Kommentar över karismatiska debatten

Tack för en engagerad debatt efter mitt inlägg om karismatisk kristendom och lite eko efter konferensen i Malmö.

Tyvärr har debatten blivit så omfattande med så många inlägg så det är inte möjligt för mig att kommentera enskilda kommentarer.

Bara några påpekanden. När Bibeln talar om karismatisk kristendom och Andens gåvor så är det ju en rad olika saker som åsyftas, inte bara helande och förbön för sjuka. Så mitt blogginlägg handlade inte specifikt om helande utan om betydelsen av att en mer övernaturlig kristendom slår igenom och blir självklar.

Det som gläder mig i diskussionen är att jag ser fler och fler unga kristna som visar en genuin hunger efter att uppleva Gud på ett påtagligt sätt och vill se Andens gåvor i funktion mer fullödigt, och som inte har fastnat i det kritiska åskådartänkandet som för ofta kommer fram i svenska kristenheten när vi talar om dessa saker. Och som är villiga att ta debatten, inte bara sitta tysta. Det är framtidshoppet för svensk kristenhet.

Mitt eget hälsotillstånd kommenterades. Det är sant att jag har haft en bräcklig hälsa under ett antal år och går på tunga mediciner. Efter det att jag kommit hem från Malmökonferensen gick jag dock till distriktsköterskan och mätte blodtrycket och det var bästa mätvärdet på kanske 30 år, nu med viss medicinering, men dock en avsevärd förbättring. Jag tror att läkare och mediciner kan också vara Guds redskap för att förmedla läkedom och hälsa till oss. Friskvård, motion och sunda vanor är också viktigt för vår hälsa – det handlar inte bara om förbön. Det har jag aldrig påstått.


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/mattlose/stefansward.se/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399
  • http://gnossa.se Tomas Hultberg

    Stefan, nu har jag inte läst hela debatten, men jag tycker dy generaliserar och visar på ett attitydproblem till de som är kritiska. Att vara kritiskt är inte alltid samma sak som att vara negativ. Varför är det som du förpassar de kritiska upp på åskådarplats? Jag vet inte i vilken grad exempelvis Moder Theresa stod för den karismatiska kristendom du längtar efter, men på åskådarplats satt hon inte.

  • Westinbo

    I det förgångna har det varit alltför vanligt att de som fått andliga gåvor inte har haft den karaktär och mognad som krävts för att kunna tjäna. Och detta är så otroligt tröttsamt och  vållar att Jesu namn dras ner i smutsen. Jag tror att vår Herre själv är mycket trött på detta. Han vill använda människor som kan förvalta gåvorna på ett bra sätt. Sedan må folk kritisera sig torra i halsen hur mycket de vill som de gjorde mot Jesus, men han utförde sin tjänst mitt i allt motstånd och kritik. De som tjänar offentligt ska omges av stöd av de andra lemmarna i Kristi kropp. Vi är inga solitärer i Guds rike även om vi är olika, vi är beroende av varandra.

    Tänk om Gud fick resa upp några starka redskap som kunde förena starka gåvor med en genuin karaktär. Gud kräver självklart inte ”fullkomlighet” i handel och vandel. Folk må kritisera hur mycket de vill men en Guds tjänare gör det Gud vill ändå även om han inte blir ”godkänd” av alla. En annan frågeställning som Guds folk behöver fundera på är om våra kriterier för att bejaka och bekräfta Guds tjänare alla gånger är bibliska. Jag hoppas att Gud ska skaka våra gamla kyrkor ordentligt så att de kan lämna sina fastrostade positioner och rigida tankebyggnader och höra vad anden säger.

  • Anonym

    Jag tror det är viktigt att försöka få ett större perspektiv på vad som händer i hela kristenheten än när vi är instängda i samfundsfållorna. Vi börjar nu få ett bättre helhetsperspektiv på 1900-talet. Hela evangeliet inklusive dopet i den helige Ande och de andliga nådegåvorna tillhör hela kristenheten. Istället för att kritisera pingstkarismatiska samfund borde man vara avundsjuk på dem och också sträva efter att tillägna sig detta.

