Stefan Swärd

Allt mellan himmel och jord

Som pastor brottas man med helt andra frågor än vad de internkristna debatterna ofta handlar om. Frågan om Katolska kyrkan och katolicisering är ett exempel på en sådan icke-fråga för vårt arbete i Elimkyrkan Stockholm. Men uppenbart är det en stor fråga i andra kristna sammanhang.

Idag predikade jag i varje fall i vår församling i Skärholmen, i sydvästra Stockholm. Vår gudstjänstplats i Skärholmen ligger vägg i vägg med moskén, vilket visar ramvillkoren för dagens församlingssatsningar i storstadsförorter. Elim har ju startat upp två arbeten i sydvästra Stockholm, dels en församling i Skärholmen där det nu samlas 50-60 personer per söndag för gudstjänst, och ett ”simple church”-nätverk som drivs av Forrest Hendrix och Andreas Edestav. Man har nu ett femtiotal personer i detta nätverk. Det är visionen, att pionjärt bryta ny mark, i stadsdel efter stadsdel, och hela tiden nå nya människor och nya språkgrupper.

Vi hade också en inspirerande heldagskonferens i Citykyrkan i onsdags som handlade om kraften i evangeliet. AT Kendall från USA var gästtalare. En erfaren pastor och predikant som förenar karismatisk övertygelse och en mycket tydlig evangelisk hållning. Mycket duktig teolog också.

Hade förmånen att medverka i ett panelsamtal, där jag, Magnus Persson, Carolina Torebring och Anders Gerdmar, under ledning av Dan Salomonsson, samtalade om evangeliets kraft och kärna, och där vi var väldigt överens om vad som behövs. Vi är allergiska mot alla former av urvattning av evangeliet, dess kraft består i att vi predikar hela evangeliet. Syndens allvar, Guds vrede över synden, Guds oändliga nåd, rättfärdiggörelsen, syndaren blir frikänd, korsets kraft, pånyttfödelsen, – allt detta är hörnstenar i evangeliet.

  • Dragspelaren

    Ursäkta att jag ändå fortsätter tråden som är ”icke-fråga” i ditt arbetssammanhang men detta är mina söndagsreflexioner (journalistkollegan som lärde upp mig accepterade både reflektion och reflexion).
    Läste katolska katekesen idag och kunde faktiskt efteråt återta min ursprungshållning vilket är bra för sinnesfriden. Gud har syskon till oss inom den kyrkan också! Inga tokerier då? Jovisst! Men faktiskt inte värre än saker man ibland hör från både äldre protestantiska samfunds håll och dito yngre. För att inte tala om ytterligheter i både tal och skrift från många karismatiska sammanhang. Vi har all orsak att tala lågmält om andra…
    Faktum är också att RKK rent allmänt ser oss ”bortsprungna” som riktiga trossyskon med det förbehållet dock att vi inte får delta i deras nattvardsgemenskap. Och hur löser de dogmen ”utanför Kyrkan ingen frälsning”? Jo, den som är döpt till Kristus och tror betraktas som katolik! Dock saknar denna ”katolik” fullheten så länge den står utanför ”Modern”.
    Med lite eftertanke finns likheter med vår egen rätt allmänna syn på andra kristna i världen. Alltså det där med den universella församlingen. Gud känner alla sanna kristna i alla sammanhang och vi är förenade med dessa med ”osynliga” band. Vi brukar också tala om ”den osynliga kyrkan”, Kristi brud. Skillnaden från RKK:s syn är egentligen bara att vi inte talar om dessa som ”pingstvänner” eller…(tja vilka ska jag nämna och vilka ska jag utelämna?) utan som frälsta, pånyttfödda, troende eller nån annan benämning.
    För övrigt märks i RKK katekes rätt många förtecken för det vi menar kännetecknar sekter. Exempelvis att enbart Påveämbetet tillsammans med utvalda kardinaler ”Läroämbetet” rätt tolkar Skriften (jfr ”De äldste” hos Jehovas Vittnen), att Anden alltid leder de vilsegångna tillbaka till Rom etcetera. Men återigen – många av oss (i synnerhet äldre) vet med handen på hjärtat att folk skulle bli friare kristna om de kom över till oss. Ett för övrigt klassiskt uttryck från gamla väckelsetider :)

