Jesus kommer snart – fortsättning

Tron på Jesu tillkommelse hör till de grundläggande lärorna i kristen tro. I förra blogginlägget förde jag fram lite bibelreferenser om denna sak. Det finns många fler bibeltexter man kan peka på. Det var ett centralt inslag i Jesu förkunnelse. Alla delar av kristna kyrkan betonar denna sak. Katoliker har med det i sina bekännelser i alla sina gudstjänster, om jag har förstått saken rätt. Det finns med i den trosbekännelse som ständigt uttalas i Svenska kyrkan.

Det är bara liberal teologi som omtolkat denna lära till att bli något annat än vad den ursprungligen var tänkt att vara. En tystnad i denna förkunnelse kan inte tolkas på annat sätt än en teologisk liberalisering av kristna kyrkan. När kyrkan helt sjunker in i inomvärldslighet och upptagenhet av tidens omsorger, och tappar bort visionen om framtiden och det kristna hoppet. Att vara kristen innebär att se något mer än bara livet här och nu. Kristi tillkommelse och tron på en ny tidsålder och en ny värld och ett upprättat Gudsrike – det är en kärna i kristen tro.

Lausannedeklarationen som fungerar som en trosbekännelse för evangelikala kristna i hela världen har Jesu tillkommelse som en av sina punkter, punkt 15 i deklarationen. Man säger: ”15. Kristi återkomst Vi tror att Jesus Kristus ska återvända personligt och synligt, i makt och härlighet, för att slutföra sin frälsning och dom. Löftet om Kristi återkomst är ytterligare en sporre för vår evangelisation, ty vi kommer ihåg hans ord, att evangelium först måste förkunnas för alla folk. Vi tror att tiden mellan Kristi himmelsfärd och återkomst ska vara fylld av Guds folks mission som inte får upphöra förrän slutet kommer. Vi kommer också ihåg Jesu varningar om att människor som säger sig vara Messias ska uppstå, så ock falska profeter, som förelöpare till den slutlige Antikrist. Vi förkastar därför idén att människan ska kunna bygga ett drömrike på jorden, som varande en stolt och självsäker dröm. Vår kristna förtröstan är att Gud själv ska fullkomna sitt rike. Med en ivrig längtan ser vi fram emot den dagen och en ny himmel och jord, där rättfärdighet ska bo och Gud ska regera för evigt. Under tiden överlåter vi oss själva på nytt till tjänst för Kristus och medmänniskor i en glädjefull lydnad under hans auktoritet över hela vårt liv.” Man kan notera att deklarationen tar upp flera stycken av det som brukar kallas för tidstecken, det nämns om världsmissionens fullborden, falska profeter och messias och den slutlige Antikrist.

Apostoliska trosbekännelsen som används bland annat i Svenska kyrkan säger, den är kortfattad men innehåller bland annat följande om Jesus: ”uppstigen till himmelen, sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida, därifrån igenkommande till att döma levande och döda.”

Därifrån igenkommande – åsyftar Jesu tillkommelse, det han då ska göra är att döma levande och döda.

Den nicenska trosbekännelse som också används i Svenska kyrkan säger bland annat om Jesus: ”och stigit upp till himmelen och sitter på Faderns högra sida; därifrån igenkommande i härlighet till att döma levande och döda, på vilkens rike icke skall varda någon ände; ”

Den katolska kyrkan brukar använda den apostoliska trosbekännelsen i sina gudstjänster. Man använder också den nicenska-konstantinopolitiska trosbekännelsen som säger bland annat om Jesus: ”Han sitter på Faderns högra sida och skall igenkomma i härlighet för att döma levande och döda, och på hans rike skall icke vara någon ände.” Samma formulering som i den nicenska trosbekännelsen som används i Svenska kyrkan.

Det verkar som om delar av frikyrkligheten i ett försök att korrigera tidigare förkunnelse, istället har blivit tyst i att förkunna denna härliga bibliska sanning, att Jesus ska komma tillbaka.

Det har funnits urspårningar i frikyrklighetens historia. Jesu tillkommelse-förkunnelsen lockar till sig tendenser att börja spekulera, att försöka tolka in och läsa in mer än vad skriften säger. Det kanske tydligaste exemplet är Fredrik Fransson som var grundare till Alliansmissionen och som även spelade roll bakom tillkomsten av Helgelseförbundet, som är ett av Evangeliska Frikyrkans modersamfund. Han räknade fram en ganska exakt datering av Jesu återkomst vid förra sekelskiftet, vilket naturligtvis var helt fel. Mycket spekulationer om Jesu återkomst förekom också vid millenieskiftet, inte så mycket i Sverige men inte minst i amerikansk kristenhet. Det var också stolligheter, och där kom man också kom in på mer exakta dateringar.

Vi ska inte ägna oss åt dateringar om hans tillkommelse, om den dagen och stunden vet ingen. Vi ska förkunna att han kommer snart – Maranata. Kom Herre Jesus.


