Senaste dagarna har jag blivit påmind om kroppens förgänglighet. Mitt stora hopp som kristen är uppståndelsen, våra befintliga kroppar är lagda under förgängelsen och har sina skavanker. Har haft intensiva smärtor sedan i onsdags natt i hjärtområdet, åkte in till St Göransakuten i fredags och de hittade inte något fel på mig. Åkte in igen natten mellan söndag och måndag, och då upptäckte de att bältros brutit ut i hjärtområdet. Det drabbar ju främst personer över 50, och är en hudsjukdom, men det gör förskräckligt ont. Så jag har varit lite däckad några dagar men har fått medicinering för detta och det går över mänskligt sett, men kan ta ganska lång tid i värsta fall. Men  alltid skönt att veta vad man har för sjukdom, då kan också bönerna blir mer tydligt definierade. Att bara gå omkring och ha jätteont i hjärtat är ju inte så kul om man inte vet vad det beror på.