Nu har Trump avgått och Biden tillträtt. Det har varit intensiv debatt även i Sverige om denne Trump. Gör här ett försök att utvärdera och sammanfatta hela diskussionen.
Jag tog avstånd från Trump redan för fyra år sedan, och menade att det var ett mycket olyckligt val som republikansk presidentkandidat. Bland annat genom några utförliga blogginlägg som man hittar här, här och här. Både av moraliska skäl, sedan var jag skeptisk till hans politik på flera områden. Hösten 2016 var debatten med bloggen Aletheia som motpart. Man får gå in och läsa länkarna om man vill läsa min ståndpunkt då, som jag tycker stämmer även idag, även om det har blivit värre än jag trodde 2016.
Det har blivit betydligt värre än jag kunde drömma om, om man ska väga in det som har hänt senaste månaderna. I en artikel i Dagen i november kritiserade jag den koppling till Trump som har varit utbredd i amerikansk kristenhet, en länk till artikeln här. Där Trumphyllningen nått religiösa dimensioner. Den kristna kyrkan får aldrig kopplas ihop med, en sekulär politisk ledare.
Den kristna hållningen till Trump kan delas in i fem olika grupper.
- De som är helt övertygade om att Trump är sänd av Gud och har ett viktigt uppdrag från Gud. Helt avgörande att han blir omvald, det är onda krafter som står emot honom. En extrem variant är att Trump är redskapet för att stå emot antikrist, den onda makt som Bibeln talar om och som enligt vissa bibeltolkningar ska träda fram i ändens tid. Uppfattningen är spridd i USA, inte minst inom delar av profetrörelsen. Även vissa i Sverige står för denna ståndpunkt. En amerikansk ledare som hör till denna grupp är Rick Joyner. Han predikade i den kyrka jag var pastor i på 90-talet, så detta ligger inte särskilt långt bort från oss. Runar Sögaard och Lars Enarson är svenska predikanter som uttryckt liknande denna uppfattning. Runar predikade i min kyrka flera gånger på nittiotalet, Enarson har jag haft att göra med sedan sjuttiotalet.
- En annan grupp är mycket Trumpvänliga men ger det inte profetiska apokalyptiska dimensioner. Det är inte någon katastrof att han inte blir vald, vi får gilla läget och be för den president som blir vald. Franklin Graham hör till denna grupp. Han har även gett sitt stöd till valfuskteorin, att det var på grund av valfusk som Trump förlorade valet. Stephen Strang som står för den ledande karismatiska tidningen Charisma hör till denna grupp, han har också gett stöd till valfuskteorin.
- En tredje grupp är mer nyanserad men är så kritisk mot Demokraterna att man anser att Trump är det bästa alternativet, trots att man erkänner att det finns en rad brister i hans karaktär och ledarskap. Det minst dåliga alternativet skulle man kunna kalla ståndpunkten för. Vissa betydande kristna ledare har stått för denna ståndpunkt, bland annat framstående teologer som Al Moehler och Wayne Grudem. Al Moehler har dock dragit öronen åt sig efter Capitol Hill-dramat.
- En fjärde grupp är opolitiska kristna. Man bryr sig inte. Vissa av dem tycker debatten är hysterisk och tycker att kristna som deltar i denna debatt endast splittrar och tar bort fokus från evangeliet. Vad jag begriper är en rad samfund i pingst-karismatiska fåran i USA hörande till denna grupp, man har hållit sig opolitiska och inte deltagit i denna politisering. De flesta kristna ledare i Sverige hör troligen till denna grupp då man inte sagt något i denna fråga, varken bu eller bä. Dock kan man ha en ståndpunkt privat som man inte uttrycker offentligt.
