Den här artikeln har jag försökt på publicerad på DN debatt och SVD Brännpunkt denna vecka, men inte lyckats med det. Men då är det så bra att ha en blogg där man skriver vad man vill. Här är den refuserade artikeln, exklusivt för mina bloggläsare, innehållet liknar ledaren i Världen Idag:
Den senaste veckan har vi återigen blivit påminda om att kampen aldrig får upphöra för demokratin och det öppna samhället. Det politiska våldet vilar ständigt bakom hörnet. I Tyskland 1933 var det en person med Breiviks värderingar som grep makten i landet samtidigt som många svenskar uttryckte sympatier för Nazityskland och nazismen. Samma brutala våld grep makten i dåvarande Sovjetunionen och i Kina, även det med en hel del sympatier från svenskt håll. Det är samma människosyn som ligger bakom dåden på Utöya, Gulag i Sovjetunionen, Treblinka i Polen och Kinas kulturrevolution på sextiotalet. Den extrema våldsvänstern hade också omfattande sympatier i Sverige, liksom nazismen, liksom Anders Breiviks groteska högerextrema ideal.
Samma människosyn och att använda dödandet som politisk metod präglar även de muslimska diktaturerna, listan kan göras lång, Iran, Saudiarabien, Syrien, Libyen, för att nu inte tala om Bin Laden.
En läsning av Anders Breiviks 1500-sidiga dokument visar att han är mer än en högerextrem person. Han är också terrorist och vill använda terrorn som ett medel för att nå politiska mål. Det som hände i Norge var inget vansinnesdåd, det var en ny form av högerextrem terrorism.
Trots att dessa olika rörelser hatar varandra och är varandras motsatser, vänsterextremisterna, de totalitära muslimska diktaturerna, nazisterna och Breiviks högerextrema terrorism – så är de samma andas barn. Den finns en totalitär samhällssyn i grunden och man använder massmördandet som en politisk metod och en politisk strategi.
Breiviks terrorism kombineras också med aggressivitetshöjande droger, också en ny trend, som liknar fotbollshuliganismen.
Kampen för det demokratiska och öppna samhället kan aldrig slå sig till ro. Även i fredliga och lugna Norden visar all erfarenhet under många år att det finns en benägenhet att stödja och acceptera totalitära ideologier och i varje fall passivt stödja massmördandet. Våld och terror kan inte bemötas med mer hat och våld. Den norska reaktionen har varit sansad och föredömlig, ännu mer öppenhet och demokrati är lösningen, dock utan naivitet och okunnighet om de extrema rörelser som finns i samhällets utkanter.