  • Lennart

    Det allvarligaste felet med RKK:s lära är att där saknas evangeliets kraft. Den som gör och tror såsom påven och RKK:s katekes lär, den personen blir inte frälst. Endast i de fall romerska katoliker på egen hand läser i Skriften och där upptäcker och tror evangeliet är frälsningen möjlig. RKK:S ”evangelium” är gärningslära.
    Protestantiska pastorer hartroligen problem med att de inte predikar evangeliet tillräckligt klart och åtskilt från lagen, utan att där sker en olycklig sammanblandning mellan lag och evangelium. Så att åhörarna inte vet vilket som är vad. Martin Luther var noga med att åtskilja dessa två, lag och evangelium. Först då kommer evangeliets fulla kraft till sin rätt.

  • Jonas Rosendahl

    Stefan Swärd – Det är beundransvärt det du skriver och jag förstår den evangelistiska ådran som handlar om vår framtid att försöka plantera nya församlingar i huvudstaden – detta är oerhört viktigt.

    Jag tycker däremot det är tråkigt att du polariserar ut debatten kring katolicismen som en interndebatt som underförstått inte behövs för att det finns viktigare saker i ditt tycke.

    Men om jag skulle berätta för dig, att Gud gett vägledning som handlar om vårt lands framtid och som Herren ser det, och där faktiskt det även handlar om katolicismen skulle du kunna tänka dig att så skett, att Gud talat om detta? Är du villig att pröva det, om det kan finnas en sanning i det?

    Det som sker i den andliga sfären är av en helt annan och viktigare dignitet än det som sker i det vi kan uppfatta för stunden, eller ens de bästa analyserna.

    Los Angeles är känt för sin Azusa street väckelse med början 1906 men vad kanske färre vet om så kom även tusentals karismatiker från bland annat Armenien dit. De hade redan varit med om en andeutgjutelse och hade även varnats genom profetiska tilltal, som gjorde att de förstod att fly sitt land.

    Demos Shakarian grundare av Full Gospel Businessman berättar att hans farfar blev andedöpt och talade i tungor år 1900 i Armenien.
    Även Ryssar kom till Los Angeles av en gren som heter molokanerna, dessa hade brutit med den ortodoxa kyrkan och var karismatiker och flyttade även de genom profetisk ingivelse.
    Dessa molokaner, inte så kända som Azusa street men hade liknande yttringar, hopp, dans, fallande till golvet och så vidare.

    Det finns många gånger ett förakt, hat och häcklande mot den profetiska smörjelsen eftersom den talar om ting från den osynliga världen, och den kan ange riktning för framtiden. Den går bortom vår egen rationella syn och analysförmåga och utmanar många gånger det etablerade eller redan tagna slutsatser.

    Jag tror inte den helige Ande säger en sak till några och till andra något annat. Jag tror Gud vill tala om vårt lands framtid.
    Jag vill åtminstone vädja till våra kyrkoledare att vara noggrann med att lyssna in vad Herren säger.
    Vårt land kan snabbt förändras och det som görs i frihet idag kan snabbt begränsas och då är det adjö med fria öppna församlingsplanteringar, därför tror jag det är oerhört viktigt att åtminstone pröva inför Gud vad som sägs om landets framtid.

    Kan vi agera nu på profetisk ingivelse, så räddar det inte bara oss som det gjorde för Armenierna utan även vårt eget land innan det är försent och vi måste gå underjordiskt eller fly för att kunna ha fria samlingar.

  • PeJohansson

    Kanske räcker med att läsa Dagen och intervjun med Ulf Christiansson för att förstå att det finns väsentligheter att reda ut. Maktstrukturer och dess förankringar och påverkan på oss som fria kristna. Läser gärna om din profetiska ingivelse. Ekmans är snart på en maktposition i RKK.

