Predikan om väckelse

~ stefan

Jag har alltså börjat en predikoserie i Elimkyrkan om ”Hur kan en församling leva i väckelse?”. Budskapet är i första hand riktat till Elimkyrkans församlingsmedlemmar, men frågorna är generella och berör kristna och församlingar i allmänhet. Man kan lyssna på predikan genom att gå in på Elimkyrkans hemsida, www.elimkyrkan.org och klicka på nedladdningar på höger sida, predikan 2010-12-26. Vi håller på och gör en ny hemsida för Elimkyrkan, så ni får stå ut med att den är på en nivå som inte direkt är ”cutting edge” år 2010. Serien kommer att fortsätta under vissa söndagar under januari.

Min analys bygger på att en församling kan välja fyra olika inriktningar, 1. Leva i tillbakagång. 2. Leva i stagnation. 3. Leva i förnyelse. 4. Leva i väckelse.

De första tre nivåerna väljer man själv, nivå 4 – kräver en samverkan mellan vår lydnad och Guds övernaturliga ingripande.

Jag inser att ordet väckelse är kontroversiellt och kanske uttjatat och utslitet, i första predikan ger jag dock en egen definition av begreppet.


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /home/mattlose/stefansward.se/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399
  • Anonym

    Jag lyssnade på talet igår och tyckte det var intressant och ska bli intressant och se hur du går vidare i din predikan. Mig veterligen är motståndet benhårt i fri kyrko sverige när tron tar nya uttryck än den invanda och sådana hårda ord som villolärare flyger då friskt i luften hur vill ni tillhanda hålla en plattform i Elim utan att man stukar människor och ”släcker anden” blir intressant och höra om.

  • Joni7229

    Är tveksam om man som människa kan dela in Kristi kropp på det sättet. Och om man kan det så kan man fråga sig om det i så fall inte finns andra mer intressanta infallsvinklar. Det är Jesus och ingen annan som känner församlingarna, vilket inte minst framgår i början av Uppenbarelseboken. Jag tror inte hans ord om de olika församlingarna betyder att vi är kapabla att göra samma typ av bedömningar. Det får vi överlåta till Jesus. Så länge vi lever här på jorden är Kristi kropp odelbar och består av olika människor i olika andliga tillstånd och processer. Tror inte man kan dela in församlingar i fyra kategorier, då varje församling i sig består av så många människor på olika platser i livet.

  • PeJ

    Punkt 4 torde vara helt ute och definitivt inte i förening med traditionell pastorsutbildning, fyran skulle ju innebära att Herren står över alla titlar oavsett lärosäte och grader.

  • Pingback: ”Väckelse” – är det vårt ansvar?()

  • http://mikaelkarlendal.pingstkyrkan.net/ Mikael Karlendal

    Utan att ännu ha hört denna predikan, så har jag skrivit några tankar kring ämnet utifrån ett kanske något kompletterande perspektiv: http://mikaelkarlendal.pingstkyrkan.net/?p=790

  • PeJ

    Hej Mikael, jag har läst det du skriver. Man kan få uppfattningen att du menar att även om ”kollekten som skulle betala av det stora lånet till kyrkbygget” (eller liknande) minskar skulle du ändå som Herde vara hänvisad till att predika även en del obekväma sanningar till församlingen om så erfordrades?

  • http://mikaelkarlendal.pingstkyrkan.net/ Mikael Karlendal

    Det är helt korrekt uppfattat!

  • PeJ

    Tack, DET GLÄDER MIG ATT DET FINNS EN(1)/PeJ

  • Ulf Stenlund

    Varken ”Leva i tillbakagång” eller ”Leva i stagnation” kan kombineras med ”Leva i väckelse”. Vad hindrar ”Leva i förnyelse” att kombineras med väckelse? Det är som bekant bibliskt med förnyelse. Åtminstone bör vi förnyas till våra hjärtan.

  • Ulf Stenlund

    Folkbibeln har följande
    2 Kor 4:16 Därför tappar vi inte modet. Även om vår yttre människa bryts ner, förnyas vår inre människa dag för dag.
    Ef 4:23 och ni förnyas nu till ande och sinne.
    Kol 3:10 och klätt er i den nya människan, som förnyas till rätt kunskap och blir en avbild av sin Skapare.

