etablerad NT-teolog och Dan Salomonsson förestår pingströrelsens teologiska nätverk, de övriga kan bättre besvara din fråga än vad jag kan. Mitt bidrag till artikeln var att granska Högskoleverkets rapport. Jag överlåter till mina medförfattare att besvara din fråga. Antingen om någon av dem läser denna blogg, eller om det blir replikskiften i Dagen.
hälsar
Stefan Swärd
Bra, Stefan. Jag hoppas Mats Selanders kyrkokampanj går vidare, för “domen måste börja på Guds hus.” Fokus bör ligga på abortörerna mer än på de abortsökande kvinnorna. Alla kristna bör kunna öppet redovisa på vilka premisser man är beredd att provocera fram en abort (vilket utan tvivel kan motiveras i vissa undantagsfall, men knappast i 30-40 000 fall om året bara i Sverige). Pelle Hörnmarks reaktioner och utfall mot Mats Selander i fjol känns fortfarande olustiga. Förtigna sanningar blir ofta giftiga.
Även övriga skribenter på denna bloggpost bidrar med tänkvärda synpunkter. Själv tycker jag också att det är motsägelsefullt när folk upprörs över just flickfosteraborter (jodå, jag upprörs också) eftersom det verkar anses fullt naturligt att vi söker efter och avlivar foster med Downs syndrom (en annan kromosomvariant) på löpande band. (Kallades inte sånt rashygien på 30-talet?)
Visst doktorerade du Stefan på abortfrågan? Har du kvar något lager av din doktorsavhandling? (Jag tror att jag lånade den på universitetsbiblioteket i Lund under min studietid där på 90-talet, men den vore intressant att äga och läsa om).
En sak som jag alltid har tyckt är intressant är varför Holland, med liknande abortlagstiftning, har hälften så många aborter per invånare än Sverige.
Varför?
Knullar kanske männen runt mindre? Vet inte. Vet bara att sexualdebuten sker ungefär samtidigt som i Sverige statistiskt sett.
——
För det är faktiskt som Jonathan här ovan är inne på; om man fokuserar lite annorlunda, bort från diskussionen för och emot abortlagstiftningen (som faktiskt skuldbelägger kvinnan, eftersom hon har beslutanderätten där, och skiter i mannens roll) och tittar på mannens roll i det hela.
Han har kanske ingen makt över abortbeslutet, enligt svensk lag, men han skulle kanske kunna ta lite mer ansvar för sitt skvättande.
Detta är skrivet lite i affekt, eftersom jag noterar att det så gott som ALLTID är BARA män (nästan) som diskuterar abortfrågan.
Män, utan vars medverkan det faktiskt aldrig blir några oönskade graviditeter och aborter.
Ibland får jag känslan av att kristna män är hängivna abortmotståndare av den enkla anledningen att män är maktlösa när det kommer till abort. Det är ju kvinnan som beslutar om aborten, som sagt.
Varför inte koncentrera energin på det som händer INNAN man kommer så långt som abort? Där har ju faktiskt män rätt så mycket att säga till om (och ta ansvar för).
Mitt motto är; låt abortlagstiftningen vara (den kommer ändå aldrig att ändras, det är bara att inse det) och koncentrera på att undvika oönskade graviditeter. Och då talar jag inte bara om preventivmedelsrådgivning, bättre sex-och samlevnadsundervisning odyl (det fungerar ju i dagsläget ganska dåligt).
Inte för att det kommer att välkomnas i den allmänna debatten, man blir ju som kristen ändå så lätt kallad moraltant, men ändå.
Jag vill sammanfatta med ett citat från en annan blogg, som jag tycker uttrycker precis det jag tycker:
“Men det är faktiskt ett perspektiv som saknas i diskussionen. Nämligen det om att det finns ett mycket effektivt sätt att undvika att bli gravid vid en tidpunkt i livet då man inte önskar det, tillsammans med en person man inte vill ha barn med. Nämligen att låta bli att ha sex när man inser att så är fallet”
http://storasysterivassen.blogspot.com/2009/06/storasyster-goes-moraltant.html
För att bara tillägga från länken som Jonathan gav här ovan, jag citerar:
“Until we speak clearly on male promiscuity, we will simply continue to make the problems of teen-age pregnancy and abortion female problems. Males have to be put in their place. There is no way we as a church can have an authentic voice without this clear witness.”
http://www.lifewatch.org/abortion.html
Fundera på det en stund innan ni diskuterar vidare.
1. Kd kommer bara att göra förskönande omskrivningar om “etniska dilemman”, o.s.v. När jag var medlem i kd, kom det en barnmorska, som just tillträtt som landstingsråd för kd, och påstod att hon kan se redan på fosterstadiet vilka barn som kommer att bli kriminella. Som landstingsråd (hon har nyligen avgått) var hon lika fanatisk abort-anhängare, och hänvisade till vad hon “har sett som barnmorska”. Jo, jag fårstår. Familjer / kvinnor som inte uppfyller den frikyrkliga präktighetsnormen.
2. Och Stefan gör sig skyldig till samma förskönande skrivningar i sin Världen idag-artikel som i sin doktorsavhandling. Att den restriktiva abortpolitiken före 1975 värnade om de ofödda barnen. Inte hört talas om tvångssterliseringarna? Inte hört talas om tvångsaborterna? Inte hört talas dubbeloperationerna, dvs samtidig abort och sterilisering, som kostade hundratals kvinnor livet. “Inga värdefulla kvinnoliv som går till spillo”, sa Nils von Hofsten, professor i genetik och rektor för Uppsala universitet samt ordförande för Statens Rasbiologiska institut eller Medicinalstyrelsens socialpsykiatriska nämnd. (Minns inte vilket). Abortansökningar utreddes av Rasbiologiska institutet och bifölls eller avslogs av Socialpsykiatriska nämnden, vars ledamoter bestod av framstånde socialdemokratiska eller borgerliga riksdagsledamöter. Verksamheten följde helt avelsteorier, som används inom lantbruket (särskilt biodligen). Känner Stefan någon kvinna som har utsatts för detta, d.v .s att efter en förflugen abortansökan ha blivit tvingad till slaktbänken och blivit skadad för livet? Det var alltså inte bara de illegala abortörerna, som i eget ekonomiskt intresse, skar sönder kvinnor. Det gjorde också samvetslösa läkare, men i statens intresse.
Vi har å ena sida Stefans Swärd, som tror på en ilyllisk tid före de fria aborterna, och å andra sidan kd-politiker, som ser de accererande aborttalen som ett sätt att hindra att det föds barn, som kommer att “ligga samhället till last”. Enligt resonemanget, att om man fångar varenda fisk, så att fångar man de fula fiskarna också.. Den svenska abortpolitiken har alltså svängt från det ena ytterlighetsläget till det andra, men syftet förefaller vara detsamma: att främja det som förmodas vara samhällsnyttan.
I stället för att framställa tiden före de fria aborterna som en idyllisk tid och den nuvarande tiden som speciellt ond, vill jag nog se de accelerande aborttalen som ett slags syndastraff på den svenska nationen. Med bl. a. selektiva aborter som medel skulle folkstammen förädlas. Sedan pendeln svängt till det motsatt ytterligehtsäget kan man snarare tala om att folkstammen decimeras. Bortfallet kompenseras med invandring. Om man lägger ihop alla barn som inte fick födas p.g.a. aborterna och dem som inte ens avlades p.g.a tvångssterliseringarna, och de barn och barnbarn som därigenom inte blev avlade, får vi ett bortfall på snarare två miljoner än en miljon svenskar.
Syndastraffet, som jag menar att det är, beror på att borgerliga och socialdemokratiska politiker under första hälften av 1900-talet fick för sig att leka gudar, som med selektiva aborter, tvångssterliseringar, inspärrning av “oönskade anlagsbärare” på mentalsjukhus o.s.v. (fanns även planer på selektiv kondomutdelning) som medel skulle göra om Guds skapelse, människan, till något mycket bättre än det som Gud hade skapat. Bland nutida politiker är det BARA kristdemokraterna som tycker att det var en bra politik, men det säger de förstås inte offentligt, utan vid interna partimöten och privata samtal. Vilka kvinnor fick avslag på sina abortansökningar? De som bedömdes ha lika goda avelsegenskaper som de kor, som används som avelstjurmödrar inom lantbruket! Det är väl närmast ett axiom att en sådan befolkningspolitik förr eller senare skulle få pendeln att svänga över till den motsatta extrempositionen!
Jag är inte teologi, utan snarare historiker och samhällsvetare. Har läst de ämnena vid universitet. Jag har också en lantbruksutbildning och är väl förtrogen med genetik och avelsmetoder. Något som borgerliga och socialdemokratiska politiker ansåg skulle praktiskeras på människor. Jag är inte “fellow” vid Claphaminstitutet.
Bra att du står upp för de ofödda!
Bra krönika!
Monica skrev:
“En sak som jag alltid har tyckt är intressant är varför Holland, med liknande abortlagstiftning, har hälften så många aborter per invånare än Sverige. Varför?”
Det är verkligen en intressant fråga, som har intreserat mig sedan jag läste abortutredningen för ett par år sedan. Holland är ju ett, om möjligt, ännu mer sexliberalt land än Sverige. Nej, jag tror verkligen inte att holländska män “knullar runt” mindre än svenska män.
Ännu mer intressant är att skillnaden är särskilt stor för kvinnor under 20 år, alltså de som aborterar sitt första barn. Det gör holländska kvinnor i långt mindre utsträckning än svenska kvinnor. Men det är också skillnad mellan de äldsta kvinnorna i fertil ålder. Holländska kvinnor väljer i mindre utsträckning än svenska att avbryta sin sista graviditet. Detta tyder på att många aborter i Sverige görs mot kvinnornas faktiska vilja. Svenska kinnor har ett sämre skydd mot påtryckningar att göra abort. Sexualitet och fortplantning hör ihop på ett annat sätt än i Sverige. Läs även mitt inlägg nr 15! Men det finns även andra skillnader (hoppas nu att jag minns rätt)::
1) När en holländsk kvinna defintivt har bestämt sig för abort, görs ingreppet snabbt och effektivt. De holländska kvinnorna behöver inte kämpa desperat för att få den abort, de har rätt till utförd, och hamnar därför inte i låsningar som hindrar dem att ompröva sina beslut innan det är för sent.