  • Stig Melin

    ”Som pastor brottas man med helt andra frågor än vad de internkristna debatterna ofta handlar om. Frågan om Katolska kyrkan och katolicisering är ett exempel på en sådan icke-fråga för vårt arbete i Elimkyrkan Stockholm. Men uppenbart är det en stor fråga i andra kristnasammanhang”, skriver Stefan Swärd.

    Jag tycker att jag av Stefans inlägg hör ett tonfall av självtillräcklighet. Det där kan andra hålla på med, vi har viktigare saker på agendan,
    Men det är nödvändigt att evangeliet blir försvarat mot dem som vill motarbeta eller förfalska det. Detta är också ett karaktäristiskt drag för hela NT. Det är inte Gud i allt, även om det glimmar.
    Jesus, Paulus, Jakob, Petrus och Johannes försvarade alla evangelium. Det är en verksamhet som måste fortsätta.

    Jesus mot fariseerna och sadukeerna, Paulus mot judaisterna och hedniska visdomslärare, Jakob mot en död och teoretisk tro, Petrus mot Kristusförnekelsen och libertanism, Johannes mot gnostiska tendenser.
    Kampen för tron har pågått och kommer så att göra intill tidens ände. Det går inte att bortse från att kampen ingår i den kristnes liv.

    ”Se till att ingen rövar bort er med sin tomma och bedrägliga filosofi, byggd på mänskliga traditioner och stadgar och inte på Kristus.” Paulus i 2 Koll 2:16

    Är detta bibelord inte värt att uppmärksamma och varna för eller är det in icke-fråga Stefan Swärds värld.

    Traditionen med alla tillkommande dogmer i RKK, är de mänskligt tillkomna, eller är det Guds ord? Om det är Guds ord kan vi sluta Kyrkan till vårt bröst och samarbeta med att sprida evangelium.

    Om inte, vad gör vi då, Stefan Swärd?

  • Christian

    Ja märklig inställning men det är klart att alla har inte samma inriktning och tjänst i Guds rike. Kan vara en förklaring.

    Om man menar sig hålla fast vid reformationens sanningar, så kan ju inte frågan om de ökade katolska influenserna i svensk kristenhet vara oviktig. Frågan som står på spel är nämligen inget mindre än det sanna evangeliet. Reformationen handlade som bekant främst om detta; rättfärdiggörelsen, genom tro allena (tillsammans med auktoritetsfrågan, d v s Skriften allena). Otaliga protestanter fick ge sitt liv för det. Hur kan ”seriösa kristna ledare” då säga att den är oviktig? Vet man inte vad evangeliet är? Hur skulle t ex enhetsfrågan, som många ägnar sig åt, kunna vara viktigare? Vi kan ju inte ge avkall på evangeliets sanning för enhet.

  • MyTwoCents – aletheia.se

    ”Som pastor brottas man med helt andra frågor än vad de internkristna debatterna ofta handlar om. Frågan om Katolska kyrkan och katolicisering är ett exempel på en sådan icke-fråga för vårt arbete i Elimkyrkan Stockholm. ”

    Icke-fråga i din församling. Men viktig för Guds folk nationellt.

    Du kanske slipper frågan lokalt. Bra för dig (?). Men genom din blogg som når resten av kristenheten dras du med i det som intresserar resten av oss. Säger inte detta för att skryta, men Aletheia har minst tredubblat sin trafik sedan starten då vi redan ”låg i topp” och det säger något om intresset av denna fråga inom kristenheten.

    Nämligen att ”ni ledare” med inflytande i olika sammanhang, tillgång till etablerad kristen press och det religiösa etablissemanget i stort inte går i takt med fåren.

    Hur det blev så kan jag inte svara på, bara att det förefaller vara så.

    Denna post bidrar ytterligare till förvirringen kring vad du egentligen vill. Du verkar hylla ”AT Kendall” och plötsligt vill du ”predikar hela evangeliet. Syndens allvar, Guds vrede över synden, Guds oändliga nåd, rättfärdiggörelsen, syndaren blir frikänd, korsets kraft, pånyttfödelsen, – allt detta är hörnstenar i evangeliet.”

