Värderingsförskjutningar i svensk kristenhet

Jag har nu varit en del av svensk kristenhet, och dess frikyrklighet i hela mitt liv. Mitt samlande omdöme är att det är en negativ utveckling om man tittar på Svenska kyrkan och de traditionella frikyrkosamfunden, i riktning mot sekularisering och teologisk liberalisering. Bilden är dock inte nattsvart, immigrantkyrkor och nya karismatiska kyrkor av olika slag, där Torbjörn Aronson genomfört utmärkt forskning, visar att väckelsekristendom lever kvar och delvis frodas. Nedgången i de traditionella samfunden kan beläggas med mängder av statistik, men det går jag inte in på nu. Jämför man 1930-talet med 2019 ser man en mycket omfattande nedgång för Svenska kyrkan och de traditionella frikyrkosamfunden. På församlings- och lokalnivå är dock utvecklingen inte entydig, det finns många traditionella församlingar som upplevt tider av växt och förnyelse under senaste decennierna.

Ska man analysera dessa trender utgår jag från begreppsparet evangelikal-liberal. Beteckningarna kan diskuteras men är väl etablerade i analys och litteratur. En del gillar inte begreppet teologiskt liberal, trots att det inte används som skällsord i många kretsar, man skulle kunna vara välvillig och använda begreppet teologiskt progressiv, så slipper jag en diskussion om ordval. Liberal/progressiv kontra evangelikal blir det begreppspar jag utgår ifrån. Jag går inte nu in på gränsdragningen mellan fundamentalism och evangelikalism.

Kärnan i evangelikalismen är enligt min mening en utgångspunkt från reformationen på 1500-talet där skriften allena var honnörsordet. En evangelikal kristen har Bibeln som grund för lära och liv. Evangelikaler kan diskutera vad Bibeln säger, men man är överens om att det är bibeltexten som är grunden för ställningstagandet. Protestantismen präglades även av tron på att vanliga kristna hade förmågan att läsa, förstå och uttolka skrifterna. En liberal/progressiv har mer tonvikt på Bibeln som människors ord om Gud, evangelikalen betonar att Bibeln är Guds ord.

Evangelikalismen har också sina rötter i 1700- och 1800-talets väckelserörelser, men fokus på frälsning-omvändelse-pånyttfödelse. Evangelikalismen har fokus på omvändelsekristendom. Evangelikal kristendom kännetecknas att evangeliet är i centrum, evangelisation och mission handlar om att predika evangeliet så att människor kommer till tro på Kristus och upplever frälsning och genomgår en omvändelse. Teologisk liberal kristendom har mer fokus på sociala insatser, goda värderingar och en människosyn som inte betonar att vi är syndare som behöver frälsning och pånyttfödelse. Evangelikalismen har en mer pessimistisk människosyn, människan är en syndare, som behöver försonas med Gud. Det är endast möjligt genom Guds nådesingripande genom Jesu ställföreträdande strafflidandet där han tog på sig syndens lön och konsekvenser i vårt ställe. En skillnad mellan evangelikala och liberala kristna är att evangelikaler mer betonar synd, Guds dom över synden och behovet av frälsning, medan liberaler mer betonar människans inneboende godhet. Evangelikaler talar risken att gå evigt förlorad medan liberaler mer tänker i en universalistisk riktning, vi alla kommer till himlen till slut.

Väckelsekristendom har nästan utan undantag i modern tid haft en tydlig evangelikal inriktning.

Evangelikal kristendom kännetecknas av övertygelsen om evangeliets sanning. Man tror inte på ett antal vägar till Gud, det är Jesus som är världens frälsare. Att bli kristen handlar om att bli räddad, att inte gå evigt förlorad. Det är livsavgörande med frälsningen och pånyttfödelsen. Det  beskrivs som att gå från död till liv, från mörker till ljus. Det påverkar också synen på Jesu död på korset. Var det en symbolisk martyrhandling eller bar Jesus mänsklighetens synd och Guds vrede över synden på korset.