2) Aborterna utförs vid en annan klinik än den som har tagit emot abortansökan. Detta ger en större möjlighet för kvinnor, som ångar sina abortbeslut, att utebli från aborten utan att känna tvång att förklara sig.
3) Sedan en holländsk kvinna ansökt om abort, följer en obligatorisk betänketid på tre dagar, som uttalat är till för att kvinnan ska tänka efter om abort verkligen är vad hon önskar sig.
Till synes små detaljer som gör så stor skillnad!
Replik 11 Stefan: Tack Stefan jag förstår det. Jag bara frustreras över natt vi så lätt avfärdar varandra med såna typ av etiketter. Det är ju trots allt människor som omtalas som liberala. Tänk lärare på ÖMS till exempel - är de liberala?
I U.S.A så visas det i alla fall i vissa stater en film på hur foster ser ut och ev. aborterade foster innan mamman får göra aborten.
Jag känner en kvinna som på grund av detta beslutade att ej genomföra aborten som hon innan var helt säker på att hon ville genomföra innan hon såg filmen.
Hon var sedan mycket glad att hon fattat beslutet att behålla sin lilla flicka och i dagarna så fick jag se bröllops bilder på henne när hon gifter sig. Helt fantastiskt! Denna människa skulle inte ha funnits om inte denna film hade visats.
Jag tror att många unga kvinnor i Sverige inte inser vad det är som de gör och när det väl gör det så är det försent, så kanske de mår dåligt och ångrar sig. De är helt enkelt omogna och indoktrinerade av den svenska mentaliteten att det är helt ok att göra abort.
Kanske det kan vara en ide att visa bilder på hur barn ser ut i olika veckor på sexualupplysingen i skolan eller på biologin.
Sedan är det så fel och “skämmigt” för Svenska kvinnor att bli med barn tidigt.
I Sverige väntar många med barn till de har studerat och helst gjort karriär så då är det nästan försent för att kunna få barn.
Det naturliga vore om det blev accepterat att både gifta sig tidigare och att behålla barn som de får. Det är många som lever i otrygga relationer det spelar nog stor roll när det gäller aborter.
Jag tror att mycket måste ändras där för det är också i den åldern mellan 15-25 som människor är som mest aktiva rent sexuellt.
Det är svårt att få ungdomar att göra avkall på deras sexualitet kan jag tänka. Vi måste nog försöka förändra attityderna i samhället.
Att det är ok och fint att vara mamma ung att man kan gifta sig ung och att det är något fint att vara mamma och vara hemma med barnen och att ta hand om sina barn. Idag ses det inte som någon merit att vara hemma med barn. Andra kvinnor blir nästan provocerade av mammor som har valt att vara hemma med sina barn en längre tid.
Strålande bra artikel!
Lars Flemström,
Jag påstår inte att allt var bra före 1960. Jag påstår bara att antalet totala aborter bara var max en sjättedel på 40- och 50-talet mot vad det har varit efter 1970.
hälsn
Stefan Swärd
Monica,
Så vitt jag vet visar sociologiska undersökningar från olika länder att kvinnor har en mer restriktiv abortsyn än män. Före 1968 definierades inte abortfrågan som en kvinnofråga. Det är ett ganska sent påfund.
hälsn
Stefan Swärd
Tjena Monica - män är ofta mer “på gröten” i de flesta diskussionsfrågor och diskussionsforum på nätet, utom de som direkt riktar sej till tjejer. Strukturellt förtryck eller könsskillnader av samma typ som förklarar varför män är överrepresenterade bland äventyrsklättrare och våldsamma bilkörare? - säg det. Ibland klagas det t.o.m. på att “vi män” är så diskussionslystna (sexistiskt tycker jag ;o).
Visst finns det plats för ödmjukhet. Jag vet att mäns synpunkter på aborter lätt liknar en tysks synpunkter på Israels politik. Men själva argumenten blir inte sämre i någondera fallet, bara “ethoset”. Och nu har ju du och Marie tagit till orda. Mäns ansvar är stort och jag ser inte att kvinnorna skuldbeläggs särskilt i inläggen ovan. Men det vore ju att förminska Sveriges kvinnor något alldeles oerhört om man fråntog dem allt ansvar i frågan. Eller hur?
Och vår abortlag är inte helig även om det finns ett par goda argument för den. Enda sättet att behålla och legitimera den framgent är att visa att vi kan få ner aborttalen radikalt utan att ändra lagen, d.v.s. att den börjar utnyttjas endast i absoluta nödfall och ses som en lagstiftning om straffrihet av pragmatiska skäl istället för en moraliskt legitimerande sådan. Vore argumentationen om “rätten till sin kropp” konsekvent, skulle provocerad abort naturligtvis vara lagligt ända fram till förlossningen. Nu är vi nästan alla abortmotståndare och vill att provocerad abort ska vara olaglig under mer än halva graviditeten. (Den skjutne abortläkaren George Tiller i USA höll på med sånt som vore fett illegalt även i Sverige - men jag undrar om de som med kraft försvarar våra abortgränser fördenskull skulle se sej som medansvariga till mord… - eller om Håkan Arenius på Dagen tycker att alla som tycker att foster är barn efter vecka 25 medverkat till att hetsa någon att skjuta sena-abort-läkaren Tiller the Killer? http://pontesisto.wordpress.com/2009/06/11/the-evil-that-men-do-lives-after-them/)
Ja, Helen skrev ju oxå. Det är verkligen skämmigt att man i princip måste ha förvärvsarbetat heltid några år för att få en rejäl ersättning för att ta hand om sitt nyfödda barn. Tar man hand om andras barn räknas det dessutom som förvärvsarbete, men tar man hand om sina egna efter 2-årsåldern är det något slags skumt beklagansvärt bakåtsträveri? Hälsar Andreas som delade föräldradagarna exakt lika med sin fru och kallade trebarnstillvaron för Förskolan Apan (barnens idé; vi klättrar i träd och käkar bananer).
Monica 13
Det är säkert ingen tvekan om att Gud ser otukt och sex utanför ett livslångt troget äktenskap mellan en man och en kvinna som något lika fel, syndigt, galet, eländigt som abort.
Roten och plantan och frukten hör ju oskiljbart ihop.
Dock borde detta inte hindra oss att försöka skydda ofödda barn från konsekvenserna av synder de inte själva begått.
Eller hur?
/Kjell
Fredrik Wenell,
Nu var referensen till liberal på ett mycket generellt plan, så det var inga specifika utbildningar som åsyftades. Jag tror att det vi åsyftar som artikelförfattare är att tilltron till och tron på Bibeln som Guds ord generellt har försvagats. Sedan kan man sätta olika etiketter på detta. Du vet mycket mer än jag om strömningar i aktuell teologi.
Du frågan om ÖMS och dess lärare. Nu är ju Evangeliska Frikyrkan huvudman för ÖMS så där utgår jag ifrån att lärarna på ÖMS bejakar EFK:s evangelikala hållning som vi har slagit fast i dokument och kongressbeslut. Men du vet ju mycket bättre än jag om den exakta teologiska positioneringen hos de enskilda lärarna, du hör ju själv till dem.
hälsn
Stefan Swärd
Det höjs röster om att sätta tryck inom EU på att alla länder ska ha fria aborter. Rätten för de länder som har restriktiva lagar att behålla sina lagar borde vara en fråga för svenska kyrkor att engagera sig i. Det faktum att det är katolska länder borde inte förhindra svenska frikyrkor att se att man har en gemensam syn i denna fråga.
Mäns ansvar för en abort kan få min inre temperatur att höjas en liten, liten aning… Hur, jag frågar hur, ska män bete sej när kvinnan utan att tala om, utan att ens behöva tala om det, aborterar ett foster utan mannens vetskap, i eller utanför ett äktenskap, och han inte har ett endaste smack att säja till om? Hur mycket ansvar ska denna man ta på sej? Det är komplett och helt absurt!
Som av en händelse hamnade diskussionen på kafferasten igår i temat relationer. En 65-årig kollega berättade att hans första äktenskap kraschade när hans dåv fru en dag kom hem och berättade att hon aborterat ett pojkfoster, för det passade inte just nu. Blicken i 65-åringens ögon än i denna dag (detta måste varit för minst 20 år sen) sa allt.
Jag fattar inte denna debatt om mäns ständigt monumentala skuld! Om mannen tränger sej på kvinnan mot hennes vilja och gör henne med barn så är det våldtäkt! Där har vi redan lagar och regler som fungerar och räcker. Är det inte så har kvinnan lika stort ansvar för graviditeten som mannen. Och mannen har lika stor rätt till sin avkomma som kvinnan har. Men plötsligt har här mannen inget mera att säja till om eftersom nån logisk härdsmälta inträffat i lagstiftarens hjärna som menar att fostret är en del av kvinnans kropp, ungefär som en tå eller en finne. Och med den har mannen inget att göra. (Men lustigt nog genomgår många kvinnor en bröstförstoring för att behaga mannen mera, då har mannens önskan plötsligt en påverkan på kvinnans kropp.)
Den dag en abort är ett sambeslut av man o kvinna, då är jag villig att börja diskutera mannens eventuellt bristande ansvar för fortplantningens konsekvenser, inte förr.
Jag tycker monica är inne på en väldigt bra linje. Varför ser det annorlunda ut?
Rena sociologiska undersökningar skulle aldrig påtala att det de kommer fram till är sanning.
Däremot, så tror jag att det är attityder vi behöver jobba med mest. Män och kvinnor behöver en attityd förändring, Abort är inget preventinmedel, tänk först istället, våga säg nej. Det är attityderna som är felet i första hand - inte lagstiftningen. Ändrar vi attityden - så ändrar vi på sikt också lagen.
Wild west: Så du är för att mannen ska tvinga igenom kvinnan en 9 månader lång graviditet bara för han vill ha barnet? Givet är det ett beslut som ska disskuteras av båda parter, men kvinnan har tyvärr faktiskt kvinnan ett veto i fallet där mannen vill behålla men inte hon. Ingen som sett en kvinna bära på ett barn i nio månader, och föda det under den smärta som är, kan tvinga henne och behålla ett barn. Det är inte lustigt att vi har förlossningspsykoser och annat i sådana fall.