    Du har fått många tips i kommentarsfälten kring bar undervisning v.g. varför konstantinsk kristendom är oförenlig med det enkla evangeliet som hör till evangelikal kristendom.

    Detta då du för några veckor gömde dig bakom att du inte är så insatt i dessa frågor.

    Du svarar med att rekommendera Peter Kreeft, en av Ekmans favoritförfattare/talare åren innan konverteringen.

    Nåväl, vi kan inte tvinga dig att ta ställning i frågor du helst duckar inför. Förstå allvaret i att reformatorernas uppenbarelser håller på att nedmonteras framför ögonen på oss. Samtidigt bär du onekligen ett lite större ansvar än ordinarie bloggare i och med att du faktiskt är en ordinerad pastor och tidigare samfundsledare som själv valt ytterligare offentlighet via denna blogg. Måhända vill du själv välja dina debatter och undvika sånt du tycker är ”jobbigt” men hur hårt det än låter så är det i så fall inget ledarskap jag kan se upp till.

    mvh
    Daniel

  • Stefan Swärd

    Daniel,
    Det var många påpekanden. Att jag helt plötsligt vill predika hela evangeliet, det har jag nog alltid eftersträvat. Jag vet inte varifrån du har fått att jag inte vill det, och vilka belägg du har för det.
    Jag har respekt för alla läsare ni har på Aletheia, men jag tycker du generaliserar att etablerade ledare och pastorer inte går i takt med fåren. Jag tror att ni på Aletheia fångar upp strömningar som kanske inte följer vanliga församlings- och samfundslinjer, och därför inte riktigt blir representerat bland vanliga pastorer och samfundsledningar.
    För mig är huvudfrontlinjen liberala teologin, det är detta som urgröper tron och urvattnar evangeliet, det har nästan tagit kål på svenska kyrkan, och har alldeles för stor påverkan på frikyrkorna. Jag fokuserar på den frontlinjen, men det betyder inte att jag inte tycker att det finns andra frontlinjer. Jag har hittills gjort bedömningar att Katolska kyrkan är en sådan frontlinje, men jag är beredd att pröva frågan framöver.

    i all hast,
    Stefan Swärd

  • MyTwoCents – aletheia.se

    Tack för svar. I rest my case for now, och lägger dig/oss i Guds hand :-)

    Aronitiska välsignelsen över dig och din familj

    /D

  • Klaus Seigel Andersson

    ”För mig är huvudfrontlinjen den liberala teologin”
    Är det inte just det som är grejen, tycker jag mig se. Evangelikaler har kanske mer gemensamt med katolska kyrkan än med liberal protestantism. Inte så lätt hantera.

  • Troende

    Vi behöver nog alla den välsignelsen

  • MyTwoCents – aletheia.se

    Allright. Aronitiska välsignelsen över dig och övriga också :-) Ha även en välsignad Pesach

  • bo_lonegren

    Ibland verkar kristenhetens marginalisering i samhälletj sälvförvållad. Så mycket kraft läggs ner på polarisering gentemot andra grenar inom kristenheten än den egna! Anförda av bittra bloggskribenter ser man inte en mänsklighet som behöver evangelium utan bara problemen hos sina syskon.

  • MyTwoCents – aletheia.se

    Det är tydligt att det är vissa av kristenhetens ”hjärtefrågor” som verkar driva många till Kyrkans ekumeniska inviter. En stagnerad frikyrka som vill återkristna Europa med Roms hjälp.

    Kalla mig pessimist men jag säger som britterna:

    ”- There is no such thing as a free lunch”.

    D.v.s. allt har sitt pris. För den som vill vara Bibeln trogen är Konstantinsk kristendom en form av liberalteologi.

