Läs på i abortfrågan

Den kristna kyrkan präglas av att vi tillhör en organisation och en organism med 2000 år på nacken, och dessförinnan med djupa rötter hos det judiska folket. Den kristna kyrkan är dessutom global, bröder och systrar från alla folk, språk och stammar.

Det innebär att teologi, teologiska ståndpunkter, och kristna ståndpunkter måste utformas utifrån en lyhördhet och respekt att kyrkan är global och att den hör till ett folk på vandring från generation till generation.

När jag hör kommentarer ibland från vissa kristna ledare i abortfrågan så saknar jag fullständigt denna förankring, både i skriften, i kristna traditionen, och den globala kyrkan. Värnandet om det ofödda barnets människovärde och rätt till liv har präglat kristna kyrkan under 2000 år. Det har varit lika utmanande under 2000 år som det är idag. Okunnigheten idag i vissa kristna kretsar är flagrant.

Rekommenderar läsning av min doktorsavhandling från 1984, ”Varför Sverige fick fri abort”. Den går tyvärr inte att köpa men man kan få tag på den vid universitetsbiblioteken. Rekommenderar också mitt SEA paper från 2013 som ger en mer biblisk-kyrkohistorisk bakgrund till frågan. Här är länken https://www.sea.nu/briefing-paper-motstand-och-manniskovarde-om-kyrkornas-abortengagemang/ .

Vill man ha kristna perspektiv på frågan behöver man lyssna på andra röster än RFSU, de politiska partierna inklusive KD och SD, och de politiska kvinnoförbunden.

  • Inge

    Det räcker tyvärr inte att endast undvika de politiska och världsliga organisationerna i frågan, som exempel, nu senast Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd och den extrema feminist teologi som framförs av deras generalsekreterare. https://www.dagen.se/debatt/problematisk-feminism-1.1555455

    Ja till abort och anpassningen till världens tänkande har tyvärr likt en varböld redan trängt långt in i de kristna leden.

    Tack Stefan för att du står fast och inte låter dig styras av de som totalt tappat kompassen i frågan.

  • wildwest63

    Vi har samma fenomen i homosexfrågan. Vi suddar ut gränserna mot världens tänkande allt mer. Skulle ett deltagande i en sexualiserad och vulgär parad varit möjlig i Svenska kyrkans liberalare delar ens för 30-40 år sedan? Knappast. Idag är man en mörkerman, äcklig vit gubbe, bakåtsträvare och fob av olika slag om man ens antyder att man inte ser fram mot Pride-paraden. I den här frågan märker även jag hur jag förflyttats och accepterar mycket som jag för några decennier sedan var bitskt emot. Det är skrämmande.

    I abortfrågan är ett vanligt motargument att x antal kvinnor dör om inte abort är tillåten. Vad jag vet så finns ingen statistik där man kan få fram vad antalet aborter beror på. Min hypotes är att aborter till 80-90% beror på att barnet kommer olägligt, t ex för familjeekonomin eller pga lite oöverlagt skoj på en konferens. De övriga 10-15% kan bero på våldtäkter eller på att kvinnans liv i någon form är i fara. Precis som i migrationsdebatten gäller det att hålla isär begreppen. Aborter pga våldtäkter och livsfara för kvinnan är svåra fall men går att förstå. Allt övrigt är väldigt besvärligt att pressa in i en kristen livssyn. Då talar vi alltså om 3-4000 aborter per år som är ”acceptabla”. Men vi har alltså det tiodubbla.