- En femte grupp är Trumpkritikerna. Jag själv hör till denna grupp. Vi tycker att det är olyckligt att den kristna kyrkan allierar sig för mycket med ett politiskt parti och en specifik politisk ledare. Vi är kritiska både mot Trumps moral och politik. I svensk kristenhet har det bl.a. varit jag själv och Micael Grenholm som tydligt artikulerat dessa ståndpunkter, men det finns betydligt fler. John Piper är en strikt bibeltroende evangelikal ledare som uttryckt denna ståndpunkt, det finns dock en rad kristna ledare i USA som är karismatiska och evangelikaler med denna ståndpunkt. Brian Zahnd är ett namn som kan nämnas. Många av oss som hör till grupp 5 vill helst höra till grupp 4 men upplever att vi inte kan hålla tyst när det så fullständigt spårar ur som det har gjort under Trump-eran.
Ska man lära sig något om Trump, ska man inte i första hand lyssna på CNN eller Fox News. I media , även i kritisk media blir Trump så mäktig. Han har skapat huvudnyheter varje dag i bortåt fem års tid. Även i kristna pressen i Sverige, både Dagen och Världen Idag har ständigt skrivit om Trump. Man ska läsa hans egna tweets, det har jag gjort i fyra år. Min slutsats efter att ha läst dessa i fyra år är följande:
- Hans kristendom är bara fernissa för att få kristnas röster – det är min bestämda slutsats. Hans tweets innehåller ständigt skryt, ständigt mobbande och nedlåtande omdömen om människor, stater, partier, politiska ledare, företagsledare, som inte tycker som han, eller som inte ger honom maktstöd. Jag saknar helt referenser till kristen etik och tro när han uttrycker sig själv, däremot mycket hat, vrede, svordomar, oförlåtelse och annan smörja som kristna människor inte kan syssla med. Sedan ställer han upp i Pro Life-marscher, får förbön av kristna ledare, gör enstaka kyrkbesök, men det är ju bara för att visa upp sig för kristna väljare, och visa på en kristen fasad. Det finns inte någon ledande politiker i västvärlden som uttrycker sig så skrytsamt, nedlåtande och hatiskt som Trump, som så tydligt dissar alla som inte gillar honom och som så tydligt gillar dem som ger honom stöd. Klassiskt diktatoriskt maner enligt min mening, men de verkliga diktaturerna i världen uppträder mycket mer höviskt och taktfullt än vad Trump gör. Från kristet håll överdriver man de insatser som han har gjort som främjar kristna intressen. T.ex. har USA haft fri abort sedan 1973 och det har inte ändrats med Trump, det är på marginalen endast som en president kan påverka frågan. Utmärkt att flytta ambassaden till Jerusalem, men det beslutet fattade Clinton en gång i tiden, Trump har bara verkställt det. Dessa exempel ska balanseras mot allt negativt som finns i andra vågskålen.
- Enligt min mening är Trump mytoman, alternativt att han är en extrem-postmodern sanningsrelativist. Det är en total flytande gräns mellan lögn och sanning i Trumps föreställningsvärld. Det görs ständigt lögnaktiga påståenden i dessa tweets. Man får intrycket att Trump är mytoman, han begriper inte själv när han ljuger. Om något är sant eller falskt har ingen betydelse för honom, bara det är ett påstående som gynnar hans maktintressen. Detta är en tillräcklig grund för kristna att ta avstånd från honom av moraliska skäl.
- Seriösa bedömare anser att Trump är narcissist. Sveriges ledarskribent mest till höger, Ivar Arpi, kallar honom för narcissist med storhetsvansinne. Det kan nog sammanfatta den svenska borgerlighetens inställning till Trump. Läsningen av tweets förstärker narcissisttesen, han är en ytterst självupptagen politiker, han är inte någon statsman.
Nog sagt om detta, jag skulle kunna skriva mycket om Trumps extrema drag. Efter presidentvalet har dock hela situationen förändrats, och här är jag förundrad över naiviteten och okunnigheten i delar av kristenheten. Han har försökt göra saker som inte har förekommit tidigare i fria världen, bland de demokratiska staterna.