    Mvh
    D

  • Christian

    Du missar poängen. Det är just det många av oss som skriver här är angelägna om; att mänskligheten ska få höra det sanna evangeliet. Det handlar alltså egentligen inte om huruvida man är för eller emot RKK. Evangelisk kristendom har dock med Luther sen reformationen hävdat att påvekyrkan har perverterat Guds nåds evangelium till att bli gärningslära. Det är nämligen där man hävdar om man lägger till något frälsningsvillkor utöver, av nåd genom tro.

    Grundläggande finns endast två religioner; evangelium eller gärningslära.

  • bo_lonegren

    Vad skönt det är med er skriftlärde (på andras skrifter). Själv har jag mött så många varmt troende katoliker och säkert lika många kalla protestanter så jag dömer inte något av sammanhangen utan fortsätter min lärjungavandring med Herren!

  • Christian

    …där man hamnar om…

  • Läsare

    Känner inte till några bittra bloggare och vad vet du om deras engagemang för dom förlorade själar som finns i vår närhet. Din kommentar luktar bara ”dålig förlorare”. Är så less på alla som jämställer varningar för en sakta söndertrasad kristenhet med bittert ageraned.
    Vad gör du själv för att.inte människor skall gå förlorade i falskt evangelium.

  • Läsare

    Men du har inte mött några varma protestanter och kalla katoliker= dom som ena stunden gör korstecken när dom tex äntrar en fotbollsplan och i nästa stund inleder sitt fjärde äktenskap.

  • bo_lonegren

    Om du läst innantill hade du förstått att jag mött båda sorter inom båda riktningarna.
    Jag tror på att predika evangelium (vilket jag gör i tid och otid) men avhåller mig för att förkunna andras felaktigheter!

  • Läsare

    …men att ta upp andras felaktigheter kan ju vara detsamma som att hjälpa/varna människor från att gå fel och gå förlorad. Ser ingen motsägelse i dessa båda uppgifter, att predika/tala med ofrälsta och att ömma för dom redan troende som man anser vara på den breda vägen som leder till …

  • Daniel

    Det verkar helt klart som att du ser dig som mer i samklang med en traditionalistisk katolik än en liberal protestant, men är det verkligen så. Är det inte mer fundamentalt hur man tolkar en gemensam auktoritet än ha samma åsikt men utifrån skilda auktoriteter?

  • Micael Gustavsson

    Jag ska inte lägga ord i munnen på min uppdragsgivare, men ett sätt att se på det är att de liberala protestanterna inte har Bibeln som auktoritet, i alla fall inte yttersta auktoritet. Katoliker och evangelikaler har då gemensamt iden om en auktoritet som står som står över det mänskliga förnuftet och autonomin. PS Om man ska märka ord, så är traditionalistisk katolik nog fel ord;det brukar syfta på de som föredrar tridentinsk mässa på latin, och tycker att de tre senaste påvarna varit för liberala. Konservativa är snarare rätt term.DS.

  • Daniel

    Det är intressant att läsa vad också andra tycker så du behöver inte ursäkta ditt svar. Ville i all vänlighet undvika etiketten konservativ men förstår att det här varit mer passande. Förstår också din beskrivning av liberala protestanter men håller inte med. Ta Bultman som exempel, visst har han en hög syn på förnuftet men han måste ändå förhålla sig till Bibeln, ja hela hans liberala projekt handlar om detta förhållande. Och Bibeln är också för honom auktoritet men inte i allt utan i Jesus frälsargärning. Man kan kritisera bibelsynen men det handlar ändock om hur man ser på sin bibliska auktoritet. Ingen liberal protestant kommer ifrån att förklara sin syn på bibeln vilket beror på att den utgör auktoriteten för den tradition man ingår i. Vilket inte är fallet hos våra katolska syskon.

  • Klaus Seigel Andersson

    Johannes Paulus II liberal??
    Benedict liberal????????

  • Micael Gustavsson

    Jo, enligt traditionalister. Religionsfrihet i stället för att staten bekämpar kättare, mässa på folkspråk inställer för latin, accepterande av kvinnor i yrkesliv, ekumeniska kontakter med andra kyrkor, dialog med islam i stället för maning till våldsamma korståg. Från det perspektivet är de liberala.