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/mattlose/stefansward.se/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399
  • Vaktpost

    När man läser på olika sajter om katolicismen och olika bloggar av svenska katoliker blir det spridda budskap. Det ena är, om katolicismen, att den i svenska mått mätt är uppblandad både med ”svensk -kyrklig”, liturgi, ”frikyrklig-karismatik” osv Det blir på så vis svårt att urskilja vart man egentligen vill komma. Och jag är givetvis ”likadan” på många vis. Alla är vi barn av vår tid och beroende av personliga erfarenheter. Som uppväxt i en EFS-församling i en ekumenikvänlig stad och på senare år troendedöpt i en EFK-församling och social gemenskap med människor från olika trosinriktningar börjar bagaget bli både tungt och rörigt. Så vad gör man?

    Jo, då går man till Jesus och hans ord. Jesus har sagt att han är med oss alla dagar till tidens slut och undervisa ross genom Den Helige Ande som utlovas oss i det att vi omvänder oss till honom. Han har sänt Hjälparen till oss.

    Dit jag vill komma med den här texten, utifrån bloggtemat, är att det finns allvarligt problem i att den romersk katolska kyrkan lär att det är på den och på Påven man ska sätt sin tro. Visst tror katoliker på att Jesus kommer tillbaka men Jesus vill ju ge även dem och alla andra människor gemenskap med honom även idag. Jesus har sagt att han är Vägen, Sanningen och Livet.

    Vi behöver inte vänta på Jesus då han redan är med oss. Den avgörande saken fråntas genom människor som tar på sej Jesu roll och går in i hans ställe. På så vis kan även för stort fokus på hans fysiska återkommande bli ett hinder till den relation vi får ha med honom precis nu. Det blir så att säga en förskräcklig och onödig väntan om man lär att man måste vänta för att få honom.

    Fann en text från en av den katolska kyrkans bekännelser på en blogg som lyder så här:

    ”Jag erkänner den heliga, katolska och apostoliska romerska Kyrkan för alla kyrkors moder och lärarinna; och jag lovar och svär den romerske biskopen, den helige apostlafursten Petri efterträdare och Jesu Krististåthållare, sannskyldig lydnad.”

    Vad gör det för skillnad med bibelenliga trosbekännelser om det i det allra väsentligaste, att leda människor till Jesus här, när man i samma bekännelser förnekar att det är till honom man ska gå? Hur många herrar kan man sannskyldigt lyda?

    Jag har trott på gärningarna, jag har trott på liturgin, jag har trott på mina känsloupplevelser, jag har trott på min nationstillhörighet, min kyrkotillhörighet, mina insikter och kunskaper (snudd gnosticism) på ”den blomsetrtid nu kommer” och ingenting hjälpte. Med ”trott” menar jag var man lägger hela, eller för stor del, av sin själ

    Jesus lämnade oss aldrig utan är med oss genom Hjälparen.

  • Mikael Nyman

    Jag undrar lite vilka positioner Lausanne-deklarationen vill utesluta. Ett par formuleringar kan tolkas som att förutsätter vissa specifika positioner. När man talar om ”den slutlige Antikrist”, kan det ju tolkas som om man syftar en specifik jordisk ledare som kommer att uppträda precis innan Jesu återkomst (eventuellt under den s.k. ”Vedermödan”). Jag vet inte om författarna till deklarationen menar att just detta är den enda bibliskt godtagbara tolkningen, men jag gissar att det är så många samtida läsare skulle tolka formuleringen. Är ”slutlig” ett adjektiv som i Bibeln förbinds med ”Antikrist”? Och när man talar om falska profeter som ”förelöpare” till den ”slutlige Antikrist”, menar man att det inte kommer att uppstå några falska profeter efter Antikrist? Det tycks som om Lausannedeklarationen ger uttryck för en futuristisk tolkning av Antikrist, som är en av flera tolkningar som förekommit genom kyrkohistorien.

    När man tar avstånd från ”idén att människan ska kunna bygga ett drömrike på jorden”, skulle ju detta kunna tolkas som att man förkastar vissa former av postmillennialism

  • http://www.andraget.blogspot.com Andreas Holmberg

    Det är bra, Stefan! Som av en händelse handlar nästa söndag, den andra i advent, om Jesus´ andra advent, andra ankomst. ”Inte sände Gud sin Son i världen för att döma världen utan för att världen skulle bli räddad genom honom.” DEN gången. Men NÄSTA gång är det för att döma världen. ”Som Frälsare du nu oss bjuder – som Domare du kallar sist” står det i en gammal sång: http://friapsalmboken.blogspot.com/search/label/%C3%84n%20%C3%A4r%20det%20rum%20i%20f%C3%A5rahuset

  • Janne Melkersson

    Jag tror att vår syn på framtiden har stort genomslag för våra liv och hur vi lever i nuet. Därför är förkunnelsen om att Jesus kommer snart den tröst och det hopp vi lever i. Frågan är vad vi lägger i uttrycket ”Jesus kommer snart” menar vi Jesu 2a tillkommelse på jord eller är det för att närsomhelst i uppryckandet ta hem sin församling före den vedermöda som kommer?