Det finns i grunden två politiska system i världen, demokrati och diktatur. Diktaturer har varit antingen vänsterdiktaturer eller högerfascistiska diktaturer, numera har vi också religiösa diktaturer, framförallt islamistiska stater som vi har väldigt många av idag. Diktaturerna är antikristliga till sin karaktär. Den kristna kyrkan blir alltid förföljd när det blir diktatur. Högerfascistiska diktaturer kan dock tolerera viss form av kristendom, men på sina egna villkor. Det handlar då om att värna traditionella kyrkan om den går i allians med statsmakten, som ortodoxa kyrkan i Ryssland. Den grundläggande kampen i världen går mellan diktaturer och demokratier. I en demokrati är det medborgarna som i fria och rättssäkra val väljer vilka politiska företrädare man vill ha i riksdag och regering. Det är majoriteten som formar riksdag, regering, kongress, presidentskap. De som förlorar val måste avgå. Ska demokratin fungera krävs att en rad institutioner finns på plats och fungerar. Fungerande och icke korrupta myndigheter, fri media, fria domstolar. En respekt för demokratin innebär en respekt för media, domstolar och myndigheter. Man kan ogilla mycket i en demokrati men man måste vara överens om spelreglerna.
Demokratin i världen är skör, och efter andra världskriget bärs den upp av en svag allians mellan Europa-EU- och USA. Det absolut värsta som Trump har gjort har varit att luckra upp demokratins spelregler. Efter valet har han försökt att genomdriva en fredlig variant av statskupp, att gripa makten utan att ha formell rätt till det utifrån väljarnas val i fria val. Stora delar av kristna kyrkan har levt med i detta spel, och har uppenbart inte begripit vilken lek man gett sig in på. Vi måste alltså börja lära kristna igen om vad demokrati är och vad som är skillnaden mellan demokrati och diktatur. Låt mig förklara.
En demokrati bygger på att det finns rättssäkra och oberoende former av valmyndigheter, organisation av politiska val och en rättssäker räkning av röster. Demokratin bygger på att alla som ställer upp i val respekterar valresultat och de siffror som valmyndigheterna presenterar. I skendemokratier och i diktaturer fungerar inte denna kontrollmekanism för valen, utan diktatorn hittar vägar för att manipulera valresultaten. Val förekommer ofta i diktaturer men blir alltid manipulerade på något sätt. Samtliga västdemokratier har strikta och oberoende valmyndigheter som fungerar självständigt i förhållande till de politiska partierna. Dessa myndigheter ska fungera strikt professionellt. En sådan valfuskdebatt som vi nu har haft i USA har inte förekommit i någon västdemokrati efter andra världskriget. Det har inte heller förekommit tidigare i USA. Trump har påstått tusentals gånger efter valet att det är omfattande valfusk och att valet är riggat. Aldrig tidigare har en västledare påstått något sådant. USA har 50 oberoende valmyndigheter som sköter politiska valen, en för varje delstat. Som i andra västdemokratier ska de sköta sitt uppdrag på ett professionellt och opartiskt sätt. Valmyndigheterna påstår själva att de har skött detta professionellt och opartiskt. De politiska ledningarna i de olika delstaterna har bekräftat detta, även delstater med republikansk ledning. Trump har överklagat till ett antal domstolar. De har lagt ned ärendet eftersom han inte har presenterat några bevis för påståendena. Ett ärende gick ända upp till högsta domstolen som omedelbart avslog frågan. Trumps eget justitiedepartement och den mycket Trumplojala ministern Barr har också slagit fast att det inte finns någon grund för påståendena om valfusk. Alla instanser har alltså avfärdat Trumps påståenden. Sedan finns det naturligtvis en massa privata tyckare på nätet som har andra uppfattningar. Men i en demokrati är det inte privata tyckare som