Stefan Swärd

Allt mellan himmel och jord

Margo Ingvardsson, tidigare riksdagsledamot för vänsterpartiet, företrädare för RFSU, statlig utredare, skrev ett inlägg på DN debatt häromdagen där hon vill förbjuda religion för barn upp till 12 år. Jag har skrivit ett svar som DN tyvärr inte tagit in, däremot har man gett möjlighet åt bl.a. KD-ministern Stefan Attefall att svara.

Här är den text jag skickade in till DN som jag istället publicerar här:

Man känner en isande kyla av gammelkommunistisk religionsfobi i Margo Ingvardssons artikel om att ”Övergreppen på barn i religionsfrihetens namn måste stoppas”. Ingvardsssons gamla partikamrater i Östeuropa ägnade ju mycket energi åt att förtrycka, tortera och mörda religiösa människor under hela kommunisteran. Ingvardsson vill nu förbjuda all religion för barn upp till 12 år.

Utgångspunkten i Ingvardssons artikel är den exorcism riktad mot barn som förekommit i Borås. När det gäller det aktuella fallet har samtliga kyrkor i Borås tagit avstånd från det som har inträffat.  Händelsen har inträffat i en liten extrem sekt i Borås, och det finns betydande inslag av traditionell afrikansk religionsutövning i det som har inträffat. Vi måste också avvakta rättsprocessen innan vi faktiskt vet vad som har hänt. Det finns inget kristet samfund i Sverige som försvarar denna typ av religionsutövning, knappast någon annan religion heller.

Däremot finns det närmare 1 miljon i dagens Sverige som praktiserar någon form av religion. Tyvärr kommer det även inom denna grupp att förekomma sådant som dessvärre sker i samhället i övrigt, att människor missbrukar, att psykiskt labila personer gör sådant som skadar andra människor – till och med barn – och att människor begår kriminella handlingar.

Man räknar med att 300 000 barn idag växer upp i missbrukarhem i Sverige. Det är ett gigantiskt samhällsproblem. Här förekommer förmodligen den stora kränkningen av barn i Sverige. Min erfarenhet är att barn som växer upp i kristna hem ofta får en bättre uppväxtmiljö, bland annat på grund av att missbruksproblem är mycket mer sällsynta i aktivt religiösa hem.

Människor har i modern tid flyttat till Sverige från många delar av världen. Det har också medfört att den religiösa kartan i Sverige dramatiskt har förändrats. Det leder inte bara till ett kraftigt ökat antal muslimer vars religionsutövning Sverigedemokraterna ständigt problematiserar. Migrationen leder också till en påtaglig expansion för bl.a. ortodoxa kristna, katoliker och afrikanska pingstvänner. Sverige har blivit ett multikulturellt samhälle.

Detta är något som de högerextrema förfasar sig över.

Det multikulturella samhället ställer större krav på ökad religiös tolerans för att samhället ska kunna fungera på ett hyfsat friktionsfritt sätt. Ingvardssons förslag om religionsförbud för barn under 12 är ett dråpslag mot alla Sveriges invandrargrupper som är betydligt mer religiösa än traditionella svenskar. Det är ett hån och misstroendeförklaring både mot de svenska muslimerna och mot alla de kristna samfunden, som har det gemensamt att man investerar mycket resurser på barn- och ungdomsarbete.

Ingvardsson lever mer i ett stalinistiskt Sovjetunionen av årgång 1950 än ett multikulturellt och mångreligiöst demokratiskt Sverige av årgång 2012.

Att hävda att vi i religiös barn- och ungdomsverksamhet ägnar oss åt förtryck och kränkningar, och att vi inte tar avstånd från sådana beteenden, är djupt okunniga och kränkande påståenden. Kan Ingvardsson namnge något religiöst samfund i Sverige som försvarar något sådant?

Religion ska kritiskt granskas. Det är självklart. Men det måste vara måtta och nyans i kritiken. Extrema undantagsfall får inte blåsas upp till svepande generaliseringar över religion i allmänhet eller kristna samfund i synnerhet.

