Stefan Swärd

Allt mellan himmel och jord

Nu är det sen söndag kväll. Har medverkat i två av Elimkyrkans gudstjänster under söndagen. Dels klockan 11.00, dels gudstjänst i vår församlingsplantering Trinity på Södermalm. Är rejält trött ikväll och inte blev man piggare av att kika på VM-hockeyn.

Lördagen ägnades åt EFK:s representanskapsmöte i Linköping. Flera mycket bra inslag. Gudrun Boström och Öivind Tolvsen gav mycket bra presentationer av läget inom EFK, både med församlingsutvecklingen och ekonomin. Den största ljuspunkten är de höga dopsiffrorna, men det bygger på att vi har några få församlingar som lever i tillväxt och förnyelse som ordentligt märks i statistiken. Bra och pedagogisk genomgång kring ekonomi och offrande av Ryttargårdskyrkans pastor  med en tydlig inriktning på lärjungaskap och efterföljelse.

Samtalspunkten om samtalsklimat och med koppling till bloggsfären blev dock en total katastrof. Nivån var ungefär som den reaktionära och konservativa frikyrkans diskussioner om TV för 50 år sedan, det nya är något syndigt. Idag är bloggsfären syndig och destruktiv. Bloggar och sociala medier tycks för en del vara ett problem som vi måste hantera, istället för ett fantastiskt redskap för interaktiv kommunikation. Tänk om vi istället hade fört ett visionärt och kreativt samtal om hur kristi kyrka som ska vara staden på berget i den nya digitala världen, hur vi kan göra vår röst hörd i den digitala kommunikationsexplosion som pågår just nu – då hade jag gärna deltagit i diskussionen. Men jag återkommer till denna fråga.

På onsdag kväll kommande vecka åker jag upp till Livets ord i Uppsala för att vara med i en TV-inspelning med Ulf Ekman och Frälsningsarméns chef Marie Willermark, då ska vi diskutera Kalla Faktas granskning av Frälsningsarmén. Den frågan kommer fortsätta att vara aktuell.

  • Nils

    Stefan !
    Är du ”EFK:s starke man”  ?

    Livets Ords språkrör !Världen i dag har utnämnt Pelle Hörnmark till ”pingströrelsens starke man”
    http://varldenidag.se/http://www.varldenidag.se/nyhet/2011/05/15/Fortsatt-att-gora-gott/

    Som pingstvän lyfter man på ögonbrynet över detta barnsliga epitet…

    Månne ”ansvarig utgivare” för tidningen bestämt uttrycket i artikeln ?
    Det rimmar i så fall med trosrörelsetraditionen, men är nytt när man skriver detta om sina grannar.

  • Erik Bratteborg

    Tråkigt att höra att diskussionen kring sociala medier på EFK:s representantskapsmöte var så eländig. Vilka deltog i denna? Och har man inte fattat att även nutida redskap är till för att användas för att nå alla människor med evangeliet?

    Eller var det kanske bara Stefans tolkning av samtalet som var så negativ? Fler som var med i Linköping kanske kan ge en nyanserad bild?

  • http://www.hallstromper.blogspot.com/ Per Hallström

    Jag instämmer i att fler som var med på EFK:s representantskapsmöte borde ge sin tolkning av diskussionen kring sociala medier. Jag har under åtskillga år uppfattat EFK som en orädd rörelse när det gäller att bedöma olika nya fenomen. EFK greps till exempel aldrig av den Livets Ord-fobi som spred sig inom Pingst och andra samfund. Därför är det mycket förvånande om EFK nu skulle vara motståndare till de sociala medierna.

  • Johan Knabäck

    Var själv med på representantskapsmötet och känner en viss besvikelse att debatten tog stopp innan den hade börjat.
     
    Jag ser tre sidor som vi behöver lyfta upp och prata om. För det första behöver vi vara ”staden på berget” och hur kan vi vara det i dagens samhälle. Här hade jag viljat haft tyngdpunkten för vårt samtal. Det är så viktigt att vi vågar föra ett konstruktivt samtal på kristen grund om det samhälle som vi befinner oss i.
     
    För det andra, och även det är en viktig aspekt, är hur vi som rörelse kan uppmuntra det goda samtalet, hur vi kan använda oss av både ”nya medier” och ”gamla medier” för att nå vardra och andra med det samtalet.
     