    Påven Leo XIII proklamerade på nyåret 1900 faktiskt 1900-talet som den helige Andes århundrade och bad om ett nytt utgjutande av Anden. Strax därefter började pingsrörelsen på Azusa street. Den pingstkarismatiska strömmen har präglat 1900-talet. Eftersom de etablerade samfunden inte var beredda att ta emot pingstvänenrna blev det en egen rörelse. Så småningom infiltrerade strömmen de gamla protestantiska samfunden (Bennet m.fl) i form av karismatisk förnyelse, sedan kom den också in i Katolska kyrkan åren efter Andra Vatikankonciliet. Desförinnan hade påven Johannes XXIII inför öppnadet av konciliet bett ”Gudomlige Ande, förnya dina under i vår tid som i en ny pingst…” Under Andra Vatikankonciliet fastslogs att de andliga nådegåvorna är verksamma också i vår tid och skall sökas och tas emot med tacksamhet.

    Långa tider var det spänningar mellan pingströrelsen och de äldre samfunden. De äldre samfunden betraktade pingstvännerns som överspända och tokiga, pingstvännerna betraktade de gamla samfunden som döda och såg därför med skepsis på de karismatiska rörelserna inom dessa. Pingstvännen David du Plessies fick betyda mycket för att ´bygga broar mellan den klassiska pingströrelsen och de äldre samfunden.

    Att vara karismatisk är ingen garanti för att allt blir rätt. Karismatiken kan också urarta och stelna i former och mönster. Jag tror att det även går att be i tungor ”i köttet”. Många andliga övergrepp har skett inom Pingströrelsen som  ”Guds barnbarn” kan vittna om.  Peter Hocken talar om detta i boken ”Skammen och härligheten”.

    Men att saker kan gå fel betyder inte att vi skall kasta ut barnet med badvattnet. De karismatiska nådegåvorna behövs verkligen inom kristenheten, inom HELA kristenheten idag. DEt är en förutsättning för ekumenik, för evangelisation, för att kristna inte skall degenerera till hopplöst världsfrånvända sekter eller rent inomvärldsliga föreningar där budskapet tunnas ut mer och mer. 

    Men hela kristenheten behövs också för att förvalta och urskilja gåvornas autenticitet. Ingen enskild grupp kan ha monopol på Anden. Påven Benedikt XVI har sagt att vi behöver en ny ”pingstens kultur” i kyrkan idag.

    Bra Stefan att du står på dig och aktualiserar dessa frågor.

    För intresserade länkar jag här till min föreläsning för FKE (Förbundet för kristen enhet) från januari i år: Pingstkarismatisk förnyelse och kyrkans enhet
    http://www.isidor.se/LinkClick.aspx?fileticket=tzwEKN6pO3A%3d&tabid=395&mid=899

  • Nils

    Intressant med ditt katolska perspektiv.

    I många stycken beskriver du pingsthistorik bättre än många pingstvänner, som nyligen upptäckt ”azusa street”…  – tidigare matades det med att norske T.B. Baratt förmedlade upplevelsen till L. Pethrus.

    Men fenomenen kvarstår… – många försöker likt trestegshoppare hoppa från tuva till tuva när väckelseanspråken ”glimrar” med hörsägen & från skribenters glödande pennor…

    Förresten Pernilla Wahlgren ska flytta från sin Lidingövilla. Hennes sambo har redan flyttat.
    Kanske någon karismatik-bloggare vill kolla vilket tåg hon tar ? -Det brukar ju bli löpsedelpress i den kristna sfären…

    Jag går ut och tittar på mina äppelträd likt Luther… kanske inte planterar något även om Jesus skulle komma i morrn, men jag säger som min gudfruktige farfar som fick ett tilltal från en församlingsledare när han snickrade på sin nya ladugård:

    Hörru Nils Johan – ”int ska du ävles så mycke när Jesus kommer snart”.
    Varvid min farfar svarade:
    ”När Jesus kommer, så släpper jag hammaren och följer med”

  • http://helapingsten.wordpress.com/ Micael Grenholm

    Vi ska vara Ordets görare, inte bara dess hörare, vi ska inte bara tro på Andens gåvor utan leva i dem, och när en kyrka inte upplever många under och tecken som kyrkan på Apg:s tid (2:43) har den två val: antingen omedelbart be och arbeta för att den ska bli mer Biblisk, eller börja argumentera att Apg:s modell inte gäller och att vi ska forma vår kyrkan efter någon annan modell. Apg blir då en historiebok utan någon relevans för idag när det gäller det karismatiska. Det som skrämmer denna syn är kristna som faktiskt lever i Apg idag, som i väckelsen i Nepal. Det skrämmande är att hur mycket man än argumenterar för att ens egen kyrka är sann och rätt är Gud uppenbarligen mycket mer aktiv i kyrkor som menar att Apg är möjlig idag.

