Då hoppas vi att Du får återgälda med att predika vid ett kommande riksdagsöppnande, om den möjligheten fortfarande finns då.

Hej Stefan!

Skulle vilja dig som Equmeniapastor kommentera Equmeniakyrkans senaste uttalande som finns att läsa här: http://equmeniakyrkan.se/blog/kyrkoledning/kyrkoledarna-om-vigsel-av-par-av-samma-kon/

I ett mycket märkligt blogginlägg skriver de: ”Vi vill att det ska vara möjligt för par av samma kön att gifta sig i Equmeniakyrkan.”

Detta är historiskt! De är den första frikyrkan där kyrkoledningen leder i samma riktning som Svenska Kyrkan i fråga om samkönade vigslar.

Varför har ingen reagerat på detta? Dagen? Världen idag?

Varför skriver de nu och på detta sätt? Är det ett inlägg i debatten efter Piensoho?

Förstår de vilka följder det kommer att få? Församlingar, pastorer, mission, relationer till andra frikyrkosamfund?

Jag anser att kyrkoledaren måste komma med en förklaring på detta!

Även om jag vet att detta inte är en tråd på denna blogg så vill jag få vara personlig i frågan som är väckt av Equmeniakyrkans kyrkoledares blogginlägg; ”Vigsel av par om samma kön.”

1. Varför visar man vägen i just denna fråga? Kyrkoledare Lasse Svensson har ofta talat om att ”Bredden är styrkan” i Equmeniakyrkan. Han har än så länge inte stuckit ut hakan i någon särskild fråga, vilket är helt naturligt när kyrkan tar sina första vacklade steg, men här väljer alltså alla tre kyrkoledare att gå på det extremt smala spåret som några få församlingar (hur många?) tror och praktiserar. Ett spår som är unikt i kyrkans historia! Varför?

2. Vilken grund har man för detta vägval? Kyrkoledarna säger: ”Vi vill att det ska vara möjligt för par av samma kön att gifta sig i Equmeniakyrkan.” Om man nu väljer detta unika spår skulle man vilja veta grunden för deras beslut. I Norrmalmskyrkan som tog det historiska beslutet 2009 om att viga par av samma kön hade man, vad jag förstår, samtalat i ca 15-20 år om detta (rätta mig gärna om jag har fel). Deras beslut togs i ett församlingsmöte och man kan givetvis diskutera om det går att rösta om teologi men det fanns åtminstone hos
dem ett samtal och en grund för beslut. Men från Equmeniakyrkans ledning säger man ”Vi vill…” Inte ”Vi har tagit tid och studerat Guds ord och ser att detta är Guds vilja…” eller ”Vi har lyssnat in vad kyrkan har sagt genom historien och… ” Man kan givetvis inte få med så mycket i ett blogginlägg men om man anser att frågan är viktig och angelägen och att det dessutom är första gången man uttalar sig i frågan så känns det tunt att hänvisa till sin egen vilja: ”Vi vill…” Vad blev det av Guds ord? Kyrkans historiska tolkning? Vilka teologer har ni fört samtal med? Vad blev det av det varma och andliga samtalet? Detta hör ihop med punkt 3.

3. Hur kan man ge ett sådant kontroversiellt besked genom
ett blogginlägg? För mig är det en oerhörd nonchalans. Vi kan ägna flera konferenser åt kyrkans namnfråga med långa förberedande processer men denna fråga tar vi inte upp utan vi berättar istället var vi vill leda kyrkan på en blogg! Detta blogginlägg kan sedan delas på facebook och så kan man gilla det eller så kan man kommentera. Detta är för mig en pubertal nivå på en oerhört viktig fråga. Tänk om man istället orkat och vågat samtala ansikte mot ansikte i denna fråga. (Jo, jag vet att jag just nu skriver en kommentar men vad ska man göra när kyrkoledarna inte erbjuder något annat?)

4. Hur är det möjligt att föra detta samtal vidare? Kyrkans ledning har nu sagt sitt. ”Vi vill att Equmeniakyrkan ska vara en kyrka för alla!” De kunde ha sagt: ”Låt oss be, studera Guds ord och samtala” eller ”Låt oss inte förhasta oss, ta nu inga beslut i denna fråga utan noggranna
överväganden” eller tänk om de sagt: ”Vi vet att vi inte är enade i frågan men låt oss stå kvar vid det kyrkan alltid har undervisat.” Men nu vägen utpekad – punkt.

5. Kan jag stå kvar i detta samfund? För mig är denna frågan ytterst allvarlig. Utan att här börja debattera i sakfrågan kan jag säga att det inte handlar om homofobi utan jag tror att kyrkan skall ha en öppen famn till alla oavsett sexuell läggning men jag tror inte att jag har rätt att bestämma vad som skall välsignas utan jag står under Guds ord. Det var svårt nog innan detta uttalande men nu när kyrkoledarna pekar ut riktningen så pågår kampen inom mig om var jag ska dra gränsen. Kan jag stå kvar i denna kyrka? För denna fråga handlar om så mycket, hur vi och Gud möter människor, vår Bibelsyn, och synen på Kyrkans enighet och helighet. Det vi kan göra är att be att vår Herre förbarmar sig över oss!

Det har nämnts i Världen Idag:

http://www.varldenidag.se/nyhet/2013/09/12/Kyrkoledare-vill-se-samkonade-vigslar/

Dröjer kanske nån dag till, sen lär säkert detta komma att kommenteras i både ViD & (får jag hoppas) i Dagen.