bestämmer, de är de grundlagsreglerade institutionerna som bestämmer, och i detta fall är de valmyndigheterna i respektive delstat, de domstolar som man kan överklaga till, politiska ledningen i delstaterna som verifierar resultatet, liksom kongressens verifiering av valresultatet, det var detta som gjordes när Capitol Hill stormades. Dessutom har presidentens justitiedepartement gett sitt godkännande. Alla demokratiskt godkända institutioner har godkänt valresultatet. Trump har ändå inte godkänt valresultatet och menar att det är fusk och riggat. Han har dessutom försökt påverka republikaner i vissa delstater där det var jämnt valutslag, att rösta emot väljarnas vilja i elektorskollegiet, samt att göra felaktiga omräkningar av röster för att manipulera valresultatet. Allt detta sammantaget är enligt min mening ett försök till statskupp, stormningen av Capitol Hill är naturligtvis en pusselbit, men inte alls någon avgörande pusselbit. Capitol Hill var också något helt unikt i västvärldens moderna historia. Om det var förklädda vänsterextremister som stormade in, frågan är varför Trump då inte stoppade dem, och varför han sade att han älskade dem och förstod dem. I så fall var han en extremt svag och okunnig president om det nu inte var Trumpister som stormade Capitol Hill.
Enligt min mening har Trump aktivt försökt motarbeta demokratin, och detta har eskalerat efter presidentvalet. Hans ständiga påståenden om ”fake news” syftar till att underminera pressfriheten. Medias uppgift är att kritiskt granska makten, en president kan ogilla det, men han kan aldrig kalla media som kritiskt granskar honom för fake news. Det är att gå över gränsen. Socialdemokraterna har alltid klagat över att pressen i Sverige är så borgerlig, men man har aldrig kallat dem för fake news. Trump har senaste månaderna aktivt använt twitter för att försöka genomföra en statskupp, att gripa makten utan stöd i ett demokratiskt val. Det är tragiskt att twitter väntade så länge med att stänga hans konto. Det handlar inte om yttrandefrihet, det måste finnas vissa anständighetens gränser för vad man skriver på twitter och facebook. Yttrandefrihet och pressfrihet är inte att allt ska publiceras. Tidningar gallrar hårt i vad de publicerar. Socialamedierföretag måste också ta ett publicistiskt ansvar.
Den viktigaste uppgiften för en amerikansk president är att värna om den fria demokratiska världen med demokratiska politiska institutioner och göra detta i samarbete med Europa och EU. Det som har hänt senaste fyra åren är att de despotiska diktaturerna har stärkt sina ställningar, Kina och Ryssland rycker framåt. Man bör komma ihåg att de fredsavtal som Trumpregimen lyckats åstadkomma i mellanöstern är med despotiska islamistiska diktaturer. Det kanske inte är så märkvärdigt om man synar det närmare, även om det naturligtvis är något positivt för Israel.
Sammanfattningsvis. Det är ett moraliskt och kunskapsmässigt skeppsbrott som delar av västvärldens kyrka har råkat ut för i detta fall. Och det har kulminerat efter presidentvalet. Inte ens ett högerfascistiskt försök till statskupp i världens ledande demokrati har man lyckats genomskåda och ta avstånd ifrån. Även efter Capitol Hill läser jag i kristen media i Sverige om allt bra som Trump gör, utan att med ett ord beröra försöken att sänka demokratin som bygger på rösträkning.
Vi har alltså hamnat i ett läge där vi måste börja debattera inom kristenheten om vi ska ha politisk demokrati eller manipulerad demokrati som i praktiken leder till en högerfascistisk diktatur. Vägen utför går snabbt.
Och det är nu legitimt att börja använda ordet fascism. Trumps höger innebär en nedmontering av demokratiska institutioner och en manipulation av demokratin, låt oss slå fast en gång för alla att detta är fascism som utbreder sig i västvärlden.