    Här är ett vittnesbörd från väckelsen i Nepal:

    http://www.youtube.com/watch?v=RddSgndsYhg 

  • Torbjörn S Larsson

    Kul att höra att din hälsa är bättre.
    Hoppas att du inte bara kör på som vanligt nu när du äter blodtrycksmedicin, utan att du lever ett lugnare och friskare liv så kroppens naturliga balans återställs någorlunda.

  • http://helapingsten.wordpress.com/ Micael Grenholm

    1900-talet var verkligen Andens århundrade, har skrivit om detta här: http://helapingsten.wordpress.com/2010/10/30/1900-talet-var-andens-arhundrade/ 

  • Jakob

    Kjell bemöter vad bland annat du Stefan skriver

     

    http://unajuaje.niwega.net/2011/08/24/johannes-vittnesbord/

     

     

  • Sward

    Bra skrivet
    Stefan Swärd

  • Sward

    Tomas,
    Jag nämner i en halv mening om det kritiska åskådarmentaliteten som är för vanlig i svensk kristenhet, när vi talar om karismatisk kristendom.
    Jag menar inte alls att vi inte ska vara kritiska, det märks väl här på bloggen att jag är kritisk mot väldigt mycket i svensk kristenhet. Däremot när det gäller karismatisk kristendom, har vi för lite av detta, inte för mycket, problemet är underdrifterna inte överdrifterna.
    Jag är kritisk mot bristen mot karismatiken.
    Så en viktig fråga är vad man är kritisk mot.
    Stefan Swärd

  • Sward

    Noterat, en rejäl bredsida, men jag vet inte om jag hinner titta närmare på det.
    Stefan Swärd

  • wildwest

    Karismatik i kyrkorna innebär dels att gudstjänsterna blir roliga, spännande, ingen vet vad som kommer att hända, bara att det som händer kommer vara gott. Både vad gäller andlig enhet, andlig glädje, andlig lovsång/sång i Anden, men också vad Gud kommer göra av befrielse, upprättelse, profetiska budskap etc. Ett fåtal gånger har jag varit med på dylika gudstjänster och jag kommer ihåg dom än idag i detalj. Det ger oförglömliga intryck.

    Dels innebär det att kyrkan blir nånting annat än en religion bland andra, Gud verkar aktivt och synligt och det är tilldragande för vem som helst. Antag att ett antal svårt trafikskadade reser sej upp vid ett bönemöte på Sergels Torg – jag lovar att nästa utannonserade möte så är det packat med folk! Ett bra mycket bättre sätt att få ickekristna inom hörhåll för evangelium än att hyra ut diverse frikyrkor till tveksamma kulturella evenemang.

  • http://gnossa.se Tomas Hultberg

    Även en halv mening har också sin betydelse. Jag förstår bara inte varför kritisk =åskådare Det kan väl finnas många anledningar till att man är kritisk eller känner sig obekväm inför det här med att vilja ha en speciell typ av kristendom.

    Jag har en fråga till dig Stefan, anser du, liksom man hört andra ledare påstå, att kritik eller en avvaktande hållning kan hindra Guds ”skeende”? Jag tycker inte det stämmer att det inte är överdrifterna som är problemet. För mig är det nog precis de som är problemet. 

    Din viktiga fråga: Ja, Stefan vad är du kristisk mot? Vilka är det som sitter på åskådarplats och inte gör något. Bättre att peka så vi förstår vad du menar. 

    Jag tycker det tål att upprepas vad jag sa som kommentar till ditt förra inlägg: Låt oss sluta skapa låsningar genom att tala om den ena eller andra typen av kristendom. Låt oss dela vår förtröstan på Gud istället. Eller har Gud gått och blivit evangelikal, karismatisk, pingstvän, katolik eller Baptist från Cleveland :-)

  • Westinbo

    ”Jag tycker det tål att upprepas vad jag sa som kommentar till ditt förra
    inlägg: Låt oss sluta skapa låsningar genom att tala om den ena eller
    andra typen av kristendom. Låt oss dela vår förtröstan på Gud istället.
    Eller har Gud gått och blivit evangelikal, karismatisk, pingstvän,
    katolik eller Baptist från Cleveland :-)”

    Detta är en intressant tanke. Vi borde kanske ropa: ”Heureka, vi har funnit det!” Men den kanske är för uppenbar och för barnslig för att vi ”djupingar” ska kunna ta till oss den. Hursomhelst tror jag att den borde få sjunka in i oss och bearbetas för att vi ska förstå dess tillämpning och potential.