  • PeJ

    Skulle denna din inställning praktiseras av fler och dessutom kanske användas i undervisningen för blivande Herdar så skulle det sannolikt inte dröja med varken förnyelse eller väckelse.
    När man ”inte har tid” att konfrontera missbruk, övergrepp av diverse slag och annat som följer i den ”gränslösa” församlingens inre liv tillsammans med fega Herdar som så långt som möjligt undviker predikan över exempelvis Upp 21:8, konsekvensen i evigheten av att inte omvända sig från ganska enkla beteenden typ ljuga och bedra, att i feghet för att det inte passar sig i det fina sammanhanget att stå upp för de svaga, eller att den svage inte är fin nog för att få umgås i de prominenta klubbarna för inbördes beundran, varför undrar man över stagnation och tillbakagång?

    Är det så att det salt som krävs av en Herde i predikan av det slag som du skriver att du menar skulle kunna komma i från din predikstol också äventyrar varje slag av alternativ försörjning i kretsar som uppskattar att man uttrycker sig politiskt anpassat, det vill säga en Herde av det slag som du åtminstone antyder en gestalt av kan inte samtidigt tjäna två herrar? (Gud och Mammon)

    Det kristna livet och tron är väl inte en anpassningslära som ska följa världsliga marknadsföringslagar, eller? Står det inte något om smala och krokiga vägar, prövningar och motstånd?

  • wildwest

    När jag pga snuva inte kunde sova inatt funderade jag på det här med väckelse. Egentligen är det inte särskilt svårt, men ändå enormt svårt. Det handlar ”bara” om att leva med Gud.

    Det som ger mest intryck på folk, som jag märkt för egen del, är när man inte levererar dogmer och förbud utan enkelt berättar om vad man varit med om, hur Gud hjälpt på ett ibland övernaturligt sätt. Så livet blir både spännande och tryggt eftersom man vet att vad som än händer så är Gud med.

    Alla har, eller borde ha, vänner och bekanta som inte är troende. Varje människa har olika läggning, vi har säljartyper som pratar oavbrutet, vi har eftertänksamma som säger visa saker när atmosfären är rätt. Vi kan inte ändra på vår personlighet. Men alla kan vi, när stunden är rätt, berätta om Guds storhet och det han har gjort för oss, vi kan alla åtminstone på direkta frågor presentera kristen tro och vad det innebär när Jesus säger att ingen kommer till Fadern utom genom Honom.

    Jag tror att bara detta skulle räcka väldigt långt för att närma sej väckelse runt oss. Men ska vi kunna berätta vad Gud gjort för oss (och inte gammal skåpmat vad han gjorde 1950 eller 1980 utan vad som hänt senaste månaden), ja, då måste vi också leva i nära gemenskap med Honom. Ska vi kunna presentera bibliska sanningar gäller det att vi nån gång läser Bibeln och funderar över vad där står.

  • http://mikaelkarlendal.pingstkyrkan.net/ Mikael Karlendal

    Nej, den kristna tron och läran, det vi är skyldiga att predika, ska inte anpassas till tidsandan. Tvärtom, uppmanas vi i Rom 12:2 att inte anpassa oss efter denna tid (står ”världen” i Bibel 2000) utan i stället förnya vårt tänkande, dvs i enlighet med Guds ord. Det betyder ju att kristen förkunnelse per automatik kommer att hamna i konflikt med tidsandan lite då och då, och på vissa punkter. Om den aldrig gör det, utan den alltid försöker anpassa sig och ”följa med tiden”, så är det ett allvarligt fel.

    Men, nu kanske vi börjar hamna för långt ifrån Stefan Swärds blogginlägg och predikan…

  • Ulf Stenlund

    Förnyelseväckelsen!
    Namn på en besökelsetid inom pingströrelsen som inträffade i början 50-talet. Längtan efter förnyelse är inte precis ny. Väckelsetider har kommit och gått genom tidsåldrarna. Läs gärna ”William J. Seymour och väckelsen på Azusa Street” av Henrik Engholm, gedigen och lättläst. Nytt för mig var vissa av väckelsens rötter men också hur lätt mänskligt tänkande kommer och stör Guds verk.

  • PeJ

    Snarare närmare ett stöd till hans agerande….för väckelse, SNF får vila i frid för min del. Gott Nytt År!