Vi har samma fenomen i homosexfrågan. Vi suddar ut gränserna mot världens tänkande allt mer. Skulle ett deltagande i en sexualiserad och vulgär parad varit möjlig i Svenska kyrkans liberalare delar ens för 30-40 år sedan? Knappast. Idag är man en mörkerman, äcklig vit gubbe, bakåtsträvare och fob av olika slag om man ens antyder att man inte ser fram mot Pride-paraden. I den här frågan märker även jag hur jag förflyttats och accepterar mycket som jag för några decennier sedan var bitskt emot. Det är skrämmande.

I abortfrågan är ett vanligt motargument att x antal kvinnor dör om inte abort är tillåten. Vad jag vet så finns ingen statistik där man kan få fram vad antalet aborter beror på. Min hypotes är att aborter till 80-90% beror på att barnet kommer olägligt, t ex för familjeekonomin eller pga lite oöverlagt skoj på en konferens. De övriga 10-15% kan bero på våldtäkter eller på att kvinnans liv i någon form är i fara. Precis som i migrationsdebatten gäller det att hålla isär begreppen. Aborter pga våldtäkter och livsfara för kvinnan är svåra fall men går att förstå. Allt övrigt är väldigt besvärligt att pressa in i en kristen livssyn. Då talar vi alltså om 3-4000 aborter per år som är ”acceptabla”. Men vi har alltså det tiodubbla.

Sen behöver vi inte lagstifta som Malta eller Alabama för det – men det är intressant att svenska journalister gärna sätter sökarljuset på andra stater medan vår egen lagstiftning inte granskas särskilt kritiskt. (Att det inte är straffbart att låta avliva sitt barn strax före förlossningen torde strida flagrant mot det allmänna rättsmedvetandet men är ju fullt logiskt utifrån den tillämpning av ”kvinnans rätt till sin kropp” som råder i övrigt).

Min syster arbetar i sjukvården, ville en gång i sin ungdom bli barnmorska, men insåg att hon varken kunde delta i aborter eller ägna sig åt överslätande rådgivning vad gäller sexualliv med sin kristna livssyn. Hon menar att det är väldigt utsatt för en kvinna att diskutera en restriktiv abortlagstiftning. Ännu mer än män kommer kvinnan kölhalas som nån slags könsförrädare – vilket numera dessutom är ologiskt då kön inte är biologiskt, enligt den Högtstående Expertisen i detta galna land.

Därför är det ”enklare” att män diskuterar abort. Män har dessutom faktiskt en helt borttappad ingrediens i en graviditet – vem säger att mannen vill att fostret aborteras? Här är män helt rättslösa. Även om man är slarvig som man och ett barn blir till utan planering tror jag det finns ett antal män, om än inte en majoritet, som inte hade haft något emot att bli pappa. Den rätten förvägras dem.

Det du replikerar längre ned om att jag antagit aborter pga våldtäkt och fara för kvinnans liv för högt – ja, kan säkert vara så. Jag var ”givmild” här och ville inte sätta procentsatsen för snävt. I ett land som Sverige tror jag inte detta är många procent. I länder som Kongo kan det vara annorlunda.

För övrigt har jag ett antal tyska släktingar och bekanta, kommer på 4 spontant, som födde sina barn trots att de blev våldtagna av sovjetiska soldater under andra världskriget. I två av fallen vet jag att det berodde på kvinnornas kristna tro. Det är storslaget, men skulle förmodligen ansetts idiotiskt av den svenska feministmaffian.