    Yours Westinbo

  • Anonym

    Stefan

    Jesu Syrak (även om den inte ingår i din kanon) 38 är bra! Läs om läkare där! :-)

  • wildwest

    Den helt uppenbara sanningen för vem som helst som orkar läsa statistisk är att de karismatiskt präglade samfunden/kyrkorna växer och har utbrett sej oerhört snabbt med tanke på att rörelsen som sådan är knappt 100 år. Det finns en bit över 500 miljoner karismatiker i världen, för 100 år sedan var det noll.

    Det behöver inte vara teologiskt fel det som sker i äldre samfund, i andra samfund, men framtiden ligger inte i att bli mer inåtvänd, mera kontemplativ, mera monastisk, den ligger i det glada budskapet som frigör, befriar, öppnar för en ljusnande framtid. Fråga den unge person om hon vill dra nunnedoket över lockarna och krypa in i en klostercell eller den som vill vara med om under och tecken, överflödande liv och glädje – typ rockfestival i kubik och kvadat. Procentsatserna kommer vara ganska skeva, jag lovar.

  • http://gnossa.se Tomas Hultberg

    Skall jag alltså tolka dig så Wildwest, att du föredrar att vurma för en särskild kristendomstyp framför att dela vår förtröstan vi har på Gud? Det kan du väl ändå inte mena?

  • Westinbo

    Jag blir nästan lite ledsen när jag läser vad du skriver. Skulle jag ha varit ung i dag så skulle jag säkert ha känt mig mycket främmande till den rådande mainstream-ungdomskulturen inom frikyrkorna i dag. Jag som aldrig gillade rock utan diggade klassiskt och jazz. Jag som allvarligt funderade på att bli munk, jag fann min glädje i  det kontemplativa. Jag hade perioder av mycket ångest då jag sökte Gud. Mycket närhet  till Gud och bön har burit mig och lyft mig. Men jag är oändligt tacksam att jag också fick lära känna en Gud som befriade mig från demoner och även helade min kropp – mitt ena ben växte ut vid förbön. Jag tror dessvärre att vi får ytliga människor om vi favoriserar snabba och häftiga uttryck och upplevelser. Vi behöver en kristendom där alla kan känna sig hemma och där alla kan få möta Guds omsorg genom mirakler och karismatiska manifestationer. Men vi ska söka Gud och ta emot det han vill ge till oss vilket också kan inkludera prövningar för att vi ska mogna och växa och lära känna honom bättre.

  • Westinbo

    Oj då, detta skulle ha varit ett svar till wildwest.

  • O.P

    Vad har rockfestival gemensamt med andligt liv & under och tecken.

  • Magnus

    Bengt skrev:
    *Påven Leo XIII proklamerade på nyåret 1900 faktiskt 1900-talet som den helige Andes århundrade och bad om ett nytt utgjutande av Anden. Strax därefter började pingsrörelsen på Azusa street.

    **Ah, det var alltså Påvens proklamerande och bön som låg till grund för utgjutandet av Anden under 1900-talet; där ser man….

    Magnus

  • David Åhlén

    Mirakel sker!
    Aktuella mirakel i Sverige http://underochtecken.wordpress.com
    Marc Dupont rapporterar via sin fb idag:
    ”Update
    on the man who got out of a wheelchair in the Auckland conference: As
    reported on 8/15 a man who claimed to have not been able to walk since
    childhood was able to walk and push his wheelchair out of the room at
    the final meeting at Fusion Church, Sunday pm. An update from Auckland
    today is that not only in the man walking, but his epileptic seizures
    have stopped and his motor skills have great increased in his hands,
    etc. God is good!”