Att göra jämförelsen med bröstförstorningar, är bara otroligt klumpigt. Vi pratar inte om liv i den bemärkelsen, och varför gör kvinnan en förstorning i 9/10 fall? För att behaga en man.
Däremot kan jag hålla med om de mystiska i när kvinnan behåller emot mannens vilja och kräver sedan massa underhåll och bidrag…
Roberth: Fattar inte vad Du menar. Om mannen “tvingar” en kvinna genom det som kallas graviditet och hon uppfattar detta som djupt förkastligt, då har en våldtäkt begåtts, mannen ska åtalas och dömas. Om inte så är detta ett beslut båda har tagit, direkt eller indirekt genom den relation mannen o kvinnar har.
Det låter på Dej som en graviditet är en slags operation som lika gärna skulle kunna undvikas. Jag är inte Gud som låtit en graviditet bli “jobbig”, men så är det bara, försåvitt vi vill att människosläktet ska överleva. Det är inte mitt fel att en graviditet är jobbig. Det är inte heller mitt fel att mannen inte är den som blir gravid, vilket säkert många feminister gärna skulle vilja. Klaga på Gud.
Sex är en njutning men också ett enormt ansvar. Sistnämnda har sopats under mattan sen 60-talet. Utan ansvar får sex dessa absurda konsekvenser som det fått idag. Det fanns nog en anledning till att Bibeln förespråkar sex inom ett äktenskap…
Anders, jag håller med, jag vet inte varför kvinnor saknas i diskussioner (och då inte bara om abort). Männen är i dominans bland kommentarerna på Stefans blogg, tror jag, eller har jag fel.
Jag menade heller inte att kvinnor specifikt skuldbeläggs i inläggen ovan, utan jag talade mer i allmänhet (men först och främst i diskussioner i kristna forum). Men det är ändå min åsikt att om man ensidigt koncenterar sig på abortproblematiken, så skuldbelägger man indirekt kvinnan, eftersom beslutet är hennes, enbart, enligt gällande lagstiftning.
Men jag menar absolut inte att man ska ta bort något ansvar från kvinnan, där missförstår du mig.
Av övriga inlägg att döma så tycker jag ändå mig se att alla inte riktigt har kläm på vad jag vill säga.
Kjell (25) vittnar dessutom om sin okunskap. Många aborter utförs på kvinnor som lever i fasta relationer/samboskap (har inga siffror).
Personligen tycker jag dock att abort är mycket värre än sex utanför fasta relationer(äktenskap/samboskap), men det är klart synd är synd inför Gud, det skiljer oss från honom.
Och wildwest, självklart är det lika tragiskt varje gång en kvinna låter abortera ett barn som mannen egentligen ville ha. Men hur vanligt är det? Finns det någon statistik på det?
Wildwest, mannen HAR en momumental skuld till en oönskad graviditet. Lika stor som kvinnans. Det är detta faktum jag är ute efter.
Vem har talat om att tränga sig på, något som liknar våldtäkt? Vad vi talar om är att män inte tar ansvar för sin sexualitet. Skulle de göra det (i kombination med att kvinnan gör det givetvis) så skulle de oönskade graviditeterna minskas.
För det är ju egentligen inte aborterna som ska minskas, utan de oönskade graviditeterna. Eller hur? A kommer före B.
Attityder behöver ändras. Också i samhället. Varför är unga mammor inte accepterade längre? Mina föräldrars generation fick nästan alla barn runt 20. Vad har ändrats.
Monica: Du har förvisso rätt på en del punkter. Att unga mammor inte är accepterade har jag aldrig märkt. Det tror jag inte riktigt på. Det handlar om kvinnornas egna beslut om att utbilda sej, leka runt ett antal år, ha ett antal taskiga förhållanden och till slut komma på att den biologiska klockan gått alldeles för långt. Jag är emot att man tar ifrån kvinnan hennes ansvar och bara ser henne som ett offer! Det finns många män som inte skulle ha nåt emot att bli pappa tidigt. Vad det hela handlar om är att ingen part, varken män eller kvinnor, vill bestämma sej och binda sej. Det kan ju alltid komma en Tom Cruise runt gathörnet. Håller man på att vela så blir barnafödandet nåt som kommer sent i livet. Ändå måste dagens svenska kvinnor vara de som har det allra bäst förspänt i historien när det gäller att få barn.
Skuldbelägga kvinnan bara för att hon ensam har ansvaret för abort? Ja, hur ska man annars göra om man diskuterar abort? Det är ju de facto så, jag vill inte ha det så, men så är det. Om det nu är mänskligt liv man släcker genom en abort och det inte handlar om sjukhusavfall, då är det faktiskt inte så långsökt att tala om skuldbeläggning. En skuld är det. Och den lastar tungt på kvinnan.
Visst, mannen har en stor skuld till en önskad eller oönskad graviditet, närmare bestämt 50%. Precis som Du skriver har kvinnan en lika stor skuld. Båda är medansvariga. Men att därifrån gå till en abort där kvinnan ensamt bestämmer är absurt. Bestämmer båda, och är tvingade till det enligt lag, då kan vi diskutera mannens ansvar på ett helt annat sätt. Nu är han omyndigförklarad så fort kvinnan blivit gravid.
En intressant diskussionspunkt är vad en oönskad graviditet är. Jag trodde alla människor i detta land visste hur barn kommer till. Vad är det då som är oönskat? Är oönskade trafikolyckor att jag blåser på fullt över ett rödljus? Ja, säkert, men risken är enorm och det kan man förvänta sej att vuxna människor också inser när det gäller sex.
Jag vet inte om Stefan har nån aning om siffror, men ett handikapp i hela abortdebatten är att allt sker i hemlighet. Kvinnan behöver inte ange nån orsak och statistik saknas. Därmed kan man bevisa ungefär vad som helst.
Eftersom det bara är kvinnans historier som kommer i media så döljs garanterat det faktum att många män inte alls ville ha en abort. Det måste vara ganska logiskt att minst lika många män som kvinnor vill ha barn som de som vill ha abort.
Wildwest!
Att unga kvinnor inte är accepterade har du aldrig märkt, men du vet ju inte vad det är för attityder mot kvinnor som blir gravida i tidig ålder. Du kanske utgår från ditt kristna sammanhang men jag tänker på hur det är ute i världen attityden är att det inte är så bra att bli gravid innan man gått färdigt skola och utbildat sig och kanske även kommit en bit in i karriären. För att kunna göra något åt alltför höga abortsiffror så måste man förstå sig på hur kvinnorna känner sig och förändra attityderna i samhället!
Du märker ord, Wildwest. Alla fattar väl att oönskad graviditet i detta sammanhanget är en graviditet som leder till att beslut om abort tas (i de flesta fall). Oplanerad är kanske ett annat uttryck. Gångbart i en värld där allt måste vara så välplanerat.
Jag är också emot att man tar ifrån kvinnan hennes ansvar.
Men varför denna ovilja, Wildwest, att undvika diskutera mannens ansvar INNAN? Medbestämmande vid abort kommer aldrig att genomföras. Vi kommer aldrig att få en lag där kvinnan tvingas föda ett barn bara för att mannen vill ha det. Det är bara att inse, även om man inte tycker om det.
Borde inte män ta ansvar för sin sexualitet så att en sk “oönskad graviditet” aldrig uppstår? Om inte pga omsorg om sin kvinna, så att hon inte ser sig tvingad att göra abort.
För så enormt svårt är det inte att ha sex på ett ansvarigt sätt. Själv har jag haft ett aktivt sexualliv i över 15 år, har haft oerhört lätt att bli med barn, och hade antagligen haft 8-10 barn i stället för 3 om vi inte hade tagit ansvar.
So back to the beginning… Vi måste kämpa för att alla tar sitt ansvar och samtidigt bygger en relation och ett samhälle som välkomnar barn i större utsträckning än nu.
Helen härovan talar också om att det inte är accepterat längre men unga mammor (eller pappor, för den delen). Det är väl antagligen lika mycket männen som inte vill bilda familj tidigt.
Slutligen, jag tror, högst personlig åsikt, att en del kristna män har svårt att ta till sig det här med ansvar INNAN, eftersom de har svårt att identifiera sig med de män som inte tar sitt ansvar. Det är ett sätt att leva som ligger så långt bort från den kristna livsstilen. Då är det lättare att diskutera höga abortsiffror. Mer konkret på något sätt.
Men egentligen har ju jag som kvinna och kristen, lika svårt att identifiera mig med en kvinna som väljer abort. För mig har det alltid varit och kommer alltid att vara, otänkbart.
Men ändå håller jag fast vid att i första hand måste de “oönskade” graviditeterna förhindras, för då får vi ju automatiskt färre aborter.
Ingen har hittills kommenterat mitt inlägg nr 15. Är det för svårt att ta till sig? Finns ingen teologiskt intresserad bloggläsare, som vill kommentera mitt påstående att den idag accererande ökningen av aborterna är ett syndastraff för den politik som fördes före 1945, då borgerliga och socialdemokratiska riksdagsledamöter satte sig själva i Guds ställen och skulle skapa en ny människa med avelsmetoder som används inom landtbruket och biodlingen.
Speciellt inom biodlingen används något som kallas undanträngningsavel. Den går ut på att hålla tillbaka fortplantningen hos de oönskade individerna och främja fortplantningen hos de önskade. I det syftet användes tvångssteriliseringar och selektiva aborter samt inspärrning av “oönskade anlagsbärare” på mentalsjukhus, fastän de inte var sjuka.
Det kanske glädjer varje bogott kristdemokratiskt hjärta att abortansökningar bifölls eller avslogs av en myndighet, Medicinalstyrelsen socialpsykiatriska nämnd. Men vilka kvinnor fick bifall till sina abortansölkningar och vilka fick avslag?
Och vad hände med de kvinnor, som fått bifall till sina abortansökningar, men ångrade sig? De fick inte ångra sig. Myndigheten hade ju fastslagit att de var “oönskade anlagsbärare”. Det tvingades till slaktbänken och skars sönder i underlivet. Jag har träffat en kvinna som varit utsatt för detta.