 

  • Westinbo

    Som gammal prenumerant på DN tycker jag mig ha märkt en mer uttalad antireligiös agenda från deras sida där ofta religionsfientliga företrädare får göra sin röst hörd.

  • Mattias Johansson

    Tack Stefan Swärd för ditt visa svar till Ingvardsson – tråkigt att DN inte tog in det!

    Med vänliga hälsningar,

    Mattias.

  • Staffan

    Jag är inte kommunist, snarare tvärtom, men jag tycker det finns en poäng i vad Margo Ingvardsson föreslår. Och det är inga nya tankar, Voltaire har redan formulerat dem. Förvisso är kanske förbudstanken att dra det till sin spets men är det verkligen så bra för barn att vistas i en religiös miljö innan de har möjlighet att välja själva. Religionens positiva avnämare, man ska vara snäll och vända andra kinden til osv, är inte så kontroversielllt men de existentiella frågorna rör till det. Och dessa bör hanteras med betydligt större finess i unga år än vad jag tror kyrkan lyckas med, hur goda intentioner man än har. Och det gäller oavsett religion eller grad av extremism och exorcism! 

    Jag vill inte att mina barn ska drabbas av det jag själv drabbades av i kyrkan under uppväxten och jag vill inte att de en dag ska förbanna sina mig för att ha dragit ned dem i det existentiella träsket innan de hade en stabil förståelseplattform att stå på och med detta en möjlighet till ett fritt val. Och jag är inte ensam om negativa upplevelser i kyrkans och religionens garn. Och även om kyrkorna på en organisatorisk nivå inte försvarar kränkande behandling har kyrkan som organisation ingen möjlighet att kontrollera var och en av de utövare som i församlingarna skolar in barnen i religiösa föreställningar. Och det är där som övergreppen sker. Även om jag på senare tid börjat närma mig kyrkan igen så gör jag det nu på egen risk och på mitt eget initiativ. Barn har inte den möjligheten och därför finns det ett värde i att samhället försöker skydda dem. På samma vis som vi sätter på dem cykelhjälmar och ger dem d-vitamin. Religionen är ingen lek, den kan skapa stora sår i själen. Därför är Margo Ingvardssons förslag ändå värt att beakta och fundera kring. 

  • Tolsics

    Vem var det som sa ”låt barnen komma till mig och hindra dem inte”?

  • http://profiles.google.com/stig.melin.vasteras Stig Melin

    Att
    ifrågasätta sin egen ståndpunkt är enda sättet att utvecklas,
    skrev du i en annan blogg, och jag höll med. Då tycker jag du ska
    börja nu, för om du ska börja närma dig kyrkan igen, som du också
    skriver, har du en del tankegods att avyttra först, det är nog
    uppenbart. Jesus, kyrkan och barnen är en form av fundament som inte
    kan åtskiljas. Att tro att de som är motståndare till detta anses
    ha något att bidra med är sanningslöst.

  • Sward

    Oavsett vad man tycker om religiös påverkan på barn så innebär Ingvardssons förslag i praktiken en gigantisk statlig styrning av familjer och människors privatliv. Och det innebär också ett gigantiskt ingrepp i föreningslivet för man måste ju då förbjupa alla religiösa organisationer att sluta bedriva verksamhet för barn under 12 år.
    Därför tycker jag idéerna luktar gammelkommunistiska.
    Gillar man inte religiös påverkan på barn så bör man agera opinionsmässigt för att stoppa invandringen och investera mängder av resurser i Humanisterna.
    hälsar
    Stefan Swärd

  • Staffan

    Förstår inte riktigt vad du menar med sanningslöst men visst har jag ett digert tankegods att göra mig av med. Inte tu tal om det, det här är ett sätt att bearbeta det. När lokala kyrkor inte är intresserade av att hjälpa till med den biten får man använda nätet istället…

