Sveriges Kristna Råd står troligen i en process att välja ny generalsekreterare. Det är inte en process som skapar någon större upphetsning i svensk kristenhet. Det är nog mest samfunds- och kyrkoledarna i SKR-styrelsen som funderar över denna fråga.

Jag anser dock att frågan är för viktig för att inte diskuteras, och engagerade kristna bör delta i diskussionen. Jag försöker bidra med den här artikeln. SKR är en för viktig organisation för att endast bemötas med tystnad eller spekulativa konspirationsteorier. Att det finns ett fora där alla kyrkor kan mötas, alltifrån de historia kyrkorna till Livets ord och Vineyard, det är ganska unikt i internationell jämförelse. SKR är en mötesplats vi behöver värna om. Att de olika kyrkorna och samfunden har någon form av gemensam mötesplats är viktigt. Det innebär inte någon utslätning av de olika kyrkornas övertygelser och profil. SKR är ju bara en liten del av kyrkor och samfunds kontaktytor mot omvärlden.

Sveriges Kristna Råds generalsekreterare är en unik position i svensk kristenhet därför att man under ett antal år företräder hela svenska kristenheten. Vi bör därför fundera över hur denna unika position bäst kan användas för största möjliga nytta för svensk kristenhet. Så långt tillbaka som jag kan minnas har SKRs generalsekreterare haft en roll som samordnare av övergripande ekumeniskt arbete, en ganska internkristen roll. Karin Wiborn har skött uppdraget på ett utmärkt sätt utifrån de förutsättningar som har gällt. Karin är ju nu föreslagen som biträdande kyrkoledare i Equmeniakyrkan så man får utgå ifrån att hon snart hamnar på ett nytt jobb.

Mitt förslag är att funktionen som generalsekreterare i SKR i grunden görs om. Istället för att vara ekumenisk administratör borde rollen inriktas på att vara kyrkornas gemensamma röst i det offentliga samtalet. Absolut inte enda rösten, det behövs många röster från kyrkans håll i det offentliga samtalet. Men denna röst skulle kunna vara av extra vikt eftersom man utgår från en unik plattform.

Intresset för kristen tro är relativt stort i svenska samhället. SKRs generalsekreterare behöver framförallt finnas med i TV-soffor, i kulturdebatten, kommentera religion i nyhetssändningar, delta i debatten på de rikstäckande tidningarnas debattsidor. Att ge perspektiv på Jesustro, Gudstro och andlighet och kommentera aktuella samhällsfrågor utifrån ett kristet perspektiv. Generalsekreterarfunktionen bör göras om så att det blir detta utåtriktade arbete som är fokus. Det internekumeniska arbetet kan mer skötas av andra personer. Ska detta fungera måste generalsekreteraren få ett tydligt mandat från styrelsen att arbeta på detta sätt. Det är inte möjligt med långsamma förankringsprocesser i en stor styrelse om man ska agera på medias villkor.

Den här frågan blir abstrakt om man inte diskuterar konkreta namnförslag. Mitt förslag är att erbjuda Joel Halldorf denna tjänst i ett omorganiserat SKR. Han har redan ett stort genomslag i det offentliga samtalet. Han har också lyckats med bedriften att röra sig på en så pass allmänkristen nivå, så jag tror att alla kyrkor kan acceptera honom på ett sådan post och som en sådan talesperson. Joel har lyckats undvika många av de frågor där vi kristna inte är överens. Ska den här funktionen vara effektiv måste mycket tid läggas på omvärldsbevakning, och någon form av tankesmedja bör knytas till tjänsten.

Skulle Joel tacka nej tycker jag att Stefan Gustafsson skulle vara ett utmärkt alternativ. Stefan har under ett antal år varit generalsekreterare för Svenska Evangeliska Alliansen och har därför en bred erfarenhet av ekumeniskt arbete. Han har också medverkat regelbundet i det offentliga samtalet och utmärkt försvarat kristen tro inte minst i debatter med ateister. Han hör visserligen till Svenska kyrkans evangelikala gren men det har inte varit profilerade evangelikaler som haft uppdraget som generalsekreterare så för den ekumeniska balansen är det helt rätt med en person med Gustafssons profil.

Med en mer offentlig roll för SKRs generalsekreterare blir också en sidoeffekt att SKR blir mindre anonymt i kyrkornas värld. Den nya rollen för en SKR-ledare skulle jag inte vilja klassa som evangeliserande, medlemskyrkorna är inte tillräckligt överens om hur man evangeliserar och i vilken utsträckning det behövs. Men uppdraget skulle kunna vara pre-evangeliserande, att allmänt bidra till att väcka intresse för kristen tro i det svenska samhället. En del av uppdraget skulle också kunna vara utbildande, att t.ex. ordna kurser för journalister, politiker och byråkrater om kristen tro, och kyrkornas tro och profilering. Det finns ett stort kunskapsglapp som behöver överbryggas.

Några andra namn jag tänker på är Arvikapastorn Linda Alexandersson, en frisk fläkt i Equmeniakyrkan. Hon kan dyka upp som kandidat i kyrkoledarvalet där, om hon inte blir aktuell för den tjänsten, skulle detta kunna passa. Ett mer utåtriktat SKR, kanske till och med evangeliserande med Linda. En annan frisk fläkt som jag gillar skarpt är Josefine Arenius, har det allkristna sinnelaget, men också starkt samhällstillvänd.