  • wildwest

    Att jag skulle få äta upp uttrycket rockfestival anade jag i samma sekund jag tryckte på skicka. Då var det för sent. Vad jag försökte säga var att en ung människa speciellt, men även jag, vill ha positiva upplevelser, Gudsnärhet, inte en mördande tråkighet som det så ofta är i kyrkan. Jag skulle till de flesta kyrkor idag inte bjuda med någon. De skulle somna med en gång. Det var ingen som somnade vid Jesu möten! Han fick till och med fixa mat åt dom, ingen ville gå hem. Det var spännande, utmanande, roligt och man fick sej något till livs rent andligt, förutom gratis middag.

    Jag vurmar för en övernaturlig kristendomstyp som gör skillnad! Sanna mina ord gör väl inte en läromässigt vilsen kyrka i Sverige idag med liturgier som går på räls, predikningar utan entusiasm och udd, och sång där bara två nynnar med någon som helst nytta! Det är ett fattigdomsbevis. Den kristendomstypen har ingen framtid. Den är inte övernaturligt. Det är torr religion. Sånt behöver vi sannerligen inte mera av! Att några ytterst få finner glädje i kontemplativ kristendom må vara hänt. Men det är ingenting för gemene man.

  • Anonym

    Magnus! Nu skall vi inte vara snarstuckna. Jag nämnde ett antal händelser i ett flöde som jag tror har relevans i samband med den pingstkarismatiska strömningen i kristenheten från slutet av 1800-talet och framåt. Därmed inte sagt att det finns några direkta orsakssamband mellan en detalj och den som kommer härnäst i tidsförloppet. Andens vind blåser vart den vill.  Men nog är det spännande att studera allt detta…

  • Westinbo

    Mitt inlägg var inte ironiskt menat om nu någon trodde det!

  • Christian

    Ja har man fått smak på en levande och av Guds närvaro vibrerande Gudstjänst är det svårt att nöja sig med mindre. Varför skulle vi? Davids nyckel är som bekant Ps 22:3 ”Dock är du den helige som tronar på Israels lovsånger.”

  • Christian

    Bengt, du kan inte gärna sticka under stol med att du antydde ett orsakssamband som vi som evangeliskt troende har all anledning att ifrågasätta.

    V g övergrepp så kanske inte du som katolik ska uttala dig… Går liksom inte att jämföra på samma dag med pingstr. För att inte tala om de förföljelser som de Kristtrogna i alla tider har fått utstå av din påvekyrka.

    FKE anser f ö att vi ska böja oss under påven..

  • Christian

    Stefan, vad var det som var bra med Bengts kommentar? Tror du också att pingst, latter rain och karismatiska rörelnse var svar på påvens böner… :-)

  • http://gnossa.se Tomas Hultberg

    :-)

  • mari

    Visst är det gott med Andens gåvor i våra liv men glöm inte bort Andens frukt som jag tycker är minst lika viktig ! Tyvärr tror jag många blivit ”kritiska” till karismatiken (gillar inte ordet) pga att många som stått upp på barikaderna o bett för sjuka osv inte har levt i kärlek o ödmjukhet o haft rätt motiv i sitt handlande. En bibellärare jag ofta lyssnade på sa en gång: Duvan (anden) kan inte flyga om det inte är jämvikt på vingarna ….Vi behöver både Andens frukt o gåvor för att kunna tjäna Gud o betjäna människor ! 

  • http://gnossa.se Tomas Hultberg

    Vem har sagt något om att kontemplera eller vad det kan heta. Men om du vill se Jesus verka så är det väl bättre att dela vad du har för förtröstan på honom än att intressera sig så mycket för kyrkostil? Men förresten, varför skulle det vara en motsats ånena sidan att vara kontemplativt lagd och använd av Gud i Andens gåvor å den andra. Verkar bara Anden bland människor som inte reflekterar eller kan stilla sig? Tycker mig se i evangelierna att Jesus också drog sig undan för enskilda överläggningar.

  • Anonym

    Christian!
    Du tolkar mig givetvis som du vill och väljer du att bortse från mina kompletterande förklaringar i dialogen är det din sak.  ”Vi evangelikaler”, ”din påvekyrka…” Vad jag lärt mig under åren i samtal med olika kristna bröder och systrar från olika samfund är att i grunden inte se det som ”vi” och ”ni”. Tillsammans äger vi trons skatt och delar kristenhetens sorger och glädjeämnen på vår resa genom tiden.