    Och ifrågasättande i syfte att utvecklas är ju faktiskt det jag pysslar med för stunden. Det är möjligt att barnen är så intimt sammanlänkade med kyrkan att något annat än att de ska finnas där inte överhuvudtaget är tänkbart. Isåfall har jag en mental resa att göra innan jag är där. Få klart för mig att antalet söndagsskollärare och pastorer som inte låter barnen utvecklas till fritänkande individer är försumbart, till exempel. Men det tror jag inte. Dock, präglad av min bakgrund som jag är, jag kan ha fel. Grundargumentet är dock att barnen inte skall tvingas in i ett existentiellt tankemönster. Återigen, jag kan ha fel men just nu är det min hypotes. 

  • Staffan

    Nej, jag gillar inte förbudstanken, det är att dra diskussionen för långt. Men att jag tycker hennes förslag värt att beakta och diskutera betyder heller inte att jag köper det till punkt och pricka. Jag kan dock inte dra likhetstecken mellan att vara kritisk till och vilja minska religiös påverkan på barn och att minska invandring. Upplysning känns fullt tillräckligt för mig. Och, investera resurser i Humanisterna? Inte mig emot. Tycker de gör ett bra arbete som skepticismens försvarare även om jag långt i från håller med om allt de säger.

    Jag är även medveten om att min utgångspunkt är starkt egocentrerad. Min uppväxt i frikyrkomiljön har skadat mig och jag vill inte bidra till att mina barn blir skadade. Det finns andra som liksom jag men på andra sätt blivit skadade och jag tror inte att de önskar samma upplevelser för sina barn. Men det kanske finns bättre sätt – djupintervjuer med pastorerna innan barnen placeras i kyrkan – vad vet jag? Eller att medvetenheten vad religionen faktiskt kan dra igång för slags processer ökar bland dem som verkar i församlingarna? Eller att jag gör som en kyrkoföreträdare sa till mig en gång: håll käften och försvinn här ifrån! Fast det förbättrar ju inte läget för de barn som liknande kyrkoföreträdare träffar i ett senare läge… Det är liksom det som är den gnagande oron i mig. Men förhoppningsvis(?) har jag fel.

  • O.P

    Men om vi skall dra Ingvardssons tankar till sin spets så borde barndop förbjudas, det vore kanske bra. Vi har fått bromsa våra ivriga barn så att dom inte rusar iväg och tar vuxendopet ”för tidigt”

  • PeJohansson

    Hur är man när man är fritänkande individ som barn?

  • PeJohansson

    Hade det funnits någon form av oberoende kristet forum dit Staffan och andra, ex.vis Mymlan, hade kunnat vända sig så hade inte heller jag skrivit här.

  • Olivia Sjöwall

    Halleluja. Jag är i alla fall glad och tacksam att jag blev frälst i unga år! Det var inte en dag för tidigt. Jesus kan förvandla även unga personer.

  • Staffan

    Utvecklas till fritänkande individer, skrev jag. Alltså inte att barn är det utan att de förhoppningsvis blir det. Inskränkning av tankeramar kryddat med lite helvetesläror och undervisning om allt hemskt som finns utanför kyrkväggarna tror jag är ett bra sätt att förhindra en sådan utveckling. Men, jag kan ha fel…

  • PeJohansson

    Upplever inte att våra barn hemma eller i någon av de församlingar de vistats i möter det du beskriver, dock får de lära sig att det inte är nyttigt med allt som man kan konsumera…utöver det så har de fått uppleva konkreta bönesvar.

  • AlmaM

     Det finns flera stycken. Börja med Dagens kyrka till exempel. Även denna blogg är fristående från ekonomiska intressen. Du kan väl inte mena att en kristen bloggare måste vara religiöst neutral?

  • AlmaM

    Svar till Staffan måste jag påpeka eftersom disqus svamlar.

    Så barn som fostras i toppande idrottslag eller av TV-reklam och datorspel blir friare än barn som går på kyrkans scouter? Eller hur menar du?

