Jag och hustrun har haft fyra intensiva veckor då vi haft samtliga fem barnbarn boende hemma hos oss i Stockholm. De är i åldrarna 0 till 10 år och berörda föräldrar har delvis jobbat så vi har skött en hel del av  barntillsynen själva. Det har varit blöjbyten, aftonböner, leka kurragömma, Skansenbesök, besök på Tekniska muséet, besök på Junibacken, bad, lekplatsbesök, och mycket annat roligt. Dagarna i ända.

Idag publicerar Dagen min senaste krönika. Texten är säkert låst men rekommenderar en billig provprenumeration om du vill läsa den. Man hittar den i varje fall här.

Jag tar där upp frågan om att lämna kristna församlingen och vad vi som är kvar i församlingen, gör åt saken. Traditionella frikyrkligheten har haft en konstant nettominskning senaste 80 åren. Så det är fler som har lämnat församlingen än som har kommit med.

Jag skiljer i min krönika på att lämna församlingen på grund av kris i min relation med församlingen, och att lämna församlingen på grund av att man förlorat sin kristna tro.

Det jag skriver är att vara privatkristen är inte ett alternativ. Någon form av kristen gemenskap behöver man höra till för att överleva som kristen i det djupt sekulära Sverige, även om Joel Halldorf påstår att det är postsekulärt. Det finns inte perfekta församlingar och kristna gemenskaper, men i varje fall större städer finns det olika alternativ av kyrkor, så det ska vara möjligt att hitta en gemenskap och kyrka där man trivs och känner sig hemma.

Vi är många som kan hamna i livsfaser där vi känner utanförskap i församlingen av olika anledningar. För oss som är mycket aktiva i kristen tjänst kan det till exempel beror på att vi inte upplever att våra gåvor efterfrågas, att bara sitta i en bänk är inte motiverande när man känner att Gud har kallat en till aktiv tjänst, till exempel.

Men Jesus vill leda oss alla. Vi hör till Kristi kropp när vi är kristna, och huvudet för kroppen är Jesus, och han vill visa oss vilken plats i kroppen där vi hör hemma. Vilken kyrka vi ska vara med i, och i vissa fall kan det handla om en mer informell hemkyrka, som är hemvist för många kristna.