Vill ingen diskutera detta känsliga ämne? Hur ska vi kunna få ner aborttalen om vi inte diskuterar de känsliga ämnena?
Monica
Jag håller med dig om det mesta. Men problemet är inte de oönskade graviditerna, utan de oönskade aborterna.
Även en oönskad graviditet kan sluta med ett önskat och älskat barn.
Jämförelsen mellan Sverige och Holland utfaller till Sveriges nackel. Vi måste skämmas som nation. Varför är skillnaden särskilt stor för kvinnor under 20 år? Varför väljer så många kvinnor i just Sverige att abortera sitt första barn? Vilket kvinnolidande leder inte detta till, speciellt om de inte blir gravida på nytt? Den som aborterar sitt första barn har ju inga andra barn att ge sina moderskänslor till. Utan det blir bara ett stort tomrum efter aborten.
Vi har inte fri abort i Sverige, men det hart de i Holland. Vi har abortplikt.
Monica: Ja, jag har väl lätt att bli lite för petig och ironisk. Jag håller i grund och botten med Dej, vi skulle knappast slåss om vi sågs. Det är väldigt bra det Du skriver att för mej som kristen man är det högst svårt att förstå de män som oansvarigt prackar sej på sina kvinnor i eller utanför relationer. Och högst svårt att förstå de kvinnor som tänkte börja universitetsstudier men råkade bli gravida och då vill göra abort.
Men vilket samhälle är mer välkomnande mot barn än det svenska? Går det? Jag vill i alla fall ha mer valfrihet, det har den långvariga socialistiska dominansen i svensk politik fått ur medvetandet hos vanligt folk. De mammor som önskar vara hemma ska kunna vara det rent ekonomiskt. Idag är det i stort sett omöjligt. I många länder får par med barn stora skatteavdrag så detta är ett alternativ. Naturligtvis kostar där dagisplatser mera, det får man ta ur sitt skatteavdrag. Men i Sverige ska barn skyfflas in i offentlig barnuppfostran och föräldrarna blir som gamla tiders högreståndspersoner som träffade sina barn till middag.
I Tyskland pågår just nu en debatt där Sverige tas som avskräckande exempel. Nämligen att det ska bli möjligt att sätta sina barn på dagis före ett års ålder. Vi är så udda i världen, men det ser man inte om man inte kommer lite utanför vår ankdamm.
Wildwest, du har på sätt och vis rätt där, vilket samhälle är mer välkomnande än det svenska?
Jag tycker också att föräldrar, inte bara mammor, skulle ha större möjlighet att vara hemma längre, än vad nu är fallet.
Jag förstår dock inte parallellen med Tyskland och Sverige, i Sverige har man väl inga dagis för barn under ett år? I så fall har det ändrats sedan jag bodde i sverige. Däremot i Tyskland, antar jag, eftersom föräldraledigheten är kortare.
Holland, där jag bor är ett skräckexempel. Bara 16 veckors föräldraledighet och skicka sedan spädbarnet till dagis, knappt 4 mån gammal.
Ändå har Holland mycket lägre abortsiffror än Sverige, som sagt, trots liknande lagstiftning (det är i alla fall inte speciellt svårt att få abort)
Lars, det är klart att du har rätt ibland blir en oönskad graviditet ett önskat barn.
Men oftast inte, utan abort.
Därför menar jag att man i första hand måste få ned de oönskade graviditeterna, dels genom att de aldrig kommer till, men givetvis också genom att de blir “önskade”.
Jag har några nära exempel där jag tycker abort var bästa åtgärd.
Ett fall där det visade sig att hjärtklaffar saknades på fostret v21.
Ett fall där kvinnan fick cancer och starka mediciner krävdes för henne vilket skulle påverka fostret. Abort v.18.
Ett fall där kvinnan var för sjuk både psykisk och fysisk för att klara ta hand om det och fostret hade inte utvecklats normalt.
mvh
/Jan
Monica: Det är farligt att prata dagis när man inte själv är förälder. Jag får backa. I Sverige måste det i alla fall finnas dagis för ettåringar, eftersom min brorsdotter började på dagis då. Isåfall var det i Tyskland tal om dagis för barn yngre än tre och då tog man Sverige som ett dåligt exempel. Debatten har varit ända uppe i Bundestag. Och diskuteras häftigt på t ex Bibel-TV, den kristna tyska tv-stationen.
Det som nämnts här om holländska abortsiffror är dock mycket intressant. Holländare jag mött har inte verkat så liberala som svenskar, men Holland är knappast ärkekonservativt. Ungefär samma resonemang måste alltså finnas där kring aborter.
Jan 41: I tveksamma medicinska fall, där två liv står emot varandra, har jag inte heller alltför stora problem med en abort. Men det är knappast majoriteten av 35000 svenska aborter årligen, det kanske är en eller några få procent. Problemet är alla andra.
Monica
Intressant att du bor i Holland. Då kanske du kan ge lite fakta om den holländska abortlagen. Har gått drygt två år sedan jag läste om detta i abortutredningen. Som du skriver är det inga stora skillnader mellan svensk och hollänsk abortlagstiftning. Tydligen är det de små detaljerna som gör så stor skillnad! Mest paradoxalt är att det inte alls är svårt att få abort i Holland. Snarare är det lättare i praktiken än i Sverige, där det ofta är långa köer och väntetider. Tydligen är det skillnad mellan en obligatorisk BETÄNKETID på tre dagar, som de har i Holland, och påtvingad VÄNTETID, som vi har i Sverige.
Antalet graviditeter, inklusive de som slutar med abort, är inte anmärkningsvärt högt i Sverige. Därför anser jag inte att det ska vara någon statlig politik att få ner de “oönskade” graviditeterna, utan det måste vara varje kvinnas ensak (utan statlig inblandning) att avgöra om hon vill bli gravid eller ej. Det måste i stället vara statlig politik att få ner aborttalen.
Kristenheten måste bestämma sig om det är graviditeterna eller aborterna som ska bekämpas, om densamma vill ha något att säga till om i debatten. Det kan väl inte vara en kristen linje att hälften av alla par, och dessutom alla ensamstående, ska avstå från barn, för att de inte är formellt gifta?
Du skrev, som din personliga mening att “abort är mycket värre än sex utanför fasta relationer (äktenskap/samboskap)”. Håller jag fullständigt med om!
Jag ifrågasätter den kristdemokratiska teorin att svenska kvinnor “slarvar med pillret” för att de saknar sexualundervisning och inte tar ansvar. Jag delar inte den moraliskt fördömande attityden mot enstamma mammor, att det bara handlade om sexuell njutning för stunden. Jag är säker på att det också handlade om en medveten eller omedveten längtan efter barn. Graviditet är en naturlig del av den kvinnliga sexualiteten. Även män kan ha en längtan efter barn. Många män som “knullar runt” låter därför kvinnan bestämma om det ska användas preventivmedel.
Att folk skulle sluta “knulla” bara för att äktenskapet monteras ner, det tror bara Göran Hägglund och hans kd-pepegojor i riksdagen på. Men tydligen menar Hägglund och halva svenska kristenheten att svenska folket ska dö ut genom inställt barnafödande, tills äktenskapet har återupprättats som samhällelig institution!
Förr i tiden användes omskrivningen “ett välsignat tillstånd” om i synnerhet utomäktenskapliga graviditeter. Det tycker jag at vi ska börja med igen. Men den här gången ska vi mena vad vi säger! Graviditeten utplånar den synd, som var dess orsak. Kanske en “o-ortdox” tanke, men det tror jag.
Kärlek är nyckelordet som jag saknar i hela den här debatten. Ungdomar och vuxna utan kärlek tänker utifrån sina egna egoistiska motiv. Har man varit med och skapat en liten människa får man ta sitt ansvar eller adoptera bort barnet. Men aldrig döda barnet! Kärlek ska finnas med i sexualiteten allt för många tror att sexualiteten bara är en lek och ett nöje men vill inte ta konsekvenserna av att det är en förening mellan två människor som mycket väl kan leda till en tredje.
Lars, har snabbt försökt leta lite statistik. Hittade bland via Ja till Livet från 2005 statistik där antalet aborter per 1000 födslar i Sverige var 348, i Holland 156 (2008).
Senaste statistik, aborter per 1000 kvinnor (lite annorlunda vinkling, men mig veterligen föder holländska kvinnor lika många barn som svenska, ungefär…) var 21,3 per 1000 kvinnor i Sverige (2008) 8,6 per 1000 kvinnor i Holland (2007)
Men det går ju knappast att få fram statistik på “oönskade” graviditeter.
Intressant är att på holländska folkhälsoinstitutets hemsida med info om aborträtt, så finns en länk till VBOK (de Vereniging ter Bescherming van het Ongeboren Kind) som är en Ja till livet-liknande organisation.
Ger svenska staten samma information? Mig veterligen inte.
Det pågår fortfarande ett diskuterande på 12:e junis tema” (Gnälliga evangikaler kommer inte att förändra världen) Det är just nu uppe i ca. 94 kommentarer! Titta dit och kommentera om ni vill!
Wild west, för o svara bara kort. Jag uppfattade ditt inlägg som om, mannen skulle ha lika stor rätt till att bestämma att barnet ska behållas. Något jag inte kan hålla med om, kvinnan måste ändå i vissa fall ha ett veto, eftersom hon är den som fysiskt bär på barnet. Inte mannen.
Så i de fall där det är oense, måste kvinnans röst väga tyngst, kan inte se det motiverat att mannens ska bestämma ytterst över kvinnans önskan. Varken teologiskt, medicinskt eller moraliskt.
Stefan Swärd: det stämmer ju inte alls att kyrkorna är tysta i abortfrågan.
Inte i alla fall om man ser till Pingstkyrkan och Katolska Kyrkan.
Katolska Kyrkan och Pingstkyrkans ledning uttryckte tillsammans sitt motstånd till abort för något år sedan, i och med förslaget om att utländska kvinnor skulle kunna komma hit till Sverige för att döda sina barn.
