Under min resa till Prag föregående helg blev jag igen påmind om syndens kraft och konsekvenser. Mötte personer och guider som gav bra information. Prag har tydligen blivit ett centra för prostitution i Europa. Flickor från Östeuropa förmedlas till västeuropa via Prag, som har nära kopplingar till båda hållen. Någon har sagt till mig nyligen att kvinnohandeln är mycket värre och omfattande än den fruktansvärda slavhandeln under 1700-och 1800-talet. Och ändå ganska accepterat i stora delar av Europa. Det är uppenbart att även knarkhandeln har ett starkt fäste i Prag som tycks vara mer liberalt än t.ex. Sverige på det område.
Drogindustrin och sexindustrin. Gigantiska industri- och tjänstebranscher i dagens värld, som omsätter tusentals miljarder varje år.
Det är ett helvete. Här och nu.
Men för de människor som driver dessa branscher är det knappast något större helvete. De lever i lyx och överflöd och har själva valt sin livsstil och bransch. Deras verksamheter förtrycker, plågar, dödar och fördärvar. Man gör det med berått mod. Medan knarkgungarna och sexdirektörerna lever i lyx och överflöd.
Dessa synder visar inga tecken på att avta. Trots att evangeliet om Kristus har predikats i två tusen år om nåd, förlåtelse, frälsning, befrielse och ett nytt liv, tycks dessa branscher helt opåverkade av detta. Man väljer sitt liv. Man väljer synden och förkastar Kristus.
Kan en knarkhandlare eller sexhandlare bli frälst? Självklart. Gud vill att alla ska bli frälsta. Men frälsning i dessa fall handlar inte bara om en snabb bön i en svår situation. Det handlar om omvändelse, ett förvandlat liv, och att ställa saker tillrätta. Som när Sackeus mötte Jesus, han behövde klara ut sina ekonomiska relationer som en konsekvens av frälsningen.
Det går att visa på betydligt fler syndens branscher, faktum är att synden genomsyrar hela mänskligheten. De uppenbara fallen är naturligtvis alla de som sysslar med våld och mord, i organiserad form. De som rekryterar barnsoldater. De som mördar oskyldiga människor.
Gud har visat sin nåd i två tusen år. Synden frodas och lever vidare.
Men Gud avskyr synden, Gud avskyr ondskan. Den har fått en begränsad nådatid, även om Guds dom ibland bryter igenom redan här och nu.
Det enda hoppet i kampen mot synden är den yttersta domen, att alla en dag ska stå till svars inför Gud. Varje knarkhandlare och sexhandlare som har sluppit undan mänskliga domstolar, ska en dag möta Gud och ens liv ska utvärderas och man ska dömas efter sina gärningar. En dag nås en slutpunkt, hit men inte längre.
Här tror jag går en avgörande skiljelinje mellan universalister och de som tror på dubbla utgången, himmel eller helvete. När jag läser texter av universalisterna tycker jag att man inte talar om eller i varje fall tonar ner Guds vrede över synden och orättfärdigheten. Att Gud är helig och synd kan inte finnas i hans närhet. Och att människan i århundrande efter århundrande står emot Guds kallelse till frälsning och omvändelse. Den Gud jag tror på är också den Gud som visar vrede mot synd och ondska. Och som i längden inte kommer att tolerera någon form av synd och ondska. Och som en dag kommer att förgöra både sexindustrin och knarkindustrin och all annan form av orättfärdighet.
För mig är domens dag en hoppets dag. För mig är helvetet, Guds yttersta markering, hit men inte längre, en dag ska ondskan sorteras bort. Ondskan och synden ska besegras. En ny värld kommer att finnas utan plats för vare sig sexindustri eller knarkindustri, och ingen annan synd heller.
Nu lever vi i evangeliets och nådens tidsålder. Chansen till frälsning, omvändelse, ett nytt liv, räddning – det gäller nu.
Och det handlar inte bara om att rädda människor för evigheten. Det handlar också om att rädda deras liv här och nu.
Och ju större synd, desto större nåd, när en människa vänder om och tar emot Jesus och börjar ett helt nytt liv.