    Den tredje aspekten att diksutera är hur ett ”gott samtal” förs och det var här som samtalet tyvärr tog stopp på ett sätt som du Stefan beskriver i ditt inlägg. Tyvärr så blev man lite tagen på sängen. Jag tycker att Anders Blåberg fångade upp det som sades på ett bra sätt, men tyvärr tog inte jag, eller någon annan chansen att leda in samtalet på någon av de andra aspekterna. Känner en viss sorg för det och jag hoppas verkligen inte att detta tolkas som att vi har ett dåligt samtalsklimat inom rörelsen. Vi måste våga stöta och blöta våra åsikter på ett kärleksfullt och öppet sätt inom EFK. För vågar vi inte dela olika åsikter, samtala om dessa och låta oss leda av vår Herre så finns risken att vi inte står enade utan splittrade i framtiden.
     

  • Sward

    Erik m.fl.
    tidningen Dagen var på plats, vi får se om de skriver något i morgon, deras perspektiv kan vara intressant. Kerstin Doyle var där.
    Det handlar ju inte bara om denna samtalspunkt på dagordningen, utan om hur vi som kyrka är en progressiv och innovativ kraft i en värld som förändras snabbt. Media och kommunikation har helt revolutionerats senaste åren. Bloggsfären och sociala medier påverkar nu presidentval och världspolitiken och har förändrat förutsättningarna för att kommunicera som kyrka. Vi behöver här vara i frontlinejn.
    Jag skickar ett brev till EFK: styrelse med mina synpunkter.
    hälsar
    Stefan Swärd 

  • Ulf Stenlund

    Visst finns det både ”pros and cons” vad gäller bloggande. De uppenbara fördelarna är öppenhet och snabbhet. En nackdel kan vara den brist på fromhet en och annan debattör uppvisar. Min uppfattning är ändå att det är uppfriskande och värdefullt att få insyn i hur ”utomstående” tycker och tänker. Att få reda på ”gräsrötternas” uppfattning är också viktigt. Nyttan av kristna bloggar kan liknas vid min ungdoms Lapplandsveckor där det var öppet även för lekmän att kunna uttrycka sina uppfattningar. Dagens konferenser har en betydligt mer styrd agenda. Risken är att ”starka män” får för hårt grepp om samtalen.
    Slutsats: Kristna borde synas ännu mer i bloggosfären.
    Tack Stefan för detta forum.

  • Bo Westin

    Det skulle vara intressant att få ta del av en
    undersökning över vilka olika vägar som människor kommer till tro på Kristus i
    vår digitala tidsålder och före densamma.

    Jag gissar att en sådan undersökning skulle ge vid handen
    att det personliga mötet mellan människor och byggandet av trovärdiga relationer
    skulle hamna högt. Den icketroende personens möte med den gudstjänstfirande församlingen
    (inkl. alfagrupper) skulle säkert också hamna högt i statistiken över antalet
    människor som kommer till tro. Många har också kommit till tro enbart genom att
    läsa bibeln, en bok som är unik och enastående och saknar sin like, speciellt
    evangeliernas vittnesbörd om Jesu person och liv och lära med sin överbevisande
    kraft. Det personliga vittnesbördet har också alltid haft en stark
    genomslagskraft, och det gäller säkert inom de digitala medierna också.

    Däremot tror jag att ”teologiska diskussioner” där den
    kristna etiken och ödmjukheten ibland lyser med sin frånvaro snarare stöter
    bort icketroende istället för att attrahera dem. När orden når allt längre ut som
    de gör i bloggsfären, blir ansvaret desto större hur vi formulerar oss, både inför Gud
    och människor, inte minst med tanke på att allt lagras och går att hitta när
    det en gång lagts ut på nätet. Men också därför att vi ska stå till svars inför Gud hur
    vi har använt vår tunga, denna lem som kan sätta en hel värld i brand.

    Utan tvekan kommer internet att genomgå stora
    förändringar i framtiden vilket datastrategerna kan upplysa oss om. Det finns
    också en miljöaspekt, datorerna stjäl mycket av den högvärdiga energin och
    omvandlar den lågkvalitativ värmeenergi (faktiskt en viktig aspekt). Internet är dock viktigt ur en demokratisynpunkt, därför
    att ”vanliga” människor kan få delta i samtalet på ett sätt som annars inte
    vore möjligt. Se bara vad Internet, Facebook och Bloggen betytt för de folkliga
    resningarna i mellanöstern och Nordafrika för att inte tala om Wikileaks på
    gott och ont. Här talar vi om nya och revolutionerande faktorer i
    världspolitiken. 