Det påverkar i grunden synen på mission och evangelisation. Evangelikal kristendom lyfter i regel fram det kristna sociala engagemanget, det framkommer inte minst i Lausannedeklarationen. Men evangelisationen, och den mission som handlar om förkunnelsen av evangeliet och grundandet av församlingar, uppfattas som det allra viktigaste.

I vissa internkristna debatter framställs inställning till samkönade äktenskap som den avgörande faktorn var man hör hemma på skalan liberal-evangelikal. Det är en kraftig förenkling. En evangelikal kristen värnar utifrån sin bibeltro både det livslånga, trogna äktenskapet, och en strikt sexualsyn, vilket även innefattar respekten för det ofödda livet. Men man kan inte bara lyfta fram dessa frågor som ett avgörande kriterium, det handlar om hela inställningen till evangeliet, kristna trons avgörande betydelse och bibelsynen.

Man kan peka på ett antal ytterligare områden där man ser tydliga skillnader mellan liberal/progressiv kristen hållning och en evangelikal kristen hållning. Andra exempel är tron på Guds övernaturliga ingripande i mänsklighetens historia som kännetecknar evangelikaler, man läser bibeltexter om Jesu under, mirakel i Gamla Testamentet m.m som faktiska händelser. En annan skillnad handlar om världsbilden, den bibeltroende evangelikalen tror på att det finns onda andar, en djävul, änglar m.m., medan liberalen ger detta en mer symbolisk och metafysisk tolkning.

På följande sätt skulle man kunna sammanfatta resonemanget i nio olika områden där man ser tydliga skillnader mellan kristna i en sekulariserad miljö som i Sverige (det finns mycket mer är nio områden, men detta gäller mer grundläggande frågor):

Teologiskt liberal/progressiv               Evangelikal/ teologiskt konservativ

Personlig frälsning nedtonas              Omvändelse/personlig frälsning betonas

Universalism                                            Risk att gå evigt förlorad

Mission gm socialt arbete                    Mission gm evangeliets förkunnelse

Många vägar till Gud                              Jesus vägen, sanningen, livet

Modern sexualetik                                  Klassisk syn på äktenskap

Bibelns auktoritet nedtonas                 Bibeln grund för lära och liv

symboltolkning av Bibeln                     Bokstavlig läsning av Bibelns mirakler

symboltolkning änglar m.m                 Håller fast vid Bibelns världsbild

Korset – martyrskap                                Korset – Jesus tog vår synd och straff

 

Dessa begreppspar visar på en skala. Det har oftast varit en långsam glidning efter denna skala i riktning från höger till vänster. Man svänger aldrig 180 grader på en gång, utan det är långsamma värderingsförskjutningar som oftast görs utan att man fattar beslut om det. Teologins akademisering är enligt min mening en avgörande påverkansfaktor från att kristenheten har rört sig i riktning från evangelikal till liberal/progressiv.

Vissa delar av detta kan mätas, och vissa delar kan mätas genom opinionsmätningar. t.ex. kan man analysera missionens inriktning, är den dominerad av renodlade biståndsprojekt eller hur mycket fokus är det på evangelisation och omvändelse till kristen tro. De ständiga debatterna som pågått i ett antal år om äktenskapet och sexualetiken är ett exempel på hur dessa olika paradigm krockar. Ett aktuellt exempel var den abortdebatt som blossade upp inom ramen för Svenska missionsrådet. Utgivningen av Librisantologin om homosexualitet är ett annat aktuellt exempel på dessa värderingsförskjutningar.

Ett annat exempel på skillnader i missionssyn var när EFK för cirka 10 år sedan lämnade Diakonia i protest mot att man bara ägnade sig åt biståndsarbete. Teologiska debatten på min blogg om hur man tolkar boken Jona i Bibeln, är ett bra exempel på en mer bokstavlig läsning och tolkning av Bibeln. Om en teologisk utbildning inte undervisar om den andliga kampen, om befrielse från onda andar, och existensen av en djävul, – det är också uttryck för en glidning från en evangelikal till en liberal kristendomstolkning.

