Den profetiska gåvan

Paulus första brev till korintierna, kapitel 14, är något av en biblisk basundervisning angående profetisk gåva och tjänst. Paulus skriver att denna gåva är mycket viktig i församlingen. Den ska användas i församlingens möten och sammankomster, både för att uppbygga församlingen, men också för att förmedla profetisk uppenbarelse och information som berör enskilda människor. Det profetiska avslöjar också hjärtats hemligheter.

Det profetiska kan fungera på en rad olika sätt, det ser man i Jesu undervisning. Det kan fungera i ett enskilt samtal och i kontakt med en specifik person. Till exempel Jesu samtal med kvinnan vid Sykars brunn i Johannes 4. Den profetiska uppenbarelsen framfördes där på ett mycket okonstlat sätt i ett enskilt samtal mellan två personer.

Det profetiska kan prägla en predikan, även författarskap och skrivandet av texter.

Det profetiska kan också uttryckas genom att man i församlingens sammankomster framför profetiska budskap. Förr var det vanligt i pingstsammanhang att erkända profeter kunde ställa sig upp i församlingen och framföra profetiska budskap. Dagens församlingar har i regel så toppstyrda gudstjänster så det är väldigt svårt för en profet att göra sin röst hörd, de har ofta tystnat. Det är viktigt att en lokal församling skapar utrymme och former för profetiska hälsningar.

En viktig profetisk funktion är att tala in profetiska ord i beslutsprocesser i församlingar och på samfundsnivå. Det var mest detta jag hade i åtanke när jag skrev förra blogginlägget. Jag saknar medveten profetisk input i församlingars beslutsprocesser och samfunds beslutsprocesser, även om jag vet att det förekommer i vissa sammanhang, dock för få sammanhang.

När man läser i 1 Kor 12 och 14 används profetia, uppenbarelse och kunskapens ord delvis synonymt men är ändå olika aspekter. Kärnan av det profetiska är att få en uppenbarelse från Gud, Anden inger en vad man ska säga. Det kan ibland vara en övernaturlig kunskap om en viss situation, eller om en viss person, det handlar då om ett kunskapens ord. En variant av profetia.

Det profetiska behöver inte vara så dramatiskt. Det kan framföras i ett telefonsamtal, i ett SMS, i ett mail. Jag fick t.ex. ett profetiskt ord till en pastor i Sverige för några dagar sedan, jag framförde det i form av att skicka en epost till honom. Det behöver inte vara hysteriskt-dramatiskt med det profetiska.

Allt profetiskt ska prövas. En profet måste ge utrymme för detta, och kan man inte acceptera kritisk prövning är man inte mogen att fungera i profetisk gåva. Att naivt tro på allt som sägs i Guds namn är fel. Många tokiga profetior har framförts i svensk kristenhet, på senare år har det varit mer förekommande i amerikansk kristenhet.

Bibeln varnar för förakt för det profetiska. Det är andra diket. Ett dike är att naivt tro på allt som sägs i Guds namn utan prövning. Det andra diket är att förakta allt som innebär profetiska anspråk. Profeter kan ofta bli hårt utsatta och till och med hånade. Det ser vi också många exempel på när vi läser Bibeln.


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/mattlose/stefansward.se/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399
  • Kristen Pappa

    Ett viktigt ämne du tar upp här. Jag skulle gärna vilja höra en längre utläggning om profeten Kjell Sjöberg. Det finns mig veterligen 2 svenska böcker om honom (har läst dem båda), men det skulle vara intressant att höra andra aspekter av hans liv och gärning. Du har även skrivit några korta inlägg om honom.

    Min erfarenhet är att respekterar man inte Gud i andra människor – trots deras fel och brister – så kommer inte Gud att tala genom dem. Det är nog en av orsakerna varför den profetians gåva är så tyst i kristenheten. Andra människor har respekterat Gud i andra – trots olika åsikter och syn på Gud och församlingen – och då har Gud kunnat tala in i deras liv genom andra. Gud kan ju använda en åsna och tror vi det så kan Gud tala genom vem som helst till oss. Det ska ju förstås alltid prövas. Finns mycket mer att säga om detta, exempelvis varför upplever jag Gud som tyst? Det kan ju bero på just ovanstående.

  • Läsare

    Hej
    Lite tvek på den slutsatsen. Idag är ju alla vänner med alla till skillnad för 20 år å senare tillbaka i tiden, då kunde aldrig en pingstvän besöka ett efs bönhus eller tvärt om. Idag predika pingstpredikanter i svenska kyrkan och präster är accepterade både här och där. Men oj vad det profeterades förr till människor trotts att dessa inte räknade endast barndöpta som ”riktigt” frälsta människor. Så jag tror inte att detta är sanningen bakom stagnationen snarare tvärt om vi har blivit för liberala och tycker om allt och alla.