Monica
Detta är ju oerhört. Ännu lättare (i praktiken) att få abort utförd i Holland, jämfört med Sverige, men mindre än hälften så många aborter! Och särskilt stor är skillnaden mellan de yngsta kvinnorna (som arborterar sitt första barn) och de äldsta i fertil ålder (som avbryter sin sista graviditet). “Fri abort” i båda länderna, men en obligatorisk betänketid på tre dagar i Holland, och varje abortsökande kvinna begriper ju vad den tiden ska användas till! De läster förstås vad som står om aborträtt på holländska folkhälsoinstitutets hemsida - och hittar en länk till till VBOK (den holländska motsvarigheten till Ja till livet.)!.
Vi har inte fri abort i Sverige. Vi har abortplikt. Här talas om oplanerade graviditer. Vi borde ändra fokus för debatten, och börja tala om ogenomtänkta abortet!
Under graviditeten sker förändringar i kvinnans kropp, vilket leder till ömsom glädje och ömsom obehagskänslor. Ett ogenomtänkt abortbeslut under påverkan av tillfälliga obehagskänslor leder alltför ofta till en genomförd abort i Sverige. Rådgivningsmaskineriet fångar upp de abortsökande kvinnorna och stödjer hennes abortbeslut, vilket motverkar att hon ångrar sig.
Som jag tidigare skrivit, är graviditet en naturlig del av den kvinnliga sexualiteten. Moderskänslor (och faderskänslor) är en del av det sexuella känsloregistret. Under en normalt fortskridande graviditet växer moderskänslorna i tankt med att fostret växer. Dessa känslor försvinner inte för att barnet aborteras, vilket får särskilt svåra konsekvenser om det är första barnet som aborteras. Kan man då klandra kvinnor, som efter en utförd abort, kastar sig ut i tillfälliga sexuella förbindelser på grund av en kanske undermedveten längtan efter en ny graviditet?
helen skrev:
“Kärlek är nyckelordet som jag saknar i hela den här debatten. Ungdomar och vuxna utan kärlek tänker utifrån sina egna egoistiska motiv. Har man varit med och skapat en liten människa får man ta sitt ansvar eller adoptera bort barnet.”
Ja, När Gud skapade kvinnan, skapade han henne så klokt, så att - under en normalt forstskridande graviditet - kärleken till det väntade barnet växter i takt med att fostret växer. Varför inte låta “naturen” ha sin gång, i stället för att “moralisera” över kvinnor som blivit oplanerat gravida och framhålla abort som något slags moralisk skyldighet? Abortplikt!
HUR VI SKA FÅ FOLK ATT GIFTA SIG INNAN DE HAR SEX, OCH HUR VI SKA MOTVERKA ABORTERNA ÄR TVÅ OLIKA DISKUSSIONER. Blandar vi ihop diskussionerna, finns alltid risken att abort framstår som ett svar på äktenskapsfrågan.
Alla
Jag vet att en del av er tycker att jag resonerar omoraliskt, när jag fokuserar på de (av kvinnorna själva) oönskade aborterna. och inte på alla aborter. Men hur ska vi få någon ändring, när bara några få procent av svenska folket är abortmotståndare,om vi inte åtminstone i kampens första skede bildar allians med personer som i princip är för fri abort - mot de av kvinnorna själva oönskade abortera? Faktum är att det pågår ett uppror i det tysta bland unga vänsterradikala kvinnor, som sörjer sina aborterade barn, mot de fanatiska abortanhängarna i Gudrun Schyman-generationen!
De svenska landtingen gör utredningar om “unga kvinnors psykiska hälsa”, som är katatstrofalt dålig,utan att någon kan förklara varför, Men det självklara svaret får inte sägas. Abortplikten har blivit ett folkhälsoproblem.
Om man jämför Sveriges och Hollands siffror så vill jag ändå hävda att Holland har lyckats bättre med att förhindra oönskade graviditeter än Sverige.(Ger mig inte riktigt här). holländska kvinnor föder 1,8 barn per kvinna, Sveriges tal har varierar mellan 1,5 och 2,1 de senaste 10 åren. Alltså ungefär som de holländska, vissa år till och med mer.
Alltså svenska kvinnor har fler graviditeter per kvinna (inkl de som avbryts genom abort) om jag tolkar det rätt. Och inte som Lars säger att de inte är anmärkningsvärt höga i Sverige.
Så det måste gå att få ned antalet oönskade graviditeter även i Sverige. Eller hur?
Ursäkta att jag tråkar ut er med all denna statistik.
Det finns så många aspekter att diskutera när man pratar om abort, det är lätt att spåra ur.
Europa har generellt en mycket låg nativitet, och därför påstår jag att Sverige inte har onormalt många graviditeter. Förmodligen drar invandrarkvinnorna upp födelsetalen i Sverige. Det gör de förmodligen i Holland också. Men om vi ser till antalet fullföljda graviditeter hos den infödda svenska befolkningen, tror jag att vi hamnar mycket lågt. Utan invandringen hade vi haft en reell folkminskning i både Holland och Sverige
Men nu var ju frågan om orsaken till att Holland har knappt hälften så många aborter som Sverige Färre oönskade graviditeter eller färre ogenomtänkta aborter? Nu är det inte bara jämförelsen med Holland som utfaller till Sveriges nackdel, utan en jämförelse med vilket land som helst. Särskilt intressant är en jämförelse med Norge, eftersom mönstret liknar det i Holland. Färre tonårsaborter.
För några år sedan hade Norge en likartad utveckling som Sverige, med en stark ökning av just tonårsaborterna. Men ledande norska politiker accepterade inte tanken att kvinnor i 18- eller 19-årsåldern är för unga för att få sitt första barn. I Sverige har vi en kraftig ökning av medelåldern på förstföderskor. 26 år om jag minns rätt. Och det är ett resultat av aborterandet. Om samma utveckling fortsätter kommer förstföderskornas genomsnittålder snart att vara över 30 år i Sverige. Expressen hade en artikelserie om denna skrämmande utveckling för 2 1/2 år sedan. En barnmorska varnade. Komplikationerna ökar med så hög medelålder på förstföderskorna. Antalet fall av ofrivillig sterilitet ökar med antalet aborter.
Vi i Sverige har rubbat naturens ordning, när det gäller människan själv, på ett mycket illavarslande sätt. Svenska folket håller på att utrota sig självt. Läs min kommentar nr 15. Som sagt var räddas situationen genom invandringen. Men samma abortmönster breder ut sig bland invandrarna efter en eller ett par generationer i Sverige.
Jag tror fortfarande att en genomgången abort, tomheten efter det aborterade barnet, driver många svenska kvinnor att hoppa i säng första natten med vem som helst - en undermedveten längtan efter ett nytt barn. Att man ska leva ihop med sina barns biologiska fäder, är ingen självklarhet för unga svenskor idag.
Börjar bli lite less på alla förutsägbara åsikter.
Per automatik blir de som anser sig vara mest gudfruktiga o bibeltrogna oftast de största abortmotståndarna, i kraft av ordet o i den människokärlek de tror sig vara anmanade att ha enl. detta ord.
Oftast är dessa de allra mest dömande, bigotta och inkonsekventa man kan finna. De agerar endast efter vad som “förväntas” av sin “kartbok” o formar därefter på gott eller ont, hela sin verklighetsuppfattning.
Mänsklig hänsyn undanbedes helst.
I själva verket överdriver de sin kärlek till livet. Påbjudet “älskar” de alla foster medan människor i verkliga livet inte alls är värda samma beskydd och förståelse.
Tror iofs. inte att det är riktigt jämförbart, men i Usa är ofta ovanstående människotyp väldigt positiva till dödsstraff.
Samma människor har inga som helst problem med eviga straff i elden som aldrig släcks. Även då sägs det handla om kärlek och rättvisa.
Utan att på något sätt vilja förespråka aborter, dessa bör naturligtvis undvikas så långt som möjligt, ställer jag ändå frågan: Är det kanske inte tom. en fördel att redan som foster bli aborterad?
Den som inte utsätts för jordelivlets risker att synda utan att bli frälst, torde logiskt sett heller inte riskera de “rättvisa” straffen.
Ser man det så blir ju abort rena barmhärtighetshandlingen.
Mvh MS
Lars, ursäkta. Men invandrare och svenskfödda? kristet värre…
Iaf, så är medelåret uppe över 30 i landet, senaste mätningen jag såg. Storstäderna låg väl 33-34 förutom norrköping som låg under, på 30 år. istället för o kolla på invandrare, så kolla på socioekonomisk bakgrund och klass, där finner du mer rättvisa siffor.
Micke: jag förstår hur du tänker, delar en del tankar, men kanske inte är så aggresiv i tonen, (hoppas jag). Det hyckleri som finns i den svenska kristenheten, är den värsta synden. Om man bara började jobba på sin egen frälsning i första hand istället för andras… Detta med flisa och bjälke…
Roberth
Menar du att man har samma inställning till aborter och barnafödande i resten av världen som i Sverige? Har jag skrivit att det är negativt att invandrarna tar med sig ett annat synsätt? Nej, jag skrev att det är negativt att de efter en eller två generationer anpassar sig till den svenska “kutluren” på det här området.
Och sedan, vad som är kristet. Står det inte i Bibeln “Gå ut och gör alla folkslagen till lärjungar”? Varför står det så, om inte världen bebos av olika folkslag? Tänk så känsligt att påpeka detta. Läs min kommentar nr 15! Kan det som utspelades i Sverige 1935 - 1975, att kvinnor skars sönder i underlivet för att makthavarna ville förädla “rasen”, rättfärdigas med att nästan alla offren tillhörde folkslaget svenskar?
Det talas det tyst om. Det talas också tyst om att australiska myndigheter under samma tid (1930-talet) lade ut förgiftat kött kring aboriginernas boplatser i syfte att minska deras antal.
- - -
Det är kanske orättvist att kritisera Stefans doktorsavnandling, som han skrev för flera år sedan. Alla är vi väl barn av sin tid, även när vi protesterar. Men Stefan skrev faktiskt att det är fel att kvinnan ensam ska bestämma om abort. Men vad jag minns, ställde Stefan aldrig följdfrågan: På vilka grunder ska kvinnan stödjas att göra det ena eller andra? Kräver inte detta något slags sorteringsprincip, liknande den som utövades av Statens Rasbiologiska institut, som var den myndighet som utredde abortansökningarna och rekommenderade bifall eller avslag. De formella besluten togs sedan av Medicinalstyrelsens socialpsykiatriska nämnd.