    Säkert får vi ta del av många visa, profetiska och
    förmanande ord i bloggosfären tillsammans med personliga vittnesbörd om vad Gud
    har gjort i människors liv. Tyvärr, som med all kunskap och teknologisk
    utveckling på gott och ont, kommer vi fortsättningsvis att behöva läsa mycket
    som borde ha slängts i papperskorgen.

    Ansvarsfullt brukad tror jag ändå att de digitala
    medierna är en positiv kraft för kyrkan. Vi kanske skulle kunna använda
    internet ännu mer offensivt genom att fler församlingar lägger ut sina gudstjänster
    på webben. Internetkommunikation har en tendens att gynna de köttsliga och destruktiva
    krafterna när användarna sitter fjärran ifrån kroppsspråk och levande personer
    och därmed kommunicerar på ett ganska torftigt sätt och precis som den ensamme
    bilföraren i sin bil kan bete sig på ett sätt han inte skulle göra utanför sin
    skyddande inhägnad.

    Men ska vi förkasta Internets möjligheter till öppna och
    fria samtal på grund av allt missbruk. Jag tror inte det. Men alla är inte
    lämpade att ägna sig åt det precis som inte alla är lämpade att ställa sig
    bakom en predikstol.
     

  • Bo Westin

    Att döma av Stefans ordval undrar man ibland om Stefan tror att han är ”kristenhetens starke man” i Sverige. T.ex. i hans inlägg 10/5: ”Uppgifterna är så allvarliga att jag kräver en förklaring från ansvariga inom berörda samfund om detta.”  

    :)

  • Bo Westin

     Att döma av Stefans ordval undrar man ibland om Stefan tror att han är
    ”kristenhetens starke man” i Sverige. T.ex. i hans inlägg 10/5:
    ”Uppgifterna är så allvarliga att jag kräver en förklaring från
    ansvariga inom berörda samfund om detta.”  

    :)

  • Nils

    Bo !
    Jag uppskattar dina kommentarer, men min inlaga som jag även återger i Dagen är ett uttryck för den låga kristna journalistiska nivån med mötesreferatet.
    I pingst har vi inte skådat någon ”styrka” hos Hörnmark, varken som teolog eller central kraftsamlare.
    Många betvivlar inte att han är en god inspiratör & evangelist, men därifrån till att vägleda i teologiska spörsmål & medialt tillgängölig har vi inte sätt några prov på.
    Däremot har vi sett prov på mediala fadäser, där han inte klarade av MRO:s berättigade påpekanden ang. pingstledningen I Jönköpings hållning i ledarskapsfrågor, där nämnde Hörnmark återgav plattityder inför Radio Jönköping förutom de förljugna & förklenande omdömen som avgavs gentemot MRO.
    Det är anmärkningsvärt att inte klara av alt. inte bemöda sig om att tala för en rörelse om dryga 80.000 medlemmar mer i det offentliga Sverige.
    Fortfarande förknippas pingströrelsens språkrör med Stanley Sjöberg & S-G Hedin.
    Det om något är anmärkningsvärt & direkt patetiskt när uttryck som ”pingströrelsens starke man” myntas.

  • Magnus Tunehag

    En rapport från mig som också var med på EFK:s representanskapsmöte:
    Hela frågan var dåligt förberedd av ansvariga inom EFK. Tanken var att vi skulle samtala om samtalsklimatet inom EFK – de flesta satt nog och tänkte på den här bloggens utspel och andra EFK:ares bloggar och diskussioner men inledaren kommenterade inte detta utan ställde ganska öppna frågor som utgångspunkt. Den förste som begärde ordet talade om att hon, när hon skrivit i sådana här kommentarsrutor, ångrat sig, det är svårt att vara kärleksfull och skriva på ett ”kristet sätt”. Hon frågade hur vi skulle agera som kristna på nätet. Den andra som tog till orda presenterade sig som ”Profet” och hade ett budskap i tre punkter som frambars med darrande stämma: 1. Det är mycket skrammel på nätet (alltså utifrån 1 Kor 13 – vi saknar kärlek. 2. Vi bör söka upp de vi har otalt med, ansikte mot ansikte, istället för att kritisera varandra via bloggar. 3. Vi bör verkligen pröva om vi skall föra samtal offentligt via nätet istället för internt. Det var ”profetens” budskap. Den tredje som tog till orda var en kvinna som efterlyste forum för det gemensamma samtalet. Det var det hele! (Anders Blåberg gick i och för sig upp efter ”profeten” och försökte få igång samtalet igen!)