När bokförlaget Libris gav ut Rob Bells bok om ”Love wins”, var det ett tydligt exempel på en glidning i perspektiven. Från tron på att man kan gå evigt förlorad till en mer universalistisk hållning, Gud älskar oss på ett sådant sätt att vi alla hamnar i himlen till slut.

Ett problem i många församlingar och samfund idag är att dessa helt olika perspektiv lever sida vid sida, och det görs inte seriösa försök att klara ut dessa frågor. Ett samfund och en församling behöver ta ställning till var man står någonstans.

En organisation som Sveriges kristna råd behöver samordna kyrkor som befinner sig på olika punkter efter denna skala, det är inte enkelt. Teologiska liberaler och evangelikaler kan dock hitta gemensamma uppfattningar i vissa socialetiska frågor. SKR:s arbete för relgionsfrihet och flyktingpolitiken är exempel på detta.De historiska kyrkorna, de ortodoxa och katolska, innehåller också en annan dimension, som jag inte går in på i detta blogginlägg. Nämligen den kyrkliga traditionens auktoritativa karaktär.

 

 

 

 

 

  • Janne Melkersson

    Om det som Jesus talar om i Matt 24 först måste ske innan Jesus kommer för sin församling varför ska vi då förvänta oss att han enligt Paulus kan komma som en tjuv om natten, dvs oannonserat, när som helst?

    I Matt 24 talar Jesus inte till församlingen utan han talar till judarna! Vi får möta Jesus ord i Matt 24 på tillämpningens grund eftersom han inte adresserar sig till församlingen och jag tror inte vi kan tillämpa det han säger om den stora vedermödan på Kristi kropp församlingen.

    ”Det vilar ett mycket stort ansvar på dem som spridit denna lära med dess bräckliga grund och som gått emot tunga bibeltexter – om de har fel. De tillintetgör Jesu varning och det är allvarligt”

    Jag ser inte den bräcklighet du ser för det jag ser om pretrib läran är att den är biblisk. Inte heller kan jag se att den tillintetgör nått utan den gör det klart att Jesus kan komma när som helst och då behöver vi inte vänta på fikonträdet. För vi tror han kan komma även innan vi ser nått av att ”kvistar begynna att få save och löven spricker ut”!
    Jag kan inte se att fikonträdet används om några andra än Israel och judarna i skriften.

    ”Jag vet att Paulus säger att vi skall undgå ”vreden”, frågan är bara när den vrede han omtalar inträffar?”

    Eftersom det står uttryckligt i Upp 6:16b-17 att det är Guds och Lammets vrede som utgjuts under vedermödan varför ens undra när den inträffar? Det är ju själva grunden till varför jag inte tror att vi ska gå igenom vedermödan för vi är inte bestämda att drabbas av Guds vrede.
    ”Fallen över oss och döljen oss för dens ansikte, som sitter på tronen, och för Lammets vrede. 17Ty deras vredes stora dag är kommen, och vem kan bestå? ”

    Märk att det står ”deras” vredes stora dag och dens ansikte som sitter på tronen. Det är Guds och Lammets vrede som utgjuts under vedermödan.

    Den som idag tror på ett uppryckande före vedermödan är i minoritet som jag förstår det, Jag kom till tro för 30 år sedan och har förmodligen inte hört mer än en möjligen två stycken predikningar om Jesus återkomst för sin församling före vedermödan. Det märkliga är att jag inte heller hör fler om att vi ska gå igenom den samma.! Så var är talet om eskatologin i dagens Sverige?

    Du tycker min tro om uppryckandet är bräckligt byggd och kanske villfarelse frågan blir då var finner du det klara bibelord som direkt talar om att församlingen ska gå igenom vedermödan?