Är det ett bättre alternativ, att någon beskäftig typ säger “Gör som du vill. Jag stödjer vad som helst!”
Som kristen ser jag varje graviditet som ett “välsignat tillstånd” - oavsett i vilket land den gravida kvinnan är född.
Det är precis det jag menar, vi är alla guds barn därför att prata om svenskar och invandrare o sära på folk, de hör lixom inte hit.
Micke!
Du börjar att bli trött på alla förutbestämda åsikter, jag med!
Du anser felaktigt igen, att bara för att man är abortmotståndare så skulle man vara för dödsstraff. Nej där har du fel igen.
Sedan har du mage att säga att det skulle vara en fördel att redan som foster bli aborterad. Vem utom Gud han rätt att besluta över död och liv och om du tycker att du har den rätten Micke, så undrar jag om du skulle kunna tänka dig att abortera bort dig själv. Nej jag tror inte det för du vill antagligen leva och älskar livet och skulle du inte göra det så har du ändå inte rätt enligt Gud att ta ditt eget liv, eftersom Gud antagligen tycker att ditt liv är alldeles för värdefull för det. Och sedan är det inte tillåtet enligt Gud att ta sitt eget liv heller.
Himmel och helvete är en realitet, Gud skapade inte helvetet för människorna utan för djävulen och demonerna eftersom de är fallna varelser som aldrig kan komma upp till himelen igen. Men människorna har medans de lever en chans att välja sida antingen himmel eller helvetet, sedan är det försent. Om man medvetet tillber djävulen eller inte valt Jesus Kristus som sin personlige frälsare innan man dör kommer man att tillbringa evigheten skild från Gud och det betyder i helvetet.
Tacka Gud för att du har chans att vända om men gör det innan det är försent!
Roberth
1. Vad har detta att göra med abortdebatten? Har världens alla olika folkslag verkligen samma inställning till sex, äktenskap och aborter som majoriteten av folkslaget etniska svenskar?
2. Sa inte Jesus “Här är inte jude, här är inte grek”? Vad menade han med detta? Att det inte fanns judar och greker? Eller menade han “Alla olika - alla lika”? Det vill säga att det fanns olika folkslag, och olika kutlurer, men att alla hade samma människovärde, och samma rätt att bli frälsta.
3. Vad du än försöker påstå, så vidhåller jag att det finns kulturella skillnader mellan etniska svenskar och invandrare - i synnerhet katolska invandrare, speciellt när det gäller synen på sexualtiet, äktenskap, preventivmedel och aborter.
Fastän jag kan vara kritisk mot andra delar av katolicismen, håller jag stenhårt på de katolska invandrarna i de frågorna. I synnerhet delar jag deras negativa inställning till preventivmedel. Jag är helt emot artificiella preventivmedel, och anser alltså att man får rätta sitt sexualliv efter de konsekvenser, som detta medför. Funnes det inga kulturella skillader alls mellan olika folkslag, hade vi etniska svenskar ingenting att lära av invandrarna - och ingenting att lära ujt.
När det gäller just abortpolitiken har vi svenskar ingenting att lära ut. Vi är sämst i världen. Som vi har betett oss, är vi en skam för hela mänskligheten. Jag försöker diskutera hur vi ska ändra på detta, vad vi har att lära av andra, t.o.m. av ett så sexliberalt land som Holland.
Debattera gärna, men håll dig till ämnet, tack!
Helen!
Jag vet inte hur du läser eller så uttryckte jag mig kanske otydligt.
Hur som helst tror jag inte att all abortmotståndare är för dödsstraff, men många oreflekterade efterföljare hyser dessa dubbla oförenliga åsikter med bibeln som stöd.
Du verkar inte heller kunna/vilja fatta mitt helt logiska resonemang kring abort kontra evigt, brinnande h-vete med gråt och tandagnisslan eller undantagsvis, evigt paradis.
Eftersom du själv säger att detta är en realitet och att de flesta kristnas åsikt, helt bibelenligt säger att väldigt få ska bli räddade, vore det väl mest humant att aldrig födas.
Och hur i allsna dar kan du få för dig att jag tror mig att ha rätten att bestämma över liv och död??????
Jag försöker föra ett logiskt resonemang.
Och jag skulle aldrig tillbe d-vulen!!!
Vad gäller mig själv så kunde jag redan i tidiga år förbanna att mina föräldrar danade mig, så om de aldrig träffats, hade fått missfall eller gjort abort hade ju givit samma resultat:
jag hade inte vetat något, sluppit lidanden här på jorden och slutligen inte riskerat den evigt brinnande ugnen som aldrig släcks.
Helen, du ser dig själv som en bricka i ett gigantiskt spel där du måste födas, vad som än inträffar måste leva vidare, för du har ingen rätt då du är en bricka i ett spel som vare sig du eller jag valt.
Mvh MS
Monica du har rört om i grytan,grattis.
V v v v Thommy Bergenwall
Ja, tydligen, men jag har tappat tråden i de sista inläggen. Är nog för trött.
Har ändå känslan av att få har fattat/vill fatta vad jag vill säga.
Over and out från mig för denna gång.
Det enda jag vet om min biologiske far är att han erbjöd sig att själv utföra aborten på mej (var alltså läkare). Min mamma vägrade, trots att hon var ensamstående. Förhoppningsvis är min fru och våra gemensamma barn glada över min numera avlidna mammas ensamma kamp.
Micke!
Gud är större än både dig och mig och jag ser mig inte som en bricka i ett spel. Men om du menar striden mellan Gud och djävulen så är den striden redan vunnen av Jesus Kristus.
Ditt liv är värdefullt och det är alla människors liv, oavsett vilka föräldrar som barn har så har de i varje fall rätt till sitt liv och de kan skapa ett meningsfullt och lyckligt liv även om förutsättningarna inte var de bästa när de växte upp.
Men har de inget liv så skulle de aldrig kunna skapa de förutsättningarna.
Men du har rätt i att de barnen har det bra hos Jesus nu men jag tror att Gud hade velat att ge dem en stund på jorden först.
Frid!
TB.
Hoppas o tror med dig att både frun o barnen är lyckliga med att du fick möjligheten att leva.
Men hoppas även att ingen av er eller ev. ättlingar p.g.a dumhet, okunskap, för mycket kunskap, genetiska svagheter eller något annat ska missa målet o därmed förtjäna evig brännugn.
Själv har jag tagit det säkra före det osäkra, jag har trots alla möjligheter avstått barnalstring.
Torde enl. min mening vara oerhört mer barmhärtigt än att ens chansa på att någon av telningarna skulle fällas som skyldiga.
Mvh MS
Jag är nog ändå ganska tacksam för att mina föräldrar danade mig. Man kanske blir det när de inte finns längre. Därför ska jag berätta hur mina föräldrar träffades. 1929 skrev tidningarna väldigt mycket om sådant som inte ens skulle ha blivit en notis idag.
Min morbror, som jag aldrig har träffat, hade klättrat uppför ett stuprör, som lossnade från väggen, så han föll ner och slog ihjäl sig. I en stor stockholmsk morgontidning stod att han skulle besöka sin käresta och hade varit berusad. Dagen efter dementerades detta av tidningen själv. Sedan var det debatt om detta journalistiska övertramp under flera år. En av dem som läste detta var min blivande pappa. Några år efter den tragiska händelsen hade en massa männsiksor samlats i en park. Då sa min faster till min blivande pappa: “Kvinnan som står framför dig är syster till den mannen, som det har stått så mycket om i tidningarna.” Hon blev min mor. Men hon blev också ett av de många offren för svenska statens övergrepp mot sitt eget folk, nästan alla etniska svenskar. Men först hann jag födas.
Det var ju därför väldigt roligt att höra landstingsrådet Anne-Marie Nilsson, kd, säga vid ett internt kd.möte att redan på fosterstadiet kan hon se vilka barn som kommer att bli kriminella. Hade denna Anne-Marie Nilsson varit min mors barnmorska, hade jag blivit aborterad. Jag har aldrig varit kriminell. Jag avskyr sådana personer som Anne-Marie NIlsson. De har för höga tankar om sig själva, Bara för att de har en frikyrklig bakgrund, tror de sig vara bättre än andra.
Jag växte upp mitt i detta, det som svenska staten har gjort mot min mor. Det sätter sina spår. Jag är heterosexuell, men har aldrig haft en riktigt bra relation med en kvinna. Kanske därför som jag inte dög som kd-politiker. Jag fick aldrig chansen, fastän jag har en massa kunskap. Jag saknade den frikyrkliga präktigheten: hög inkomst, villa, vovve och Volvo. Sedan c:a 15 år har jag en konstig relation med en kvinna, som har blivit fråntagen sitt barn (som fosterhemmet har haft ihjäl) och har blivit utsatt för en massa rättsövergreipp. Just nu förbereder vi en anmälan mot konungariken Sverige till Europadomstolen för mänskliga rättigheter.
Kd är det mest främlingsfientliga och rasistiska partiet i svensk politik, medräknat partier utanför riksdagen. De gömmer sig bakom en kristen retorik. De är djävulens barn, som tänar en massa pengar på missbruk av Guds namn. .
Lars,
du vet inte varför just du är född, för en tid som denna! Även om ditt liv kanske har varit tufft så finns det en mening om kanske är det först i backspegeln som vi ser meningen.
Men jag tror att Gud har en stor plan med ditt liv oavsett hur dina omständlgheter ser ut nu.
Det måste vara någon stor plan eftersom djävullen har varit emot dig men Gud är segraren!
Var välsignad!