  • http://www.hallstromper.blogspot.com/ Per Hallström

    På din beskrivning är jag inte det minsta förvånad över att det blev ett dåligt samtal om sociala medier. Representantskapsmötet är uppenbarligen ingen bra utgångspunkt för att bedöma hur EFK ställer sig till sociala medier.  

  • Anonym

    Är det bara Pelles ansvar att pingst ses utåt, eller är det varje lokal pingstförsamlings ansvar? Kanske har pingstföreståndare som S-G Hedin varit för mediala istället för att leda en förändringsprocess inom samfundet. 

  • Pingback: Folkkyrka eller folkrörelse, valet är vårt!()

  • http://mikaelkarlendal.pingstkyrkan.net/ Mikael Karlendal

    Jag håller med om att det är synd att inte goda samtal kan föras om så viktiga ting. Jag hade delvis samma erfarenhet av ett annat rådslag… där mitt samlade intryck är att det samtalas för lite om viktiga frågor. Jag har skrivit lite om det här: http://mikaelkarlendal.pingstkyrkan.net/?p=942

  • Nils

     tror inte det…
    i lilla Ängelholm så har pingst en pastor http://mikaelkarlendal.pingstkyrkan.net/  som nyttjar det mediala.
    EFK som Swärd representerar har en pastor ”Kolportören” http://www.kolportoren.com/ i lilla Borlänge som är medial & syntes i helgmålsandakt för nån vecka sedan…

    Så jag förstår & instämmer i Stefan Swärds suckande under EFK:s samtalssession om sociala medier:
    http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=260725

  • Nils

     var det en profet ?
    Var budskapet främjande för Gudsrikets utbredande ?

  • Anonym

    Ja men då kommer vi till nästa fråga. Är det bara pastorns ansvar att se till att kyrkan syns? Jag tror i mycket att det är detta som förlamar kristenheten i Sverige. Man anställer någon och förväntar sig att den ska sköta allt. Pastorn blir = församlingen. Om församlingen i stort (alla aktiva medlemmar) strävade efter att söka ”sin stads bästa” och sprida budskapet och leva ut budskapet så skulle vi synas ändå. Men vi sätter ständigt vår förhoppning endast till pastorn, eller till föreståndaren för samfundet i stort. Tänk om vi alla kunde ta oss i kragen och förstå att församlingen det är jag och jag är själv en representant för kyrkan, hur påverkar det mitt liv? 

  • Pingback: Dåligt samtal om det dåliga samtalsklimatet | Christian Mölk()

  • Anonym

    Överhuvudtaget är det väl svårt att föra samtal via en talarstol. Då blir det inte annat än ställningstagande, förslag och appeller som kommer fram. Samtal fordrar en annan miljö helt enkelt. 

  • Magnus Tunehag

    Jag ingen uppfattning om han är profet eller ej.  Budskapet han förmedlade var väl å ena sidan viktigt, men å andra sidan är det något som kan framföras utan att klä det i en ”profetisk ram”. Det var ju framförallt allmängiltiga bibliska principer som lanserades; tala utifrån kärlek, gör det i enrum med den du har otalt med och var försiktig i allmänhet att döma. 

  • Nils

     Det är nog trots allt viktigt att de som blivit betrodda med predikostol ställer predikostolen där den bör vara för den publik den ska nå.
    Ytterligare ett gott exempel på detta är Hallands mest välbesökta blogg:
    http://kungsbackaherden.blogspot.com/

    Konsekvens: Antalet Gudstjänstbesökare har stadigt ökats… m.m.

  • Anonym

    Jag håller med dig om att pastorn har ett ansvar, men alldeles för ofta lägger vi hela ansvaret på pastorn och det är inte den bild jag ser av den första församlingen, där apostlarna gav uppdrag till bl.a. Stefanus som delade ut mat och samtidigt predikade.  Det behövs mer än bara en duktig pastor det behövs en engagerad församling. Pastorn når inte dina arbetskamrater eller vänner det gör bara du. 
    Ett tips, lyssna på Lewi Pethrus sista predikan, vi vinner dem en och en. Där han själv säger jag har inte vunnit många, utan talar om hur engagerade församlingsmedlemmar fört sina nära och kära till tro, hur församlingen som helhet varit aktiv och därför nått ut. Vi måste tänka att församlingen är större än pastorn. 



Subscribe to Stefan Swärd