  • Jacob Schönning

    Hej Stefan! Var det avsiktligt eller oavsiktligt att du placerade de ”liberala” kategorierna till vänster och de ”evangelikala” till höger? Eftersom jag tror gott om dig tänker jag att det nog var oavsiktligt, men jag vill uppmuntra dig att undvika att cementera vänster-höger-uppdelningen av kristi systrar och bröder. Den koppling många gör mellan evangelikal och höger å ena sidan och (teologiskt) liberal och vänster å andra tror jag fördunklar vårt tänkande mer än det upplyser. Allt gott, Jacob

  • wildwest63

    Ja, men på dagis finns barn som inte sitter stilla fysiskt. Mobilfipplare i kyrkan är istället mentalt frånvarande. Det är svårt att koncentrera sig på två saker samtidigt. Om jag läser mina mail på mobilen samtidigt som tv’n är på så hör jag inget av vad som sägs på tv’n. Alternativt har jag uppmärksamheten på det som är mest intressant av de två. Jag har nog varit för väluppfostrad för att göra nånting annat under tråkiga gudstjänster, men ofta har jag gärna velat. På senaste tid har det mest handlat om pastorer som har synpunkter på klimat och migration, 180 grader emot mina uppfattningar. Då undrar man varför man går till en kyrka överhuvudtaget, är det meningen att man ska använda resten av söndagen för att låta ilskan gå över?

  • Inge

    Du har nog rätt Jacob, vänster höger skalan är inte användbar på de kristna.
    Är det överhudtaget vår uppgift att gradera de kristna i mer eller mindre kristna?
    Men om man nu ändå leker med tanken och vill göra en gradering kanske den borde ske i vertikal led, upp eller ner?
    I denna världens prövningar så rör vi oss ju alla på en skala mellan himmel, jord och helvete. Guds Ord talar om två fysiska platser där vi hamnar efter döden, himmel eller helvete. Nu har liberalteologerna visserligen avskaffat helvetet och frågan är om de inte även jobbar på att avskaffa himlen?
    De evangelikala som tror på evangelium fullt ut borde därmed sträva upp mot det himmelska, de libera som i stora delar ifrågasätter evangeliet borde då följaktligen dras neråt på skalan? Vill man förtydliga ytterligare så bör man möjligen ändå behålla den horisontella höger, vänster skalan med ett komplement av en vertikal upp och ner gradering.

    Som tur är så är det nog inte vår uppgift att gradera kristenheten, dessutom vänder Jesus upp och ner på vårt världsliga tänkande när Han säger:
    ”Om någon vill vara den förste, så ska han vara den siste av alla och allas tjänare.”

  • kjell

    Jag tycker inte det är bra, blev själv störd när barnen sysslade med annat i söndagsskolan, eller juniorgruppen, men när dom värsta barnen fick frågor, svarade dom bäst.
    Min fru förskollärare upplevde samma.
    Tror att dom visar en tuff attityd för att inte visa att dom egentligen är mycket intresserade av det som sägs.

  • Jacob Schönning

    Jag håller med om att det är problematiskt att gradera enskilda kristna i mer eller mindre kristen utifrån vilka trossatser man har. Samtidigt kan vi givetvis inte kalla vad som helst för kristet, eller ens lika kristet. Jag tänker att den som tror på Jesus Kristus och bekänner Honom som herre och frälsare är kristen, och därutöver bör vi vara försiktiga med att stämpla folk som falska profeter eller avfällingar. Idéer och rörelser däremot kan vi mäta mot Guds ord och försöka göra åtminstone ungefärliga graderingar. Och sen har vi dimensionen av helgelse och Andens frukt hos en person.
    Utifrån det är det en intressant idé med en uppåt-nedåt-skala! Jag tänker att det kanske räcker bra med en ”pol”- ju mer man orienterar sig efter Gud och Hans vilja, desto mer ” uppåt”-riktad är man. Om evangelikaler då strävar efter att rikta sig uppåt i den skalan hamnar såväl liberalteologer som fundamentalister mer i nån annan riktning (med avseende på sina trosföreställningar), tänker jag.
    Eftersom höger-vänster-polerna däremot har så olika betydelse i olika tider och platser tänker jag att det är bättre att undvika den när vi ser på varandra i kyrkan.

    Amen till det sista broder, att den siste ska bli den förste! :-)

    Allt gott!

  • Anders Nordin

    ”I Matt 24 talar Jesus inte till församlingen utan han talar till judarna”

    Ett lite exempel från Matt 24: – ”I skolen bliva hatade av alla för mitt namns skull”, säger Jesus.
    Men det gäller ju inte ”församlingen”, det gäller judarna – enligt dig.

