Tack för kommentarer med anledning av att jag håller på att skriva en bok om det Bibeln kallar för ”den eviga domen”. Enligt Heb. 6:2 hör det till första grunderna i den kristna tron, och bör ingå i elementär kristen undervisning.
Jag tycker att ämnet är mycket svårt, och jag har brottats med frågorna under många år. Både granskat Bibeltexterna och också tittat på hur kristna kyrkan har tolkat dessa bibeltexter och predikat om detta under historiens gång. Eftersom frågan om himmel eller helvete, evig dom eller evigt liv, handlar om framtiden och ligger utanför våra mänskliga erfarenhetsramar och kunskapsramar, så bygger vår kunskap och förståelse om detta, helt och hållet på vår tilltro till Guds uppenbarelse till oss, genom Guds ord, Bibeln. Utan den grunden blir det bara lösa spekulationer. Bibeln använder dock ofta ett symboliskt språk kring dessa frågor, så det är inte alltid jätteenkelt att förstå hur vi ska tolka och förstå Bibeln.
Det finns mycket att säga om detta, och jag har fortfarande inte satt ner foten i alla detaljer. Jag kommer att brottas med bibeltexterna intensivt i den kommande boken. Vill dock ge några tankar och perspektiv som kommer att prägla boken. Sammanfattar några tankar i punktform.
1. Guds A-plan är att frälsa hela mänskligheten – ”Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv.” Joh. 3:16, Jesus gav sitt liv för hela världen och för hela mänskligheten. ”Herren inte vill att någon skall gå förlorad utan att alla skall få tid att omvända sig” 2 Petr. 3:9. Gud gör sitt yttersta för att frälsa varje människa, och han har kallat kristna kyrkan för att hjälpa till i det uppdraget. Vi läser om rövaren på korset, som halkade in i himlen under sista självande minuterna, på ett bananskal. Jag vill tro att alla på något sätt, och någon gång, ska få en rättvis chans att ta emot Jesus.
2. Bibeln säger att alla kommer inte att ta emot Guds nådeserbjudande och räddningsplan för mänskligheten. Tron på Jesus är avgörande för vår räddning och frälsning. Tron på Jesus är avgörande för att vi inte ska gå förlorade. I Joh 5:21 kan vi läsa Jesusorden om att ”den som hör mitt ord och tror på honom som har sänt mig, han har evigt liv och kommer inte under domen utan har övergått från döden till livet.” I 1 Petr. 4:17, 18 läser vi: ”ty tiden är inne för domen, och den börjar med Guds hus. Men om den börjar med oss, vad skall då slutet bli för dem som inte lyder Guds evangelium? Och om den rättfärdige med knapp nöd blir frälst, vad blir det då av den ogudaktige och syndaren?”
3. Bibeln talar om en dubbel utgång, evigt liv eller evig död. Jesus säger i bergspredikan att ”den port är vid, och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går fram på den. Och den port är trång, och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den”. Matt. 7:13,14 ”De som har gjort gott skall uppstå till liv, och de som har gjort ont skall uppstå till dom”. Joh. 5:29. I slutet av Uppenbarelseboken läser vi om mänsklighetens slutpunkt, inför den stora vita tronen då vi alla ska möta Gud som domare. Och det blir en slutgiltig uppdelning.
4. Jag tolkar Guds eviga dom, och helvetestanken, som Guds slutgiltiga uppgörelse med ondskan. Det handlar om att skipa slutgiltig rättvisa. Det kommer en dag då ondskan ytterst ska besegras, och skiljas från mänskligheten. Då alla som utsatts för orättvisa ska få en rättvis behandling. Vi kan begå onda handlingar i smyg, och undvika denna världens rättvisa, men en dag ska vi få möta Gud. Nu lever vi ju i en halvmesyr, Guds rike lever parallellt med ondskans rike. Vid domen ska Gudsriket bli allenarådande. Det finns inget utrymme kvar för ondskan.
5. Jag tycker att Bibeln varnar för en självgod kristen attityd och en dömande kristen attityd. Domen ska börja på Guds hus. Vi ska alla ställas inför Kristi domstol och stå till svars för vad vi har gjort med våra liv. Läser man noggrannt genom bibeltexterna ser man en nyansering av den dubbla utgången. På domens dag ska det bli drägligare för vissa städer säger Jesus. Ondskan graderas, domen graderas. En del kristna kommer att bli frälsta som genom eld säger Paulus i 1 Kor. 3. Detta är inte helt svart och vitt.
6. Jag har problem med att stora delar av västvärldens kyrka så har skiftat i förkunnelse, tro och tänkande kring dessa frågor – framförallt under de senaste 40 åren. Om vi alla en dag ska möta Gud som domare, då är det väl en ytterst angelägen fråga att börja undervisa och prata om det. Om Jesus är Guds räddningsplan för världen, och att tro på Jesus är en förutsättning för att inte förgås, då är det väl ytterst angeläget att tala om det, och predika om det. Och om det finns en bred väg som leder till fördärvet och en smal väg som leder till himlen – måste inte kristna kyrkan tala om det, och predika om det?
7. Eller är det så att man inte alls tror på det? Men vad tror man på då – och på vilken grund? Finns det ingen bred väg som leder till fördärvet? Hade Jesus fel? Eller är det så att Gud med automatik plockar bort alla människor som går på den breda vägen, och för dem in på sin väg, men varför behövde Jesus varna för det, om det i slutändan blir någon form av tvångsfrälsning för alla. I slutändan ska både Hitler, Stalin, Mussolini, Mao och Pol Pot tvingas in på livets väg, bort från den breda vägen. Eller? Och hur kan vi bli befriade från ondskan? Är det inte en förutsättning för att i all evighet kunna umgås med Gud? Finns det någon annan väg än genom Jesu kors? Och förutsätter inte det att vi tror på Jesus?
8. Ja, det var några reflektioner. Men jag lovar att med intresse, ta del av olika reflektioner och bibeltolkningar, och tar till mig olika lästips.