Varför pratar du inte om vad Jesus säger till dig. Är det inte intressantare. Du kan fråga Jesus Kristus vad ska jag göra? och sedan göra det som Jesus säger att du ska göra. Inte genom att läsa bibeln och fråga så utan genom att lyssna på det svar du får när du frågar högt för dig själv ”Jesus, vad ska jag göra?”

Ja, det är bra att det här samtalet tas öppet. Alltför mycket har ”mörkats” – och utvecklingen går väl genom acceptans för olika synsätt (David Willgren) till nån sorts självklar evolutionstro med Adam och Eva som symboler för mänskligheten i allmänhet (Pekka Mellergård m.fl.). Men vad man än må tro och tänka försöker ju 1 Moseboks författare verkligen ge en förklaring till syndens och dödens ursprung, inte bara berätta om allas våra små syndafall. Och bara ”genom tron förstår vi att världen har blivit till genom ett ord från Gud, och att det vi ser inte har blivit till genom något synligt”. Som Seth Erlandsson påvisat är ”fortsättningshistorierna” i 1 Mos. väl etablerade redan fr.o.m. 1 Mos. 2 och boken är ”sömlös” på det viset att det knappast går att särskilja de första 11 kapitlen från resten (mytologiskt contra historiskt) annat än om en utgår ifrån att vissa saker inte ”kan” ha hänt på riktigt. (Talande ormen, Noas flod, Babels torn et c – fast vad ska en tro om Egyptens plågor och det kluvna Röda havet i 2 Mos?). ”Sluthistorien”, alltså Uppenbarelseboken, har ju helt uppenbart en mer symbolisk karaktär men i vilken mån kan just början av Första Mosebok ses som en motsvarighet – paradise lost blir paradise regained du vet.

Och man ju erkänna att det där med döden är ett problem. Redan ”vetekornets lag” (som ”fröbärande örter” o dyl. implicerar) innebär ju en slags död, och som Torsten Åhman m.fl. konstaterat är väl spindlar och andra liksom gjorda för att suga näring ur andra djur (knappast bara efter syndafallet väl?), så hur ska vi se på detta egentligen? Helt klart ”vacklar” även rätt etablerade evangelikala teologer som Stefan Gustavsson eller Anders Sjöberg i mitt eget Efs, samtidigt som jag vet att den här frågan spelade rätt stor roll när ”chefsteologen” Torsten Nilsson i just Efs dissades som liberalteolog av vissa grupper på 70-talet, som exempelvis min fars Evangelisk-Luthersk Samling (för att inte tala om ELM-BV så klart).

Jag förstår ju farhågor och intentioner hos både dej och Pekka: Krossar vi kristentrons framtid i Sverige och sänker vi bibelns trovärdighet mest 1) genom att förklara viktiga delar av dess skildringar – inte bara uppenbara exempelberättelser/liknelser som den förlorade sonen – som ”uppbyggliga påhitt”, s.k. myter, eller 2) genom att in absurdum hålla fast vid ursprungsberättelsens bokstavliga sanning (den talande ormen och fruktätandet som orsak till alla sorters död – även frukters ruttnande, spindlars flugätande o.s.v.?).

Det blir lätt en lite dubbel bokföring här, märkte jag redan som tonåring. Mer etablerat konservativa bibellärare, som professor Carl Fredrik Wislöff från Norge, tillåts att (t.ex. i bästsäljaren Jag vet på vem jag tror) hålla öppet för ganska symboliska drag i bibelns första kapitel medan andra (som t.ex. Torsten Nilsson) stämplats som liberalteologer p.g.a. liknande resonemang (fast i det fallet tillkom ju även deltagandet i bibelkommissionsbetänkandet Bibelsyn och bibelbruk som uppfattades som rena förnekelsen).

Nå, samtalet är alldeles nödvändigt (ännu mer än beträffande Jona). Så länge vetenskap och DNA-forskning pekade på att vi hade ett gemensamt ursprung i en gemensam urfader resp. urmoder kunde ju ändå bibelns utsagor kännas rätt ”up-to-date” (ungefär som beträffande Big Bang, att allt kom ur en liten liten prick, ungefär som skapelsen bör ha sett ut ”utifrån”). Men om det nu inte längre anses vara så blir den intellektuella konflikten naturligtvis större, även för den som anser att Gud i sin allmakt I PRINCIP kan ha skapat världen igår med alla våra minnen ”inprogrammerade” precis som fossillager m.m. Bara för att Gud KAN kan man ju inte säga att Gud HAR gjort ungefär vad som helst.

Det är mitt sätt att skriva helt enkelt – med täta parenteser. Godkänt redan av författarinnan Eva Norberg (1915-2004). Att du inte hittar någon ”kontenta” kan bero på att jag inte riktigt vet vad jag ska tro. Rätt förvirrad, faktiskt. Så jag försöker resonera lite.

Kanske den allra främsta kristna apologeten internationellt -William Lane Craig- som även är känd i kristna kretsar i Sverige står fortfarande fast vid att Adam och Eva är historiska personer. För Craig betyder det mycket att NT tycks indikera Adam och Eva som historiska personer.
Googla och läs

Det är säkert intressant att läsa Craig. Jag utgår alltid ifrån att någon har intressanta saker att säga tills motsatsen bevisar annat.

Antag att alla apologeter i hela världen skulle börja tolka bibeln fel. På vilket sätt skulle det förändra det som står i Bibeln och det som vår Apostel säger här:

”1 Kor 15:45 :”Så står det också skrivet: Den första människan, Adam, blev en levande varelse…”

Helt rätt ww63