Senaste dagarnas debatt visar återigen hur hopplöst svårt det är att diskutera och samtala om abortfrågan i Sverige. Moder Teresa skulle aldrig kunna väljas till ett enda politiskt uppdrag i vårt land.
Så fort någon problematiserar det minst lilla angående abort, eller yppar tanken om ofödda barnets människovärde och rättsskydd, blir det kalabalik. Sarah Havneraas var idag uppmärksammad på DN:s förstasida, liksom i TV-nyheterna ikväll där tydligen KD-ledningen inte ställde upp och Lennart Sacrédeus fick ta diskussionen med Åsa Lindhagen från regeringen. Sacredeus lyfte fram förtjänstfullt det tyska exemplet på att en modern västerländsk stat har med etiska överväganden i sin lagstiftning som även räknar med det ofödda barnets rättsskydd. Sacredeus nämnde även om USA:s delvis extrema lagstiftning. Man har fri abort från 1973 vilket inte har förändrats med Trump som president. Vissa delstater försöker driva en mer abortrestriktiv politik, men man får dock inte kriminalisera aborten. Vissa delstater har blivit extrema med att tillåta abort sent i graviditeten, Sacredeus nämnde om New York. Han lyfte fram även Kristdemokraternas medicin-etiska program där det finns riktigt bra formuleringar om ofödda barnets rätt till liv och människovärde, och att minska efterfrågan på aborter. Svenska riksdagen består av åtta abortliberala partier som alla vill ha fri abort till 18:e graviditetsveckan, Kristdemokraterna har dock ett medicinskt-etiskt program där det finns med seriösa etiska diskussioner i frågan.
För bortåt 10 år sedan skrev jag en artikel i Svenska Dagbladet att blåsippor har högre rättsskydd i Sverige än ofödda barn. Ni kan bara ana hur mycket skäll och glåpord jag fick för den formuleringen.
Den kristna kyrkan har i 2000 år försvarat det ofödda barnets människovärde. I romarriket för 2000 år sedan när kristna kyrkan växte fram, var skyddet för de ofödda och de nyfödda obefintligt. Kristendomen gav tillbaka människovärdet för de ofödda.