Sammanfattning av påskveckan

~ stefan

Har haft en intensiv och spännande vecka hemma i Stockholm. Bland annat har mitt lilla barnbarn varit på besök med föräldrar fram till lördag morgon. Har därför ägnat en hel del tid åt lek och att gå ut och dra en barnvagn med en sovande bebis.

Arbetar intensivt med församling och församlingsgrundande under hela året, och brukar av tradition försöka ha några dagar ledigt från kyrkligt engagemang under påskhelgen. Trots att det är en av de viktigaste helgerna. Men lever i Kristi död och uppståndelse konstant, som karismatisk baptist lever man ju i påsken året om på ett ganska medvetet sätt.

Jobbar också med ett omfattande konsultuppdrag som handlar om att utveckla scenarier om vad vi kan få för regering till hösten och vad en sådan regering kan tänkas att göra. I synnerhet i frågor som påverkar större industriföretag.

Vi närmar oss nu invigning av Folkungakyrkan. Helgen 17-18 maj slår vi officiellt upp portarna till vår totalrenoverade kyrka. Lördag 10.30 leder jag en utfrågning med Marcus Birro, ett inslag som ingår i programmet för Jesusmanifestationen. Söndag 11.00 har vi invigningsgudstjänst med visionär gudstjänst, massor av barn, ballonger, förbön, tårta och många gäster.

Det är Stockholms fräschaste kyrkbyggnad vi då slår upp portarna till.

 


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/mattlose/stefansward.se/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399
  • Cissi

    HERREN är uppstånden!

    Apropå glory, så är barnbarn (Ord 17:6) inte så illa det heller. Jag vill inte rätta, pastor Swärd, det har jag inte anledning till. Jag vill bara exemplifiera vad som kan ha gjort debatten överhettad (förutom den relativa men ständigt närvarande risken för hemosideros och hemokromatos…)

    När jag i början av 90-talet bad mina närmaste lekkamrater följa med till filadelfiaförsamlingens lekare utan gränser, så målade jag in mig i ett hörn. Den av mina mest trofasta medvandrare hade läst Bibeln just på det vis, vilket den messianska församlingen gör. Hennes livsstil skulle kunna betraktas som förkroppsligandets fenomenologi och det enda trovärdiga argumentet jag under rådande omständigheter kunde komma med, var församlingsbarnens leklust och oerhörda musikalitet. Fromhet kännetecknade allt som oftast hennes och mina utbyten redan. Hon är förresten geovetare idag, så trots att jag inte säkert vet vad konsultuppdraget gäller, anar jag att hon skulle gilla det!

    Så till mitt ärende: among the three of us, så hade vår gemensamma alt i allo en älskad kusin, vilken berättat för henne om ett bönemöte där min dåvarande församlingsföreståndare enligt uppgift hade ställt sig bakom (om inte gått i bräschen för) vad som bäst kan beskrivas som förbannelser över eller som ”motstånd mot” hennes farbrors familj.

    Jag tvivlar inte på att ett antal av er vilka bor i Stockholm/Uppsala, enkelt skulle kunna dra er till minnes namnen om än inte sammanhanget. Jag kände själv inte till sammanhangen utan valde för enkelhetens skull att inte tro henne. När så en av medlemmarna i nämnda familj i relativt unga år avled, så orkade min kompis inte längre med mitt tvivel d.v.s. ifrågasättandet av hennes tvivel/tvehågsenhet inför den karismatiska frikyrkorörelsen och hon värjde sig i termer av att om jag fick lillfingret, så tog jag hela handen (Ordpråket lyder: ge djävulen lillfingret, så…)

    Uppenbarligen har jag svårt att helt och hållet förlåta mig själv för att jag på jämförelsevis lösa grunder valde att döma mellan ”icke trovärdiga” resp ”trovärdiga” så jag vet att jag skulle ha haft ännu svårare om jag ena decenniet sagt ja och amen till en undervisning på temat att den romersk katolska kyrkan är förkroppsligandet av den stora skökan (med allt vad det innebär av brustna relationer med trossyskon) för att i kommande decennier få höra att de, vilka uppmuntrat mig till sådana bekännelser, helt lämnar mig att själv stå med skulden för sådant högmod.

    Jag hoppas att det jag skriver i termer av analys av debatten inte är något nytt för er, pastor Swärd//Cissi

  • Pekka Mellergård

    Hej igen Stefan.
    Vi har ju mycket gemensamt du och jag – även jag är numera morfar! I mitt fall handlar det om Rakel, nu 5 månader. Jag har mycket stor förståelse och respekt för att bloggandet får stå tillbaka för såna mirakel. Och vår träff får väl bli efter kyrkinvigningen.
    mbh fr Pekka

  • Stefan Swärd

    Grattis Pekka,
    Återkom när du vet att du ska förbi eller till Stockholm nästa gång. Tyvärr är det glest med Örebrobesök för mig nuförtiden.
    Stefan Sw