Helen
Micke:
Låter som om Du missar en fantastiskt del av livet - även om Du gör det av goda förutsatser. Vi är alla “skyldiga”, men Kristus har köpt oss fria. Låt inte “religiösa” grubblerier hindra Dej från att ta emot de gåvor och glädjeämnen Gud själv vill ge Dej! Celibat är bra för dem som helhjärtat vill tjäna Gud på heltid. Som make o far förstår jag väl vad Paulus menar med detta. Men eftersom jag inte har “heltidskallelse” vill jag inte missa denna mening med livet. Gud själv har lagt ner dessa känslor i oss, och Han har även uppmanat oss att “vara fruktsamma”. Jesus beskriver äktenskapet som liknande Hans förhållande till sin brud (församlingen). Att då se på äktenskap och föräldraskap som något negativt är att nedvärdera Guds plan och syfte med sin skapelse. Att vara älskad av fru och barn ger mig den högsta “jordiska” lycka jag kan uppnå - och för detta tackar jag dagligen min himmelske Far.
Hej!
Tack Stefan för en intressant artikel som givit sådant genljud på denna fråga!
Jag läser med stort intresse alla teorier som ligger till grund varför ena landet klarar hålla lågnivå på Aborter och Sverige ligger högt.
De unga i Sverige som har sämre förutsättningar att lyckas än sina föräldrar.
Detta har inte hänt på flera genarationer, så vi kan inte hämta någon större erfarenhet i samhället.
Det kan ta flera år att få en fast anställning, men mänskliga drifter slutar inte för att man inte har en trygg framtid.
Jag har sett en attityd av att kvinnor fokuserar frågan om att män skall ta sitt ansvar och motsatt män anser att kvinnor skall ta sitt ansvar.
I alla tider har nativitetsfrågan diskuterats i vår riksdag, efter 1990-talet har politiken inriktat sig mest att ta denna fråga som en kostnadskalkylsfråga och vid denna tid kom företag på den geniala iden att kalla de anställda för Humankapital. Det är ett ganska kallt ord på oss och i fokus har inte människor varit, snarare kapital.
Man börjar diskutera om att det närmar sig 30 % i ungdomsarbetslöshet.
Tar man där och i beräkningen att vi gått med i EU och det går ganska lätt att skaffa billig sprit.
Jag undrar lite över att ingen reflekterat över dessa frågor.
Helen du har funnit en väldigt viktig punkt kärleken, jag håller verkligen med, men med så svåra odds mot sig, så kan man förstå att aborterna ökar i vårt land.
När det gäller kd,så lägger idag alla partier frågor till experter.En sådan är, kommer vi vinna eller förlora på aktivt abortmotstånd. Vilken person vinner vi mest på att skicka till EU, skall det vara Sacreus eller någon annan?
Ni kommer att märka ett parti som sakta men säkert kommer att söka populära ställningstagande för att kunna nå gemene mans intresse.
Och är detta fel eller rätt, jag vet inte. Alf Svensson arbetade från 1964 att få partiet
i regerande ställning. Nu kan de påverka och helt plötsligt måste ställningstagande göras, och det finns inget som korrumperar så bra som att vara maktställning.
Och Lars Flemström jag hörde ett program om det hemska som pågick i vårt land som slutade så sent som 1963 men lagändringarna skedde först 1969 och 1975. Sterilisering på friska barn slutade 1963 då skedde Sveriges senaste lobotomering av typen ett snabbt snitt görs genom att man går in genom övre delen av ögonloben och med ett instrument som mest liknar en ispik ock sliter sönder delar i pannloben, det förekommer lobotomiliknande operationer än idag där medicin inte hjälper patienten.
1969 fick vi en lag som säger att epileptiker får gifta sig ,1975 fick de till och med rösträtt.
Men när diskutionen om abort drev igenom abortlagen 1975 kan man säga att folkhemsbygget fick en annan syn på vilken norm man räknar som normal och vilka som skall tillhöra folkhemmet.
Denna utveckling är den god eller ond? båda sidor kräver ett kraftigt ansvarstagande av de styrande i landet, gör de inget, skapar det stora problem och ofta är det resurser som saknas och när de kommer är det ofta väldigt sent.
Vi har väldigt stort antal flickor och pojkar som går med kraftig ångest i skolorna idag.
Så om vi inte tar på oss vårt ansvar som kristna medborgare och likt ljus ger samhället tillbaka vad det behöver, vem kommer då att göra det?
Mikael
Mikael
Så lyckades vi till slut hitta något som vi är överens om. När vi talar om kristendomens praktiska tillämpning är det kanske lättare att komma överens, än när vi diskuterar teologiska tvistefrågor? Jag kan tillägga att omyndigförklarade vuxna fick rösträtt först 1992, Äldre än så är inte den allmänna rösträtten i Sverige. De icke önskvärda svenska medborgarna - de som hade stämplats som “oönskade anlagsbärare” hade tidigare inte rösträtt, och hade alltså ingen talan. Som du skrev fick många sina hjärnor sönderskurna. Först blev de omyndigförklarade och sedan gav förmyndaren samtycke till övergreppet.
Mot bakgrund av nazismens ogärningar i Tredje riken antog FN under början av 1950-talet ett förbud mot människoavel. Detta stoppade inte den människoavel, som bedrevs i Sverige med hjälp av tvångssteriliseringar, selektiva aborter och inspärrning av friska personer på mentalsjukhus. I stället ändrade man motiveringarna för övergreppen, från genetisk till “social” indikation. De, som haft hand om verksamheten, fick bråttom att dölja vad som förekommit och fortfarande förekom - och troligen fortfarande förekommer genom den obligatoriska rådgivningen till abortsökande kvinnor. Eftersom det är förbjudet för sjukvårdspersonal att påverka kvinnor att avstå från abort, kan man ju räkna ut vilket stöd de abortsökande kvinnorna får.
Under slutet av 1990-talet skrev jag en artikel till tidningen Kristdemokraten, vars chefredaktör då var Stefan Attefall (nu kd:s gruppledare i riksdagen), där jag föreslog att dessa samtal skulle avskaffas och att anti-abortorganisationer i stället skulle få statligt stöd - som motvikt mot RFSU:s pro-abortpropaganda med statligt stöd under årtionden. Attefall ville inte ta in artikeln, då den stred mot kd:s abortvänliga politik. Kd har aldrig varit mot aborterna som sådana, utan bara mot kvinnans rätt att bestämma själv. Någon annan ska alltså avgöra.
Och jag frågar: På vilka grunder? Kd lockar kvinnor att göra abort, med att de kan få stödsamtal efteråt mot eventuella samvetskval. Dessa är ju resultat av sorgen efter det förlorade barnet, som drabbar i synnerhet kvinnor som inte har andra barn. Graviditeten sätter igång samma hormonprocess hos kvinnor som hos djurhonor, och som hos dem kallas “ungvårdnadsinstinkt”. En normalt forskridande graviditet leder till att även ett oplanerat och från början oönskat barn blir ett efterlängat och älskat barn. Tyvärr fortskrider inte alla graviditer normalt, vilket bör också beaktas i abortdebatten. Men kvinnor har älskat sina barn långt innan det fanns någon familjeplanering.
Statistiken visar att vi inte har fri abort i Sverige. Vi har abortplikt. Och det är ett arv från människoavelstiden före 1975. Stefan Swärd har fel när han skriver att man då prioriterade fostret skyddsinträsse. Nej, man prioriterade uppdelningen av folket i önskade respektive oönskade anlagsbärare. Försöket att genom utsorteringsavel skapa en övermänniskoras prioriterades före både kvinnornas och de ofödda barnens intresse.
Kvinnor, som klassades som önskade anlagsbärare fick naturligtvis avslag på sina abortansökningar.Eftersom de kinnorna var de mest privilegierade och talföra, ledde det naturligtvis till påstridiga krav på aborträtt även för dem. Utan att myntets baksida, den s.k. negativa eugeniken, granskades.,
Liten ordlista:
Positiv eugenik = tvångssamlag i syfte att skapa “övermänniskor”. Kvinnor med utstuderat nordiska utseenden i det ockuperade Norge 1940 - 1945 skickades till Tyskland i det syftet där de parades med SS-män.Svenska politiker upprördes över att “de rasbästa” behandlades på detta vis - inte mot människoaveln som sådan.
Negagiv eugenik = undanträngningsavel i syfte att skapa “övermänniskor”. Förekom i Sverige 1935 - 1974. De “oönskade anlagsbärarna” hindrades att föröka sig, för att de “önskade anlagsbärarnas” andel av befolkningen skulle öka succesivt, så att den första första svenska övermänniskan skulle födas inom några generationer.
Riksdagen var helt enig över alla partigränser om denna människoavelspolitik, med ett enda undantag: kommunisten Seth Persson, som inte trodde på avelsteorierna. Detta gjorde däremot hans partikamrat, läkaren Andrea Andréen (ordförande för Svenska kvinnors vänsterföröbund), som höll entusiastiska föredrag om människoaveln.
Människoaveln kan diskuteras ur flera aspekter. Dels övergreppen mot enskilda människor, att kvinnor skars sönder i underlivet i den negativa eugenikens namn. Dels att svenska politiker lekte gudar och skulle skapa en övermänniska (vilket ju också var Hitlers syfte, men med ännu värre medel). Hur mycket Hitler än kallade sig “nationalist” hatade han det tyska folket som det var. Föraktet mot det egna folkslaget, som det var, kännetecknade också de svenska politikernas människoavelsprojekt.
Hej Lars!
Vi har nog mer gemensamma punkter.
Men när man ser denna polik som drivits i Sverige kan man inte tro det är sant.
Men man lyckades att toppa detta för när krisen 1990 var på i bottenläge:
Genomfördes Ädel reformen och Psykiaatri reformen.
I ett klubbslag överfördes allt ansvar till kommunerna, men resurserna gavs inte i samma
fart som reformen krävde.
Detta ledde till att kommunerna vårdade dåligt de gamla och bland annat Beckomberga patienter var bara 50 % kvar i livet några år senare.
Nu idag vet man att eleverna i skolorna går 25 % av flickorna, 12 % av pojkarna med svår ångest. Samtidigt som nästan alla kommuner drar in på lärare, skolsköterskor, kuratorer och skolsköterskor.
Vart kommer det bli av vårt samhälle i framtiden?
Mikael
Ädel- (äldre) och psykiarireformerna under 1990-talet är väl off topic i en abortdebatt, men låt gå.
1. Den fortskridande försämringen av den psykiska hälsan bland unga kvinnor beror inte på psykiatrireformen utan på aborterna.