  • PeJohansson

    Nej, men det borde finans ett forum dit de som upplever sig drabbade av övergrepp kan få ett konkret handlande i retur, om det bedöms befogat.

  • AlmaM

     Håller helt med, typ vatikanen eller SvKs domkapitel. Men det är nog svårt att organisera i lilla Sverige(märks ju i domkapitlen). Kanske ett nordiskt eller EU-samarbete vore på sin plats? Juridisk kompetens borde också kopplas in.

  • Staffan

    Nej, det menar jag inte. Och jag har egentligen inget problem med scouter eller mer oskyldiga barnaktiviteter i kyrkan. Det som bekymrar mig är att den existentiella aspekten på ett mycket tidigare stadium förs in i kyrkans ram. Frågor om liv och död hanteras från tämligen unga år. Och jag anser också att det problem barn får av att uppleva sina föräldrar berusade är av samma dignitet som att se dem tungotalande och fallandes omkull i kyrkbänkarna.

  • Staffan

    En kyrkans haverikommission/ansvarsnämnd med ett fristående uppdrag att hantera avvikelser, medla, förmedla kontakter för terapeutiska åtgärder och i förekommande fall förelägga om vite? Tja, varför inte?

  • AlmaM

     Men barn funderar på liv och död mycket tidigt i livet. Ska de inte få göra det? Jag har fem barn och de har alla hittat till sin tro men aldrig har de upplevt konstigt beteende i kyrkan eller mått dåligt av att diskutera död och liv.De gillar att gå till kyrkan och stillheten och sången passar bra. Som min näst yngste sa på långfredagsgudstjänsten ”det är långtråkigt i kyrkan, men jag trivs här.”

    Jag vill rekommendera dig att bli barn på nytt och läsa våra favoritböcker om existentiella frågor: Adjö herr Muffin, En ängel vid din sida och för de lite större barnen (tolv år+) Mästaren och de fyra skrivarna. Alla skrivna av Ulf Nilsson. Alla tar de upp liv och död och Jesus på ett ypperligt sätt och våra samtal blir så intressanta.

    Barnbibeln Hurra han kommer  är svår att få tag på numera, men helt fantastiskt bra. Bibelordet får ett förklarat ljus och Psaltaren är väl representerad. Så våga söka dig fram på barnens nivå så ser du att det inte är farligt att Jesus tar barnen på allvar.

  • AlmaM

     Ja, jag skämtar inte. Jag tror det skulle kunna återupprätta människor som i den lilla lokala gruppen blivit kränkt eller utsatt för brott som kanske inte kan lagföras i vanlig domstol men skadar likafullt.

  • AlmaM

     Intressant, du ser det som din uppgift att hindra barnen från att komma till Jesus trots hans tydliga uppmaning att inte göra det.

  • Staffan

    Nej, jag vill inte bli barn på nytt. Har varit det och vill inte vara med om det igen.

  • Staffan

    Jag skämtar inte heller. Tycker det låter som ett bra förslag.

  • O.P

    Du läser alltid in något annat än vad jag skriver. Jag har med mig både barn och barnbarn, men jag var tvungen att försöka dämpa dom när dom ville ta vuxendopet i 8års åldern, för jag vet att dom inte kommer att minnas det, eftersom det handlar om ett dop i tro.
    Jesus tog till sig barnen och välsingnade dom, så gör vi i vår församling också.

  • Foreststream

    Frågan är vad som verkligen är fritänkande och objektivt, finns det ens ett sådant ställningstagande. Ett ställningstagande där religionen inte få vara del av barns liv är också högst subjektivt. Det är det som är problemet, vilken väg du än väljer väljer du en subjektiv väg som företräder någon typ av sanning.

  • Anna_karin_sundberg

    Nu var ju jag 9 år när jag döptes. Det var ett eget beslut som jag hade funderat på sedan 8 års ålder. Pastorn i den församlingen var noga med att jag verkligen kunde förklara och berätta varför jag ville det. Det är inget jag ångar och jag minns det än idag. Jag är inte aktiv i någon församling eller något samfund, men min tro bär jag med mig varje dag.