  • Christian

    Bengt, tja det var väl i så fall din påvekyrka som började med att göra skillnad och tala om vi och ni när Luther bannlystes. Motreformationens fördömelsedomar (anathema) står dessutom kvar över alla oss som med reformatorerna t ex hävdar att vi rättfärdiggörs genom tro allena. Är inte det att göra skillnad…?

  • Christian

    F ö om det nu mot all förmodan skulle finnas ett specifikt orsakssamband mellan Andeutgjutelsen på 1900-talet och just påvens böner så är det ju märkligt att denna förnyelse väsentligen har hamnat utanför påvekyrkan. Man får väl anta att påven i så fall hade velat se förnyelsen i sin egen kyrka. Den kyrka som alltså hävdar Extra Ecclesiam nulla salus, d v s utanför Romarkyrkan ingen frälsning. En märklig sak är ju även att förnyelsen i många länder har lett till en kraftig tillbakagång för katolikerna. I Brasilien t ex och andra delar av sydamerika har ju romarkyrkans andel minskat väsentligt till förmån för evangeliska församlingar och då främst pingstvänner.

  • O.P

    Jesus behövde heller inga microfoner & högtalare som rockmusikerna.
    Det fantastiska var att i min ungdom så ökade församlingarna ,fastän vi hade ”mördande tråkigt” Men idag när dom unga skall styra så minskar församlingarna.

  • Nils

    Jag tycker alltsammans är ett konstigt resonemang. Som om det går att bestämma sig för en ”övernaturlig” kristendomstyp, (gillar inte alls ordet övernaturlig eftersom äkta andligt liv borde vara det mest naturliga), genom att svänga igång en sorts popfestival, oavsett hur positiva såna kan vara. Ska man kalla sådant för andligt så låter det som ett fattigdomsbevis och tycker du har felvänt alla begrepp. Och hur vet du att kontemplativ kristendom inte är nåt för gemene man? Sen skriver du om den unga kvinnan som du tar för givet naturligtvis hellre vill rocka loss i kvadrat och kubik med under, tecken, liv och glädje ISTÄLLET för att gå i kloster. Men varför gör du motsatser av allt? Är du så säker på att inget av sådant kan finnas i ett kloster? Påminner mig om ett tv-program som handlade just om en ung katolsk kvinna som bestämde sig för att gå i kloster på livstid och avstå från att bilda familj. Du har ingen aning om vad som är torr religion och vilken kristendomstyp som inte har någon framtid. Du har naturligtvis rätt i att fler ungdomar går på rockkonsert än går i kloster.  Men snälla du blanda inte ihop profant och andligt. Tycker att du gärna vänder allt bakvänt. Jag skulle hellre tro att den onaturliga kristendomstyp som inte har någon framtid är den som företräds av rika predikanter i privatjet och lyhotell som rockar loss på jättearenor och tar betalt för sina tjänster.

  • Anonym

    Det finns en passage i Bibeln som skrämmer Djävulen mer än alla andra ställen. Denna passage får honom att vrida sig i plågor:

    ”Kom och följ mig. Jag skall göra er till
    människofiskare” […]. (Matt 4:19)

    Sekunder senare, ser han med egna ögon hur Simon som kallas Petrus och hans bror Andreas lägger ned sina nät och följer honom utan ett ord. I denna stund vet Satan att hans stund är kommen. Bibeln återger händelsen i en halv mening:

    ”[…] och de
    lämnade genast sina nät och följde honom”.  (Matt 4:20)

    De föll inte ned på knä och mumlade trosbekännelser. Varför inte? Anledningen är lika enkel som gudomlig: att följa Guds son ÄR en trosbekännelse. Inte dogmer.

    Om någon undrar varför vi har mumlat trosbekännelser i snart två tusen år, helt i onödan, är orsaken kyrkoledarna i den världsvida kyrkan. 

    Trots att samtliga kyrkoledare vet att det inte finns någon trosbekännelse i Bibeln, har de skapat en falsk tradition som ger sken av att frälsningen finns i ”den allmänneliga kyrkan”.
     
    Alla kyrkoledare vet att den apostoliska trosbekännelsen inte är värd pappret den är skriven på. De vet att djävulen kan sitta i kyrkbänken och läsa högt ur trosbekännelsen utan att någon händer (!).

    Alla kyrkoledare vet att Jesus  vill samla oss syndare och göra oss alla till lärjungar för att sedan gå ut i världen. De vet att Jesus aldrig startat någon kyrka och tänker inte göra det heller.
    Alla kyrkoledare vet också att Kristi kropp är utan synd men att kyrkan är så full av synd att till och med Satan stortrivs i den. Kristi kropp kan aldrig vara den ”allmänneliga kyrkan”.