    ”det är Guds och Lammets vrede som utgjuts under vedermödan varför ens undra när den inträffar?”

    Några verser innan det du citerar står det att; ”solen skall bli svart /…/ himmelens stjärnor föllo ned på jorden /…/ himmelen vek undan såsom när en bokrulle rullas tillhopa; och alla berg och öar flyttades bort från sin plats. Och konungarna på jorden och stormännen och krigsöverstarna och de rika och de väldiga, ja, alla, både trälar och fria, dolde sig i hålor och bland bergsklippor. Och de sade till bergen och klipporna: ´ Fallen över oss och döljen oss för dens ansikte, som sitter på tronen, och för Lammets vrede. Ty deras vredes stora dag är kommen, och vem kan bestå?´ ”

    – Det verkar inte vara mycket utrymme kvar för Antikrist och vilddjuret att verka efter att det där inträffat. Du skrev ju bara de sista verserna, jag kompletterade lite bara. För helheten…

    Jag försöker förbereda mig på halshuggning/död om jag inte är feg utan vågar framhärda vad jag tror är Sanningen. Om du skulle ha rätt, vad är problemet för mig? Vad blir problemet om du och Darbys efterföljare, i er ”välvilja”, har fel? Tänk efter.

    Jag lägger ned här, Janne. För mig känns det här som att 2+2 görs om till 7 och att 7+7 görs om till 4, för att man vill det. Det orkar jag inte disputera om, så jag drar mig ur det här nu.

  • Janne Melkersson

    Till Anders;

    Du och många andra framställer argumentet om hur det kommer att gå för oss som tror på ett uppryckande har fel och ändå måste gå igenom vedermödan som ett argument för att uppryckandet måste vara fel!
    Svaret kan ju inte bli annat än blir det så ställs vi tillsammans med dig inför Guds och Lammets vrede som utgjuts över en värld fallen i synd!

    Att som du gör försöka förbereda sig för halshuggning tror jag är att ha missförstått bibelns undervisning om vedermödan. Jag tror inte det går att föreställa sig vedermödan i dess fulla kraft. Den Helige Ande kommer inte att vara närvarande under vedermödan för jag tror det är Han som är den som håller tillbaka 2 Tess 2. Han kommer isf inte att gå vid de troendes sida som Han gör idag.

    Jag bad dig visa mig det klara bibelställe som talar om att församlingen Kristi kropp ska gå igenom vedermödan. Du har inte gett mig nått vilket jag ju inte vet varför! Men jag kan ge dig flera argument som håller inför en prövning som jag förstår det.

    Den kanske viktigaste argumentet för pretribb varianten är den jag nämnt redan att Paulus talar om den som nära förestående närmare bestämt som en tjuv om natten dvs närsomhelst. Om det är som du tror hade det varit rimligare om Paulus tröstat dem med att det först ske ske en vedermöda och den laglösa ska träda fram innan Jesus kommer, han skulle ha bett dem vänta efter tecken istället för efter Jesus.

    Ett annat är borttagandet av dHA som jag tror är den som håller tillbaka 2 Thess 2:7 Uppenbarligen kan inte dHA tas bort från jorden medan han bor i oss, Kristi kropp.

    För att nämna två det finns fler argument. Läran om uppryckandet är bibliskt och vi har att förhålla oss till den. Och jag tror vi alla gör väl om vi fördjupar oss i bibelns undervisning om framtiden. Tack för samtalet Anders.

  • Janne Melkersson

    Anders jag skrev ett svars mejl till dig men svaret hamnade i Kjells mailkorg? Det gick inte att skicka om men du ser svaret där. Ber om ursökt för det // Janne

  • Janne Melkersson

    Kjell, av misstag svarade jag Anders via ditt konto Ursäkta strulet!

  • Lars-Göran Berg

    ”pastor jansson” symtomen finns ji idag i verkligheten…. Att vara så ycket som möjligt som alla andra…..”Moderna” värderingar ersätter gammalmodighet som det patriakala som Paulus levererar…Och intersektionalitet blir grunden nr mission omvandlas till något annat