  • Haning Burseryd

    Stefan Swärd  är som alltid rebellisk och skäller på dem, som vill värna om de kristna värderingarna i samhället. Nu när du har sällat dej i det multikulturella och multireligiösa Sverige, får lite kritik av dem, Margo Ingvarsson, som välkomnar Sveriges avkristnande. Du borde inse vilken destruktiv väg det blir, när allt blir multi-kulti. Svenska folket ska bli privatreligiöst, där alla uppfattningar är sanningar. Din extrema frikyrklighet har gjort dej blind. Utan Svenska Kyrkan, som du är så väldigt emot, skulle inte frikyrkorna existera! När det inte finns någon ordning och sanning, blir det kaos.

    I kristenheten finns det dock dem, som vill hålla fast vid  läran och bekännelsen och som dessa kristna önskar att den skulle åter leda vårt folk till liv och sanning bort från multi-kulti och som skulle ge ljus och stadga för den söndertyckande kristenheten.

  • O.P

    Bra att det fungerade för dig, men jag vet om flera som har ”känt” sig tvingade i för tidig ålder, risken är då att dom protesterar när dom blir äldre. Dessutom kommer sådana som Ingvardsson att påstå att vi påverkar våra barn, för en 8-9 åring kan knappast inhämtat tillräcklig kunskap genom egna studier.

  • Sefast Tronde

    Det är i och för sig bra att du bemöter, Stefan.

    Men… för den som inte kommit till världen först igår säger väl namnet Marro Ingvardsson allt… Är det någon som känner till någon mer extremt antikristlig agitator som återkommande uppträtt i ett offentligt forum under de senaste decennierna?

    Margo Ingvardssons hat och kritik av allt som representerar Jesus Kristus är ju inte direkt någon nyhet. Hennes utlåtanden låter ju snarast som en raspig grammofonskiva (i karikatyr) från 68-vänstern. Helt utan kunskap och saklig analys, men fylld av hat och aversioner. Man kan verkligen fundera över de bakomliggande orsakerna…?

    MVH / Sefast Tronde

  • Carina Göthe

    Jag växte upp i en strängt frireligiös miljö (pingstkyrkan) där det förekom fanatism, dubbelmoral och en rad diskutabla tabun som har efterlämnat djupa spår och blockeringar i mig. Jag ”vuxendöptes” som 9-10 åring, läste bibeln och var rädd för ”Jesu snara återkomst”. I min familj förekom syskonincest, där jag var utsatt för sexuella övergrepp av min sju år äldre bror. Jag utsattes också för ett sexuellt övergrepp av en kringresande ”pastor” som tungotalade i vår församling och bodde i vårt hem, under en tid. Enligt min mor kunde enbart ”gudsmän” tala i tungor. Hur mycket förstår ett barn av tungotal? När jag drabbades av PTSD (posttraumatiskt stressyndrom) fick jag av min mor höra att djävulen låg bakom det hela. Listan kan tyvärr göras lång. Enligt en psykoterapeut sorterar jag under kategorin ”guds barnbarn”. Som barn var jag skamfylld och rädd men min dysfunktionella barndom till trots, tror jag ändå idag på en villkorslöst älskande högre makt..en makt som omsluter oss alla i djupaste kärlek och förståelse. Mina egna tre älskade barn växte upp med en traumatiserad mamma, vilket jag känner skuld och sorg över..men de skyddades i alla fall mot den osunda och strängt frireligiösa miljö som jag själv har djup och smärtsam erfarenhet av. 

    Carina    

  • jennifer

    Den som förleder en av dessa små är det bättre med en kvarnsten runt halsen och kasta ned i havet

  • jennifer

    Ni som inte är frälsta är blinda,men att förleda barnen så det hamnar i helvetet är verkligen det värsta ni kan göra

  • jennifer

    helvetet är verkligt!



Subscribe to Stefan Swärd