  • http://www.andraget.blogspot.com Andreas Holmberg

    Jag tror att 10-15% som skulle vara våldtäkter och livsfara för kvinnan är högt tilltaget. Intressant att läsa Anna Hammarström som utfört många aborter men avstod från gynekologspecialisering pga abortlagen: https://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2019/04/Lagstiftningen-for-abort-haller-inte/ https://www.aftonbladet.se/debatt/a/QowQMP/varna-abortratten–men-sank-tidsgransen Sen är det ju orimligt att medan Malta fridlyser fostret under hela graviditeten är fostren i Sverige fredlösa under hela graviditeten (den ofödda ungen ”ligge ogill”, d v s det är enligt svensk lag inte straffbart att låta avliva den ens i vecka 41 om förlossningen då ännu inte påbörjats, se https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2019/01/07/forundersokning-om-felaktig-abort-laggs-ned/ Det måste sväras rejält i den sekulära kyrkan nu – vi TROR helt enkelt inte på det här och jag känner mej mer och mer PRECIS som en ateist (eller för den delen en baptist) måste ha känt sej i det lutherska enhetssamhället. Att samvetsfriheten för barnmorskor nu rykt är inte Ellinor Grimmarks och Linda Steens fel (jo jag har hört dem skuldbeläggas av kristna som tidigare kunde jobba ”under radarn”) utan kyrkoledarnas och alla vi kristnas som inte rutit ifrån till deras stöd. Pga vår flathet händer nu det här: https://www.expressen.se/kvallsposten/kvinnokliniken-anstaller-inte-abortmotstandare/ Vilket är dåligt för ALLA barnmorskor och yrkets rykte. Förr kunde man tänka att just den som förlöste ens egna barn var samvetsöm och inte deltog i fosterfördrivningar av t ex barn med Downs syndrom. Fortsätter det här måste man tvärtom utgå från att den som hjälper ens barn till världen är en samvetslös änglamakerska. Arma yrkesgrupp! Men, som sagt, det är vårt fel att det kunnat gå därhän. Vi måste ryta ifrån i den sekulära ”kyrkan”, vare sej vi (som jag) är politiskt liberala eller t ex kristdemokrater (som gjort mer än NÅGOT annat parti för att legitimera nuvarande abortlagstiftning, och när Alf Svensson deklarerade ”man kan inte tvinga en kvinna att föda” (1988) legitimerade han t o m barnets fredlöshet under HELA graviditeten. En orimlig princip knäsattes som mina föräldrar starkt reagerade på vid utfrågningen under valrörelsen 1988. Men varken ateistiska eller kristna journalister vågade fråga nobelpristagaren Mukwege om hans syn på saken…

  • http://www.andraget.blogspot.com Andreas Holmberg

    Sen behöver vi inte lagstifta som Malta eller Alabama för det – men det är intressant att svenska journalister gärna sätter sökarljuset på andra stater medan vår egen lagstiftning inte granskas särskilt kritiskt. (Att det inte är straffbart att låta avliva sitt barn strax före förlossningen torde strida flagrant mot det allmänna rättsmedvetandet men är ju fullt logiskt utifrån den tillämpning av ”kvinnans rätt till sin kropp” som råder i övrigt).

  • http://www.andraget.blogspot.com Andreas Holmberg

    Nu är det visst bara män som skriver här. Men observera att det är till stöd för kvinnor som Ellinor Grimmark och Linda Steen – eller neonatalläkaren Katarina Strand Brodd eller åklagare Jennie Nordin, som allihop på ett gubbigt sätt avfärdats som närmast hysteriska. (Jfr även läkaren Anna Hammarström i länken nedan).

    Män som skriver till stöd för nuvarande abortlagstiftning accepteras däremot utan vidare i debatten – och räknas t o m som mycket kvinnovänliga och upplysta om än deras motiv bara skulle vara att få knulla fritt utan efterräkningar i form av barn.

  • wildwest63

    Min syster arbetar i sjukvården, ville en gång i sin ungdom bli barnmorska, men insåg att hon varken kunde delta i aborter eller ägna sig åt överslätande rådgivning vad gäller sexualliv med sin kristna livssyn. Hon menar att det är väldigt utsatt för en kvinna att diskutera en restriktiv abortlagstiftning. Ännu mer än män kommer kvinnan kölhalas som nån slags könsförrädare – vilket numera dessutom är ologiskt då kön inte är biologiskt, enligt den Högtstående Expertisen i detta galna land.

    Därför är det ”enklare” att män diskuterar abort. Män har dessutom faktiskt en helt borttappad ingrediens i en graviditet – vem säger att mannen vill att fostret aborteras? Här är män helt rättslösa. Även om man är slarvig som man och ett barn blir till utan planering tror jag det finns ett antal män, om än inte en majoritet, som inte hade haft något emot att bli pappa. Den rätten förvägras dem.

    Det du replikerar längre ned om att jag antagit aborter pga våldtäkt och fara för kvinnans liv för högt – ja, kan säkert vara så. Jag var ”givmild” här och ville inte sätta procentsatsen för snävt. I ett land som Sverige tror jag inte detta är många procent. I länder som Kongo kan det vara annorlunda.

    För övrigt har jag ett antal tyska släktingar och bekanta, kommer på 4 spontant, som födde sina barn trots att de blev våldtagna av sovjetiska soldater under andra världskriget. I två av fallen vet jag att det berodde på kvinnornas kristna tro. Det är storslaget, men skulle förmodligen ansetts idiotiskt av den svenska feministmaffian.