  • Klaus Seigel Andersson

    Bevare oss! En diktatorisk teokrati som tar nackgrepp på människor och trycker in sakramenten med våld i deras munnar. Låter som Savonarola. Det skulle säkert fungera jättebra och inte alls vara kontraproduktivt….

  • andersgunnarsson

    Jag är katolik o får evangeliets fulla kraft hela tiden.

  • andersgunnarsson

    Dragspelare

    Skulle fördelen för mig – konverterad EFK:are – vara att jag blir friare om jag blir protestant?

    Men jag vill ju inte leva i den teologiskt gungflyende djungel som protestantismens är (där allt o intet är rätt, utifrån din egen tolkningsmodell).

    I want the TRUTH, all truth and nothing but the truth. Därför bör man bli katolik.

  • Dragspelaren

    Hej Anders! ”Den Sonen gör fri han är verkligen fri”. Joh 8:36. En viktig skillnaden i sekterism och sann kristendom är tyngdpunkten på Jesus istället för egna sammanhanget. När folk överbetonar tillhörigheten till just deras kyrka/samfund/rörelse känner jag bara sorg i hjärtat. Jag har mött denna attityd hos adventister, Jehovas Vittnen inklusive mer eller mindre exklusiva rörelser och – just det – katoliker! Detta är inte NT:s lära som fokuserar på Jesus Kristus och honom allena. Också den helige Ande förhärligar och upphöjer Jesus (Joh 16:14) inte samfund eller människor. The TRUTH du önskar finns i Kristus.

  • andersgunnarsson

    Dragspelaren

    Just för att jag skyr sekterism undviker jag små nationella samfund…

    På vilket sätt har katoliker INTE Jesus i centrum?

    Sen jag blev katolik har det blivit alltmer uppenbart hur central Han är o att endast Hans vilja är det som styr mitt liv.

    Hur skulle jag bättre kunna tjäna min Herre som protestant? Vilken protest-ism förrestän? Det finns ju hundratals sinsemellan motstridiga att välja mellan! Vem har rätt? Vem kan jag följa o veta att denna rörelse är från Gud (jag har sett en hel del som tycks – helt ärligt – vara rätt ogudaktigt i mina många frommt frikyrkliga år).

    Vart finns mer Jesus/Sanning än i Kyrkan? Frågan är helt ärlig o utan baktanke. Jag vill verkligen veta…

  • Dragspelaren

    Hej igen Anders! Tackar som frågar. Jag vill ta dig på fullt allvar och svarar efter bästa förmåga. Skulle rekommendera dig att läsa sista kapitlet i Paulus brev till församlingen i Rom. Under den första kristna tiden fanns inga kyrkor. De troende samlades i all enkelhet i olika hem. Dop skedde oftast ute i det fria vid olika vattendrag. Hemma i husen ”bröt man brödet i hjärtats enfald och lovade Gud” Apg. 2:46. I 1 korintierbrevets 3:e och 4:e kpt läser vi hur viktigt det var för Paulus att betona ”allt hör eder till”. I Kristus. Så ser jag på Guds församling. Är själv medlem i en mindre lokal församling som en cell i det stora universella. Jag behöver inte för min sinnesfrid söka trygghet i anslutning till det eller det samfundet eftersom allt redan ”hör mig till”. I Kristus. Därför blir i min värld överbetoning på anslutning, tillhörighet, till ett exklusivt sammanhang stötande. Du behöver inte ha samma skylt på bröstet som jag för att jag skall erkänna dig som min broder. Det räcker bra med att du i hjärtat tror och med munnen bekänner Jesus som Herre. Rom 10:9.
    Gud välsigne dig!

  • andersgunnarsson

    Dragspelaren

    Då förstår jag inte ditt problem medKyrkan.

    Kyrkan/ej heller jag; ser er på annat sätt.

    Du är min broder o vi bekänner till största delen samma tro (och vi läser samma NT)…

    Allt gott



Subscribe to Stefan Swärd