2. Avvecklingen av mentalsjukhusen hade pågått under lång tid vid den definiiva nedläggningen 1995, varför det var en hög medelålder hos kvarvarande patienter. 50% hade antagligen dött inom tio år även om mentalsjukhusen varit kvar. I stället för att beklaga att de fick ett värdigt slut inom den kommunala äldrevården, borde vi fokusera vilka övergrepp de hade varit utsatta för inom mentalsjukhusens väggar.
3. Många av de kommunala vårdinrättningar, som byggdes upp som ersättning för mentalsjukhusen är numera nedlagda eftersom de inte längre behövs. Tyvärr har även en del vårdinrättningar för alternativa psykiatriska behandlingsformer , som byggdes upp under 1990-talet också lagts ner.
4. Under 1990-talet skedde också en decimering av behandlingshem för missbrukare. Man har skyllt ökningen av den missbruksrelaterade brottsligheten på psykiatrireformen, och alltså gjort de psykiskt sjuka till syndabockar för denna brottslighet - helt i linje med de rasbiologiska linjerna från 1930-talet.
5. Mentalsjukhusen användes som genetiska fängelser under täckmantel av sjukvård.
Jag har försökt sätta in aborterna i sitt rasbiologiska sammanhang, försöket att skapa en “övermänniska” genom selektiva aborter (förekom 1935 - 1974), steriliseringar av “oönskade anlagsbärare” (förekom 1935 - 1974) isolering, d.v.s inlåsning av “oönskade anlagsbärare” i så kallade mentalsjukhus (förekom tills de skiljda mans- och kvinnoavdelningarna slopades, varefter det blev möjlgt för manliga och kvinnliga patienter att träffas. Under denna tid var sterilisering ett villkor för utskrivning från de sä kallade sjukhusen.), isolatbrytning genom folkomflyttningar (genomfördes i stor skala med arbetsmarknadspolitiken som medel), selektiv kondomutdelning (ej genomfört). Källa, anteckningar från föredrag hållit 1940 av läkaren Andrea Andréen (ordf i Svenska kvinnors vänsterförbund).Hon var alltså entusiastisk anhängare av människoavelsprojektet.
I våra dagar försöker man dölja att de flesta offren för tvångssteriliseringarna var etniska svenskar. Bland de friska personer som låstes in på mentalsjukhusen (de genetiska fängelserna) var resandefolket (tattarna) överrepresenterade. Vi får aldrig glömma om att det handlade om försök att utrota vissa delar av svenska folket genom att hindra deras fortplantning. - Resandefolkets ursprung är omtvistat. Men troligen var de etniska svenskar, som tagit efter zigenarnas livsstil. Rasbiologiska institutet skrev långa utredningar om att resandefolket borde utrotas, då de enligt institutet vägrade utföra ett hederligt arbete.
Man kan se en spikrak linje från militanta feministers pro-abortinställning idag till Andrea Andréens verksamhet under 1940-talet. Samt givetvis makarna Myrdal. I deras succébok från 1934 står att det i alla samhällsklasser finns “en bottensats av individer som saknar existensberättigande”. Man får inte heller glömma att människoavelsprojektet stöddes av en enig riksdag ( med Seth Persson som enda undantag), alltså även av de borgerliga partierna. Samt av både präster och frikyrkopastorer.
Man får inte heller glömma att den reglerade invandringen före den nuvarande flyktinginvandringen användes som ett medel för import av “önskade anlagsbärare” för förädling av den svenska människorasen. Anlagstester genomfördes av dem som ville komma till Sverige, vilket fick till följd att den importerade arbetskraften under 1960-talet kunde hålla ett högre arbetstempo i genomsnitt än den svenska.
Statens rasbiologiska institut hade under Herman Lundborgs chefstid (före 1936) propagrat för renrasavel, men Gunnar Dahlberg som tillträdde som chef 1936 förespråkade korsningsavel, på grund av negativa effekter av renrasavel inom lantbruket. Människoavelsprojektet följde helt teorierna och erfarenheterna av djuravel och växtförädling inom lantbruket. Människor behandlades som djur, och inte som Guds avbild.
Politikerna själva ansåg sig ha kommit längre än andra på människans vandring från apstadiet till övermänniskostadiet. Människoavelsprojektet var, förutom, övergreppen mot enskilda individer, ett uppror mot Gud.
Därför ser jag den accelerande ökningen av antalet aborter som ett syndastraff. Man lurade ju kvinnor att ansöka om abort, för att få göra rasbiologiska utredningar. “Frivillig” sterilisering ställdes som villkor för abort. Operationerna skulle göras samtidigt, för att inga kvinnor, som fått abort beviljad, skulle smita från sterliseringen.
I detta syfte förhalades aborterna till vecka 28 - 30. Den långa väntetiden på abort knäckte kvinnorna psykiskt så att de gick med på den livsfarliga dubbeloperationen. Hundratals kvinnor dog. Andra blev skadade för livet. Detta skedde inom den offentliga sjukvården. Kvinnor, som fått avslag på sina abortansökningar, anlitade i stor utsräckning illegala abortörer - en verksamhet som också skördade många offer.
De karismatiska baptistiska kalvinisterna i USA är väldigt tydliga i abortfrågan. John Piper predikar en söndag om året om abort. Kanske något för svenska pastorer att ta efter? På livets söndag… jag tror detta är en viktig fråga och tackar dig Stefan för din tydlighet. Du är bra!
Hej Lars!
Jag säger inte emot dig på ett enda uttal men jag får förtydliga mig lite de 50% som dog efter blivit hemskickade tog flertalet sina liv. Det gjordes en del repotage som sändes i tv när reformens verkningar kom fram, detta gav jag som ett exempel på hur illa det kan gå om det inte finns resurser att få ordning på reformen.
Och denna kommentar försökte jag förtydliga vad som händer om så mycket barn som mår dåligt i skolan inte får tillräckligt med stöd.
Har man därtill räknat ut att det är troligt att undomsarbetslöseheten kan komma upp till 30% då måste samhället rusta sig till en stor kris för landet.
Och då vädjar jag till er hjälp ungdomar till bättre liv med mer glädje i det.
Det behöver inte alltid vara så mycket att bar finnas där och stötta de är viktigt.
När vi mår bra, kommer inte “att älska” sluta och felsteg kommer att ske men de som mår bra brukar hålla sig med bättre koll.
Sverige gjorde en psykriatriundersökning Milton ledde arbetet. Det har nu kommit information tillbaks, de områden som fick extra stöd,var inte tillräcklig.
Mikael
Läste idag att nu gör mest barn under hela året, samt att mars (nio månader senare) toppar statistiken över antal födda barn. Hur många av mars-barnen är planerade, tro?
Sommarmånaderna toppar en annan statistik också: Över antalet tillfälliga och oplanerade sexuella förbindelser. Det anses ju inte moraliskt fel numera. Det finns t.o.m. kvinnor som passar på att bli gravida genom någon tillfällig förbindelse under semestern. Det är numera ingen själklarhet att man först måste ha inlett en fast förbindelse med barnets far.
Detta kan man förstås moralisera över och vilja återge äktenskapet och två-förälderfamiljen dess gamla roll. Men tror någon på fullt allvar att svenska folket kommer att avstå från att ha sex i väntan på att äktenskapet ska återupprättas som samhällsäinstitution? Om det ens vore möjligt, skulle svenska folket utrota sig självt genom inställt barnafödande. Men naturen har sin gång.
Och statistiken visar att graviditeterna inte är orsak till aborterna. Både om vi jämför Sverige med andra länder, eller om vi jämför sommarmånaderna med andra tider på året.
Aborter-ökning, som fortfarande fortsätter 35 år efter det att Sverige fick fri abort, beror på någonting annat. Att de fria aborterna har övergått i något slags abortplikt. Socialminister Göran Hägglund, kd, har valt att bekämpa graviditerna i stället för aborterna. Och resultatat kan ju bara bli att vi får ännu fler aborter.
Kristenheten måste välja väg. Är det graviditeterna eller aborterna som ska bekämpas?
Vad vi kristna behöver göra är att lyfta upp Jesus för Sverige. Visst är det viktigt att delta i samhällsfrågor men det är inte våra protest listor och marscher som kommer att ge en förbättring. Vad säger Bibeln?
“Dessutom kom lagen in för att fallet skulle bli så mycket större. Men där synden blev större, där överflödade nåden ännu mer” (Rom 5:20).
Så lösningen när synden växer är att nåden lyfts fram (alltså Jesus).
Tack för mig
DN:s barnbilaga har frågat läsarna om rätt ålder när man skaffar sitt första barn. Svaret blev:
15-19 år 2%
20-25 år 23%
26-30 år 42%
31-35 år 24%
36-40 6%
Över 40 år 3%
Skrämmande! Men det förklarar varför Sverige har fem gånger så många tonårsaborter som Holland. Det svenska planerings-vansinnet kräver tusentals offöddas liv varje år. Och en hel del av dessa aborterade barn är egentligen önskade barn.
Har läst lite mer. Bl a om en professor, som varnar för att svenskarna börjar göra barn för sent. Detta samtidigt som “i Sverige har vi en hög barnönskan”. Detta betyder att svenskarna i genomsnitt VILL ha fler barn än folken i jämförbara länder. Men sedan händer detta fruktansvärda, att vi inväntar “rätt” ålder för första barnet, och därför aborterar de barn som skulle födas dessförinnan. “Barnönskan” infinner sig inte plötsligt vid “rätt” ålder, utan har funnits hela tiden. Och är förklaringen till att svenskar “slarvar” med sina preventivmedel i så hög grad.
Har läst lite mer. Bl a om en professor, som varnar för att svenskarna börjar göra barn för sent. Detta samtidigt som “i Sverige har vi en hög barnönskan”. Detta betyder att svenskarna i genomsnitt VILL ha fler barn än folken i jämförbara länder. Men sedan händer detta fruktansvärda, att vi inväntar “rätt” ålder för första barnet, och därför aborterar de barn som skulle födas dessförinnan. “Barnönskan” infinner sig inte plötsligt vid “rätt” ålder, utan har funnits hela tiden. Och är förklaringen till att svenskar “slarvar” med sina preventivmedel i så hög grad.
Kommentera denna artikel