    Alla kyrkoledare vet att den allmänneliga kyrkan är likt en månghövdad hydra med sina falska ormhuvuden.
    Alla kyrkoledare vet att, kärleken, som de talar mest om vet de minst om.

    Allt detta vet kyrkoledarna. Men det är synd om dessa människor, som i sin lojalitet följer en falsk kyrkotradition i stället för Jesus, som är huvudet i Kristi syndfria kropp.

    Men hoppet är inte ute för någon av dem. Inte för någon av oss.

    Jag vill ödmjukt föreslå att alla ni kyrkoledare ber Gud och mänskligheten om förlåtelse för att ni har gett sken av att just er kyrkan är samma sak som Kristi kropp.

    När detta är avklarat kan vi alla tillsammans börja om från början igen, kanske med dessa ord i våra tankar: ”Och då skall sådana som är sist bli först, och sådana som är först
    skall bli sist.” (Lukas 13:30) Då är påven inte längre ”den främste bland jämlikar” utan den minste.

    Till sist:
    Jag är på spaning efter Kristi kropp och Jesus  lärjungar. Är det nån som har sett till dem? Följande beskrivning har jag fått från vår Fader i himlen:

    ”[…] Ni kommer att söka efter mig, och jag säger nu
    till er vad jag sade till judarna: Dit jag går kan ni inte komma. Ett nytt bud ger jag er: att ni skall
    älska varandra. Så som jag har älskat er skall också ni älska varandra. Alla skall förstå att ni är mina
    lärjungar om ni visar varandra kärlek.” (Joh 33-35)

    Jag kan nås på denna blogg.

  • http://helapingsten.wordpress.com/ Micael Grenholm

    Amen, det jag brinner för är att kyrkan förenar karismatiken med engagemang för fred och rättvisa: http://helapingsten.wordpress.com/om-den-har-bloggen/ 

  • Anders Gunnarsson

    Suck! Lågvatten och avgrundsdjup! Finns det fler än jag som tröttnat på återvändsgränderna och de tusentals utfallen som Christianti gör? Red Herrings är rökta fula (härskna) fiskar som flyter upp så fort katolicism diskuteras i C.M.:s närhet!

    TröttAnde!

  • Anonym

    Tre enkla frågor:

    1. Finns det frälsning utanför den Katolska kyrkan eller inte?

    2. Är Kristi kropp, fullt ut, representerad av Svenska kyrkan som välsignar och uppmuntrar samkönade äktenskap?

    3. Om din fru får AIDS? Får du använda kondom vid samlag. (Frågan är principiellt ställd.)

  • http://helapingsten.wordpress.com/ Micael Grenholm

    Texten om människofiskare är väldigt intressant, inte minst eftersom det är genom ett mirakel som Jesus kallar sina lärjungar. Jag har skrivit om det här: http://helapingsten.wordpress.com/2011/08/23/manniskofiskare-lamnar-allt/ 

  • Magnus

    Så länge katolskt troende uttrycker sig på detta vis är ekumenik inte bara svårt – utan en omöjlighet:
    http://www.youtube.com/user/RealCatholicTV?feature=mhee#p/u/0/c0SX1s669q8

  • Anonym

    Det finns religiösa sanningar och det finns det biologiska fakta.

    Att  jungfru Maria födde en Gud är en religiös sanning – men obevisbar.
    Att vandrande pinnar förökar sig genom jungfrufödsel är däremot biologiska fakta – och bevisbart.

    Vandrande pinnar har ett naturligt kamouflage som gör att de liknar torra trädkvistar.

    Varför inte göra biologiska fakta till religiösa sanningar? Om Jesus symboliskt  är lammet kan väl Påven få vara en vandrande pinne!

    Varför inte vandra pinnar som husdjur?
    Varje gång en katolsk präst får problem med syndiga tankar på sex, börjar de genast leka med sin vandrande pinne. Det kyler snart ned den sexuella upphetsningen.
    (Vandrande pinnar som husdjur är ovanligt men förekommer.)

    Nu måste vi frågar oss själva: Är inte vandrande pinnar ett tecken från Gud? Kan det rent vara så att vandrande pinnar är inkarnerade Påvar? Går det så här när man inte har sex?

