Per-Axel Sverker om John Stott – del 1

Den välkände svenske evangelikale teologen Per-Axel Sverker kom för en tid sedan ut med boken ”Frälsningens ord till förändringens värld – Bibel och evangelium i John Stotts teologi”.  Det är ett imponerande studium av Stotts teologi och författarskap med utgångspunkt från hans ledarskap och engagemang i den globala kristenheten. Boken är en guldgruva om man är intresserad av personen John Stott och hans livsgärning och vill få en översikt över hans författarskap och teologiska tänkande. Den är också en guldgruva om man är intresserad av evangelikal teologi och dess huvudinriktning och dess debatter och positioneringar i förhållande till andra kristna inriktningar. Stotts debatt med liberal teologi och liberal evangelikal teologi tar ett stort utrymme i Sverkers granskning, dessutom hans diskussioner med mer högkyrkliga strömningar inom Anglikanska kyrkan. Stotts engagemang för social rättvisa gjorde honom dessutom kontroversiell i mer konservativa kristna kretsar.

Jag har grundligt läst igenom Sverkers bok. Det har varit mycket lärorikt. Skriver två blogginlägg som ger en översikt över bokens innehåll och tankar. Det här blogginlägget blir del 1, del 2 läggs ut inom någon eller några dagar.

John Stott levde under åren 1921-2011 och var präst inom Anglikanska kyrkan i England, närmare bestämt kyrkoherde i All Souls Church i London. Han var dessutom en av de ledande evangelikala företrädarna i globala kristenheten, bland annat en av arkitekterna bakom Lausannedeklarationen. Vilket Sverker visar i sin bok ägnade sig Stott också åt ett enormt författarskap som täckte breda områden om kärnan i kristen tro, viktiga teologiska debattämnen och kristendomens förhållande till omvärlden och vår tids stora frågor. Tidskriften Time utsåg 2005 John Stott som en av de 100 mest inflytelserika personerna i världen. Att samla den evangelikala rörelsen inom kristenheten var kanske Stotts viktigaste livsuppgift.

Det är imponerande att läsa Sverkers notförteckningar och litteraturförteckningar. Det visar på en enorm beläsenhet inom evangelikal teologi och det visar på det enorma omfånget av Stotts författarskap. Som Sverker visar är Stotts författarskap evangeliserande, apologetiskt och vägledande för redan kristna. Stott var väl insatt i de akademiska teologiska debatterna och deltog i dem, men i skrivandet riktade han sig i regel till en bredare allmänhet, inte fackteologer.

Vill man närmare reflektera över vad det innebär att vara en evangelikal kristen, är en läsning av Sverkers Stott-analys en nödvändig läsning. Sverker benar inledningsvis ut begreppet evangelikal. Han stryker under att det finns fyra grupper inom evangelikalismen.  Konfessionella evangelikaler är lojala med den protestantiska traditionen och dess läror. Pragmatiska evangelikaler betonar erfarenheten och släktskapet med tidigare väckelser.  Man brukar räkna in karismatiska kristna i denna grupp. De liberala evangelikalerna är mer öppna och ekumeniska, ägnar sig åt kritisk forskning, en mildare form av evangelikalism. De konservativa evangelikalerna är mer bestämt avvisande till liberala och kritiska tänkesätt. Det markerar dock en tydlig skiljelinje gentemot fundamentalister. Sverker skriver att evangelikaler rör sig i ett spänningsfält mellan en läromässig respektive en erfarenhetsmässig pol men också en konserativ respektive en liberal. Evangelikala företrädare hamnar ofta på en skala mellan en konservativ respektive en liberal syn. Evangelikalismen bör enligt Sverker definieras både som en teologi och ett fromhetsliv.

Sverker poängterar att två områden blev de centrala i Stotts författarskap och teologiska arbete, Bibeln och frälsningen. Det är kärnan och avgörande byggstenar inom evangelikal teologi.

Ett större avsnitt i Sverkers bok handlar om frälsningsfrågan och mer specifikt betydelsen av Jesu korsdöd, en fråga John Stott har ägnat sig mycket åt i sitt författarskap. Förkunnelsen om Kristi kors är Bibelns röda tråd enligt Stott. Han är en tydlig företrädare för den så kallade objektiva försoningsläran, Kristi ställföreträdande strafflidande på korset.  En klassisk evangelikal ståndpunkt. Sverker betonar dock att hos Stott framträder Gud både den som försonar och den som blir försonad. Han är både subjekt och objekt för försoningsverket. Stott företräder en nyanserad hållning angående Bibelns försoningslära där han försöker väga in de olika aspekterna i Bibeltexterna.

Sverker pekar på att inställningen till Guds rättfärdiga vrede är en vattendelare mellan evangelikal teologi och liberal teologi, och av avgörande betydelse för hur man ska tolka försoningen och Jesu död på korset. Vreden handlar om Guds konfrontation med synden och ondskan. Diskussionen om jungfrufödelsen med liberala teologer, är en annan vattendelare mellan evangelikal och liberal teologi. Stotts tänkande mynnar ut i slutsatsen att ingen utom en människa bör ge offret för synd men ingen utom Gud är kapabel att göra det. Korsets triumf måste enligt Stott ses i uppståndelsens ljus. Reformationens återupptäckt av läran om rättfärdiggörelsen är avgörande, en central del av evangeliet. Rättfärdiggörelse är för Stott Guds accepterande av en syndare. Som en förklaring inför en domstol. Rättfärdig är människan när hon förklaras rättfärdig som en juridisk akt, nämligen ett frikännande av skuld som omöjliggör all möjlighet till fördömelse. Att skildra försoningen som en förlikning vilket är centralt i Bibeln, visar på den personliga relationen som avgörande för frälsningen. John Stott poängterar att det är den enda grunden för den syndiga människans frälsning. Genom att betala vår skuld har Kristus befriat oss från makterna som vill binda och plåga mänskligheten. Det ställföreträdande strafflidandet är ett återkommande tema i Stotts författarskap.

I ett kapitel tar Sverker upp några centrala inslag i Stotts teologiska tänkande. Ett handlar om människans syndfullhet och syndafallets djupgående konsekvenser. Omvändelseförkunnelsen är central i evangelikal och reformatorisk teologi. Frälsningsvissheten är ett annat område som är centralt i Stotts författarskap och i evangelikal teologi. Frälsningsvissheten vilar inte på en känslomässig erfarenhet utan på ett auktoritativt vittnesbörd om Kristi verk. Stott varnar för att låta livet i Kristus bli en mystisk erfarenhet. Frälsningen innefattar en total förvandling av en människas liv.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/mattlose/stefansward.se/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399