Stefan Swärd

Allt mellan himmel och jord

Det är några händelser denna sommar som får mig att reflektera. Vi som är etablerade kristna har ju en klar benägenhet att vara lågmälda, försiktiga, inte sticka ut, inte provocera, ska vi säga något om Gud och tron ska det vara i diplomatiska och försiktiga ordalag. Vi är väldigt emot överdrifter. I Bibeln läser vi om på ett ställe att om vi är tysta, ska stenarna ropa. Är det just detta som händer nu?

Den  här sommaren har kändisen och artisten Marcus Birro stuckit ut hakan och sagt att det är nödvändigt och bra att visa bilder på aborterade foster. Utifrån de debatter som har varit tidigare, har säkert 99,5 procent av de kristna i Sverige varit emot denna metod, jag har hört till dem som tycker att det har varit något för provocerande även om jag har haft förståelse för metoden. Jag minns upprördheten när bilderna visades utanför pingstkyrkan i Jönköping, hur många stödde det initiativet?

Nu går Marcus Birro ut och säger att det är bra och nödvändigt och okey. Vad säger vi kristna då?

En bred majoritet av oss etablerade kristna skulle nog tycka att det är överspänd karismatik att be för sjuka på ett tåg, offentligt och med människor man inte känner alls. Sådant ska man väl i bästa fall ägna sig åt i ett slutet andaktsrum, själavårdssamtal eller i ett kyrkorum. Nu går artisten Pernilla Wahlgren ut och säger att det var fascinerande att se någon be för en sjuk på ett tåg och se vad som hände.

Pernilla Wahlgren tycker det är okey.

Bör inte vi etablera kristna tycka då att det både är okey att be för sjuka på ett tåg och visa abortbilder. Eller är de profana och halvprofana artisterna mer frimodiga att lyfta fram frejdiga kristna än vad vi etablerade kristna är?

Finns det en profetisk signal i detta? En fundering en sen tisdag kväll.

  • Haning Burseryd

    Micael, om vi ska ha vettig bloggdiskussion, bör vi  kunna samtala och kunna svara för våra påståenden. Du har inte svarat på min fråga, vilka teologer, som har din uppfattning om Apg 16. Det är meningslöst att påstå något, som man inte kan svara för. Det är inte sanningsenligt heller.

    Micael och ni andra karismatikerna, vi behöver ett balanserat samtal. Bibeln är inte så enkel som ni låter det påskina. Det finns även sjukdom, lidande och död, som måste komma upp i samtalet, om ert prat om karismatin blir trovärdigt.

    Men som vanligt, den största faran för kristenheten är att bli för upptagen med ett specialområde, t.ex. karismatin, eskatologin eller annat. Det viktigaste temat är från bibelns början till Uppenbarelseboken är frälsningen. Vi kristna gläds över frälsningen i Kristus, oavsett om vi upplevt helande eller inte. Jag hoppas på att du, Micael, förkunnar MEST det viktigaste och sedan det andra, om du nu råkar vara pastor eller förkunnare.

    Allt gott i Kristus
    Haning

  • Fredde

    Tänkte samma sak för länge sedan när jag läste dessa inlägg av Birger Schlaug:

    http://schlaug.blogspot.com/2010/06/dagen-och-annonsen.html

    http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=184112

  • http://helapingsten.wordpress.com/ Micael Grenholm

    Hej Haning! Jag förstår inte riktigt vad du menar med min uppfattning om Apg 16 eftersom jag inte nämnt det Bibelstället, men min uppfattning är väl att det där finns många exempel på att under var en naturlig del i urkyrkan och att de hjälpte församlingstillväxten, Paulus blir ledd av den Helige Ande och en ängel vart han ska predika Evangeliet, han driver ut en demon ur en flicka vilket gör att han och Silas hamnar i fängelse där de prisar Gud, och plötsligt drabbas fängelset av en jordbävning så att när fångvaktaren ser detta blir han förskräckt och försöker ta sitt liv men då predikar Paulus och Silas evangeliet för honom så att han och hans familj blir frälst.

    Länken ovan går till en artikel jag skrivit som visar på ännu fler exempel ur Apostlagärningarna när Evangeliet predikas i kraft av tecken och under, det var Paulus evangelisationsstrategi att predika det i ord, gärning och i kraft av tecken och under (Rom 15:18-19), och Gud bekräftar sitt Ord genom att göra under (Apg 14:3). Det vi inte får glömma bort är att när genuina under sker är det Gud som gör dem. Sen finns många exempel på osund karismatik där man fejkar under, och det tar jag avstånd ifrån.

    I stort sett alla karismatiska teologer i världen skulle hålla med mig om att det är effektivt att evangelisera i kraften av tecken och under, medan ickekarismatiska teologer inte skulle det. Frågan är: får vi reda på vad som är Bibliskt genom att räkna antal teologer eller genom att läsa Bibeln utan fördomar? Jag kom fram till denna ståndpunkt när jag läste Bibeln på egen hand utan att engagera mig i den teologiska debatten, sedan har jag engagerat mig i den karismatiska rörelsen efter det.

    Det är ett stort problem att många karismatiker blundar för sjukdom, lidande och död, men det finns många goda exempel. John Wimber som jag läst mycket av och som av flera ses som en av de mest inflytelserika karismatiska ledarna i Västvärlden de senaste 30 åren talade ofta om dem som inte blev helade, och om hur Guds Rike kom med Jesus men inte fullbordas förrän vid Hans återkomst, det är redan men inte ännu. För en vecka sedan var jag på New Wines helandekonferens där Randy Clark ägnade en timme åt att berätta om alla de gånger han bett för människor som inte blivit helade, och hur ont det har gjort i hjärtat. Samtidigt som församlingens uppgift är att be för sjuka (Jak 5) får vi aldrig vända verkligheten till något den inte är, och jag ogillar skarpt kringresande, rika megapredikanter som säger att allt blir guld och gröna skogar om man har en stark tro och ger mycket pengar till honom.

    Det är dock lite olyckligt att du tillräknar mig de karismatiker som blundar för sjukdom och död. Senast igår pratade jag om helande med en person vars bror dog i en allvarlig sjukdom.

    Och jag håller helt och hållet med dig om att frälsningen är Bibelns centrala budskap. Jag predikar mycket riktigt, och de tre senaste predikningarna har handlat om försoningen. Jag ska predika nu på söndag om pånyttfödelsen. Min poäng är dock att eftersom frälsningen är det centrala i Evangeliet så är mission de kristnas främsta uppdrag, vi ska sprida frälsningen vidare. Och Bibeln är väldigt tydlig med att en av de effektivaste evangelisationsmetoderna är att sprida Evangeliet i kraften av tecken och under. Karismatiken är ingen bigrej utan ett väldigt viktigt verktyg i att se människor frälsta. Det är det jag skrivit om här: http://helapingsten.wordpress.com/2011/08/18/sprid-evangeliet-i-kraft-av-tecken-och-under/ Ta gärna och läs den texten så kan vi fortsätta samtalet på den sidan.

    Gud välsigne dig!

    Micael

  • WO

    Amen 😉



Subscribe to Stefan Swärd