    I den Katolska kyrkan verkar allt möjligt. Så varför inte vandrande pinnar?

    Magnus, jag såg filmen och katolik blir jag aldrig.

  • Christian

    Lovsång öppnar upp för Anden och hans gåvor http://youtu.be/_fsrQFWb-xc

  • Margret Sundin

    Ditt eller mitt hälsotillstånd har ingen betydelse, det som står i Ordet har betydelse, inget annat. Jag predikar Guds plan och tanke med sin skapelse oavsett hur jag för tillfället mår, eller omständigheter som jag befinner mig i. Jag predikar helande oavsett egna omständigheter, jag predikar Jesu verk i oss och inte mig själv.

    Härligt förresten är proverna visade sig bättre för dig Stefan! Gå, din tro har hjälpt dig, sa Jesus. Gud vill hela alla.

    Gud ger oss tron precis som han gav Abraham tron att det var den ende Guden som talade till honom och sa åt honom att GÅ. Han gick i tro. Jag tackar Gud för den tro och tillit som jag fått, jag litar fullt ut att Herren leder mig där jag går bedjande fram, jag har prövat det löftet, och många flera och funnit att det fungerar. 

    Jag är som predikant kallad att predika helande till kroppen, för den som tror. Jag är kallad att predika omvändelse och efterföljelse och de löften som jagar den som tror! Inget annat!

    Margret Sundin
    pastor Citykyrkan Örkelljunga

  • Nils
  • Pingback: YOUCAT fokuserar på grundförståelsen av tron framför att ge detaljerade kokbokssvar - Bengts Blogg()

  • Anonym

    Tack Bengt W för dina frågor, jag skall svara så gott jag kan. Det korta svaret skulle vara ”ja”, ”nej” (men oberoende av om man välsignar samkönade äktenskap eller inte) resp ”det beror på omständigheterna”. Men så korta svar är ganska meningslösa om man inte förstår bakgrunden till dem. Alla människor utgår från sin personliga livssituation och livstolkning då man tillämpar tron i sina liv.  Katolsk katekes utgår från en helhetsförståelse av Gud, människan och tron, utifrån det drar man slutsatser. Enskilda detaljerade moraliska påbud eller påbud hur man skall tro är meningslösa om de inte är förankrade i personens egen libvstolkning och fårståelse av tron. Därför finns ett längre svar också, men det ger jag på min blogg, eftersom det faller lite utanför ämnet för diskussionen här: http://www.katolsktfonster.se/forum/blogs/51066.aspx

  • Anonym

    Jag frågar så gott jag kan, men ger du besked efter bästa förmåga? 

    Du svarar nämligen som en politiker:
    – Som politiker krävs att vi har en helhetssyn!

    Detta retoriska knep används när man vill undvika besvärliga eller obehagliga  frågor. Men varför tänkte du inte likadant när du skrev din tidigare kommentar i denna ”karismatiska debatt”? Kräver den mindre förkunskaper i katolsk katekes än ditt svar till mig?

    Du får en chans till att svara på frågorna: Jag har läst katekesen och är väl införstådd i katolsk liv och tro. Slå suta fumla och treva – ge mig raka besked.

    Tack för att du ägnar mig uppmärksamhet!

    PS
    Att hävda begreppet ”helhetsförståelse” är farligt nära leka Gud. Inte sant?
    DS

  • Anonym

    Jag är oförstående till dina anmärkningar. Du låter arg. Jag har verkligen svarat så gott jag kan. Om du nu är så insatt i katolsk katekses och vet som du säger, varför frågar du då?
    Vår kunskap och förståelse är begränsad, därför är det väl det mer att leka Gud om vi ger kategoriska fyrkantiga svar på allting. Med helhetsförståelse menar jag inte total allomfattande förståelse av allt (det vore att leka Gud), utan att de olika delar vi har någon liten insikt i integreras i vår bild.

    Skulle jag ge dig ett enkelt ja, eller nej-svar finns ändå ingen garanti att du och jag skulle tala om samma saker. Våra olika för-förståelser av ämnet skulle kunnagöra att vi endast skenbart har preciserat något, medan vi egentligen uppfattar det helt olika.

    Men ge istället svaret själv eftersom du vet och säg mig vad som är ”besvärligt eller obehagligt” i frågorna.